Göra slut??

Ja du kan ju börja med att inte köpa hus ihop med en människa som du inte vet om du ska vara tillsammans med.

Du kan resa ihop med en väninna. Det gäller att kompromissa. Och jag antar att du har egna pengar. Han får lägga sina pengar på fiske, bilar och andra hobbies.

Du får käka på restaurang utan honom (med samma väninna?).

Jag tycker man får acceptera varandras olikheter, men han kan ju inte förbjuda dig att resa bara för att HAN tycker det är pengaslöseri. Om det är så, då ska ni inte vara ihop. För intressen är just... intressen. Gillar du att resa och han hindrar dig så kommer ni inte funka ihop.

Antagligen gör du slut och försöker hitta ngn som är mer som dig.. social och vill hitta på saker.. men då kan det vara att han även är social med andra och kanske inte finns lika mkt där för dig just pga att han är social. Men att han vill resa och umgås mer med vänner etc.

Eller så är du kvar i situationen och gör som föregående talare att du hittar på de där sakerna du vill göra med ngn vän istället.

Du måste gå vidare i livet. På det sättet som du beskriver det efter så pass kort tid är det en omöjlighet för dig att leva med en soffpotatis.

Du verkar ung. Ni har inga barn. Ni har sålt ert boende. Du är fri.

På det sättet som du uppträder kommer det inte vara några problem att hitta din Soulmate.

Våga gå ut på trampolinen och hoppa!

Självklart kan jag hitta på saker med vänner. 
Som att resa och äta  men det finns tillfällen då man önskar att man hade sin partner och inte bara en vän. 

Att uppleva saker med sin partner uppskattar jag, prata om minnen. Att äta ute är romantiskt och visa uppskattning för sin partner. 

O ja Självklart kan man ha olika intressen, gillar friheten i vårat förhållande. 

Men tänk om jag inte träffar någon som gillar mig ? Är rätt speciell.

Tänk om jag inte träffar någon lika fin ? 

En parrelation består ju av två individer som väljer att leva tillsammans. Man lär knappast hitta en klon av sig själv... Man måste lära sig att se och uppskatta vad den andra personen har och inte snöa in på, och reta sig på, vad den INTE har.
Sedan får man ge och ta.
Att passa ihop behöver inte betyda att man är väldigt lika, med samma intressen etc. Likheterna och förståelsen kan ligga på ett helt annat plan.
Par som gör allt tillsammans skiljer sig också.
Du måste fundera lika mycket på "vad kan jag göra för honom" som på "vad bör han göra för mig". Svårt? Ja det ÄR svårt att få till en lång kärleksrelation.
Rent konkret, om du vill leva med den här mannen får du acceptera att du inte kommer att göra a l l a resor och restaurangbesök med honom. Att du kan få tillbringa någon dag i soffan.
Men du kan absolut begära av honom att ni någon gång gör också det du gillar tillsammans.

Fast du har ju en partner, problemet är han inte är som den vän du skulle vilja ha, ni delar inte samma intressen. Du säger att du uppskattar att uppleva saker med din partner, men upplever saker gör ni förmodligen dagligen, det är bara det att det inte är de slags upplevelser du hade önskat dig.

Jag tror såhär, du kommer aldrig kunna förändra din partner, det är heller inget man ska ägna sig åt (göra om människor till att passa ens egna önskemål). Antingen accepterar man varandras olikheter och hittar vägar runt dem (som till exempel att hitta på saker man gillar men ens partner inte gillar med vänner) eller kompromissa, en gång gör vi det jag gillar, nästa gång det du gillar , osv. eller så går man isär och hittar någon som delar ens intressen bättre. Men jag tror inte man kan ändra någon i grunden och få personen att älska det man själv älskar.

Träffa någon ny är en risk i sig

1 Man vet inte hur människor är förrän man levt ihop ett tag, han kan verka jättekompatibel på ett sätt men ha andra brister du inte hade räknat med. tex, han är supersocial, älskar att resa men är en jävla slashas hemma.

2 Människor är inte stöpta ur en mall och förblir likadana livet ut, människor förändras med tiden, hans intressen kan ändras, dina kan också ändras. Det är inte säkert att man matchar varandra 100% efter 10 år tillsammans.

pust....."du kan absolut begära att ni ngn gång gör...."

Lever ni med stenåldersmän?

Lev livet och dumpa soffpotatisen ASP!

Det är så klart ett ömsesidigt åtagande. Bägge ger och tar. Men själv kan man bara ta ansvar för sin del.
Du lär inte hitta många som enbart underordnar sig och gör precis som du vill, låter dig sätta alla normer och regler.
Kön är oväsentligt i sammanhanget.

vad är det som säger att du skulle ha "lugnat ner dig" om några år, som du skriver? Du kanske är precis samma personlighet om 5 år också. Vill du då leva med en mekande soffpotatis? Du kan heller inte förvänta dig att han ska förvandlas. 

Har du provat att jobba på dagarna? Då kanske du skulle vara trött på kvällarna?

Vill du ha en likasinnad, varför är du tillsammans med honom?

Poängen är väl inte att hitta någon som är lika fin som han, poängen är ju att hitta någon som känns rätt för dig. Denna killen, hur fin han än är, passar kanske inte dig? Vill du leva skilda liv och resa med en kompis eller vill du ha ett förhållande där ni gör saker tillsammans? Man riskerar alltid att man inte hittar det man söker när man gör slut men då har man åtminstone försökt. Om du stannar ger du inte ens dig själv chansen.