Anonym (medea) skrev 2017-04-10 14:48:03 följande:
Du verkar ha bestämt dig för hur du tycker att din bonusdotter borde vara, givet hur du var när du var 15 år. Jobbigt läge när hon inte följer mallen.
Ni har flera barn och de andra barnen har regelbundna aktiviteter som gör att någon av er föräldrar regelbundet åker med på. Något av barnen är sjukt och behöver extra omsorg.
Bonusdottern har ingen aktivitet, signalerar att hon fortfarande har ett stort behov av sin far.
Jag funderar på vad som är problemet med att ge henne den tid hon behöver?
- Hinner ni inte med de andra barnens aktiviteter?
- Är det svårt att få till mellan sjukhusbesöken?
- Är det en principsak?
Och vad menar du med att flickan blir självisk efter att ha umgåtts med pappan?
Vi hinner alla barns aktiviteter, men vi har även samåkning med andra föräldrar. Vi hinner sjukhusbesöken, men vi är trötta. Vi hinner kvalitetstid, men jag förstår inte hur jag ska förklara bättre så ni förstår eftersom jag upprepar mig hela tiden; vi vill inte jämföra dessa med kvalitetstid. Ett barn får sjukhusbesök, då måste ett få bio. Ett barn har träning, då måste ett barn gå på fik. Ett barn har möte på BUP, då måste ett barn ha nya kläder. Ett barn har tandläkaren, då måste ett barn på cykelutflykt. Summarum är att ett barn är viktigare än alla andra, för de får känna sig skyldiga över dessa måsten som de inte ens vill på. Förutom aktiviteterna. Eftersom barn 6 får roliga saker såfort de måste iväg på nåt. Som de inte rår över. Och aktiviteter väljer barna själva, vi är inte med under själva aktiviteterna, vi agerar taxi! Dottern har valt BORT aktiviteter, det ska inte jämföras med egentid. Summarum är att all den här egentid dottern fått i utbyte mot syskons måsten och sportaktiviteter, måste ges till resten av barnaskaran. Kan jag förklara det bättre?
Med det själviska menar jag att hon går till syskon och säger nåt i stil med att hon är den som är viktigast av alla för nu behövde hon det här pga nåt syskonen gjort eller att pappan bara är hennes just idag och han oxå tycker så eftersom han åkte iväg med henne. Exempelvis. Då har vi fem gråtande barn som undrar varför vi inte älskar dom, så måste vi kalla till familjemöte och efter mötet drar sig dottern undan igen och vi får höra av syskon hur mycket hon hatar oss och hur hon tänker flytta till mamma när hon blir arton.
Sen hur min bonusdottern är eller inte, jämför jag inte med mig själv, utan omvärlden, för ärligt talat vilka 15 åringar väljer bort kompisar. Aldrig hört talas om faktiskt. För jag tycker verkligen att det är så viktigt för barn, även "mina egna", att ha vänner för egen utveckling. Tycker det är beklämmande att vissa föräldrar inte tycker det spelar någon roll, för det gör det! Föräldrar är föräldrar och ska så vara. Vänner är vänner och ska så vara. Barn behöver kompisar och umgänge I EGEN ÅLDER.
Ibland undrar man var världens generationer är på väg.
Pim35 skrev 2017-04-11 14:15:09 följande:
Det låter verkligen som att ni har mer än ni förmår med alls era barn och att flickan som är 15 år mår dåligt i situationen.
Men vad är det egentligen du vill ha svar på i den här tråden? Att det är nåt fel på flickan? Ska bi komma förbi och säga åt henne att skaffa kompisar och inte klänga så på pappan? Vad är det DU vill med tråden?
Om hon är elak med syskonen - prata om vad det handlar om! Om hon inte har vänner, se om ni kan hjälpa henne! Om hon vill ha och behöver tid med sin pappa låt henne få det!
Vad är ditt problem i det hela? Att hon inte faller in i mallen för hur du tycker att hon borde vara? Du verkar ju inte heller så himla skärpt, så många svar och du bara tuggar om samma sak hela tiden. Tänk på ett nytt sätt så kanske du får nån ny idé om hur flickan kan må bättre i sitt liv.
Ja snacka om att tugga, och vara oskärpt.. Host host.
