maengs skrev 2017-04-18 09:14:20 följande:
Bara en fundering, hur var det när ni väntade nummer fyra? De här sakerna med större hus och bil brukar ju kunna vara saker man diskuterar innan man planerar nr 4 då man ofta behöver större bil osv. Hur tänkte ni kring det då? Jag tänker att om jag var villig att ställa om mitt liv för nummer fyra så kanske det inte är så svårt att göra det för nummer fem också?
Personligen så tror jag inte att mina barn måste ha egna rum hela livet eller åka på utomlandssemestrar, jag har valt att vara hemma med dem vilket innebär en tajt ekonomi men jag tycker oavsett om det beror på att man får ett syskon till eller om det beror på andra saker, så måste det inte vara dåligt för barn att dela rum eller kanske inte alltid kunna åka på fina semestrar. Det finns många barn som inte har allt det där men ärligt talat tror jag sällan det är det viktigaste för barnen och om det är det i vissa åldrar så kanske man kan lösa det just då. Men jag förstår hur du menar med att man vill räcka till osv, samtidigt så känner jag att i början förstod man inte hur man skulle räcka till för ett barn sen fattade man inte hur det skulle bara möjligt att ha två och folk som har fler verkar tycka att det liksom löser sig.
En flytt kan vara jobbig, vi flyttade för snart ett år sen pga andra orsaker och det var riktigt tufft för vår femåring men nu har hon nya kompisar. Men behöver ni verkligen flytta om de små barnen delar rum? Då hinner väl nästan någon av de stora flytta hemifrån innan de små är i verkligt behov av eget rum? Och det kan ju hända att ni ändå måste flytta av andra orsaker någon gång, så jag skulle inte fatta mitt beslut utifrån flytt men jag fattar att det är en stor grej.
Vet inte om jag hjälper eller gör dig mer förvirrad, jag vet bara att om det gällde mig själv och jag hoppade fram tio år och såg mig själv med det nya barn som jag i såna fall var gravid med så tror jag att jag skulle tycka att det varit värt det och om jag istället hoppade fram tio år och såg mig själv utan detta barn så skulle jag känna att jag missat så mycket. Och ju mer jag skriver till dig desto mer kan jag inte låta bli att tänka på att nåt liksom startat och att det inte bara är du och din familj som riskerar att gå miste om nåt utan just det där lilla i din mage också går miste om mycket, men jag vet att det är väldigt "osvenskt" att tänka så.
Kram
Du har inte ens läst vad jag skrivit inledningsvis! Du har hakat upp dig på hur jag tänker kring det praktiska! Men du ska få hela min situation. Jag har 4 välplanerade barn 11,10,7 år och en snart 2 åring. Dom första 4 är föddes under 4 år. Därefter valde vi att skaffa en till. Jag har haft kopparsprial som ska vara ett nästan 100% skydd. Det är väl bara total avhållsamhet som är ett säkert skydd. Och ja vi köpte hus och byte bil när vi fick vår planerade nr 4:A. Jag har kräkts till v 20 i samtliga graviditeter, så man förlorar en stor del av tiden med ens barn när man är gravid och mår dåligt. Och jag har haft en ekonomisk möjlighet att kunna ha det bra med resor, göra det jag vill med mina barn därav att jag valde att skaffa 4 stycken. Jag skaffar inte barn för jag inte har råd med dom eller för att jag slarvat till mig dom. Och mina barn trivs och har levt i samma område hela sitt liv och har alla sina sociala kontakter och sitt liv här så flytt är inte aktuellt. Du kanske ser ålderskillnaden så dela rum kan ju bli lite speciellt ???? 11-10 åringen funkar men ska 7 åringen dela med 2 åringen som vaknar 5 gånger per natt? Alltså man måste vara både praktisk och tänka noga när man skaffar barn. Nu har detta hänt och jag vet som sagt inte hur jag ska göra men det bort väl förjävligt egoistiskt att utgå enbart från mina känslor i detta ? Vi är en familj 6 personer idag lagom stor att rodda. Vi bor inte på Landet i en håla vi bor 1 mil från centrala Sthlm. Det kostar oss att leva, bo. Och du att jag tänker väldigt svenskt ??? Känner dom många kärnfamiljer med 4 barn som är svenskar ? Jag tror inte vi tänker lika alls men jag är helt säker på att alla som blir gravida kanske skulle dra ett varv i hjärnan innan dom skaffar barnet om det nu var oplanerat och sen blir blir det ändå inte värdefullt liv. Jag vill gärna att mina älsta barn ska kunna flytta hemifrån det kostar 240000 idag för en 1:A på 30 kvm där vi bor. Det kommer med största sannolikhet bli vi som betalar för deras boende. Jag växte upp med många syskon under omständighet och en dålig ekonomi så jag förbannat glad att mina barn fått möjligheter att se välden, fått göra grejer som aktiviter och bio osv som deras andra kompisar får som bara har 1 syskon. Du kan tycka att jag är ytlig varsågod. Men livet har fler sidor än svart och vitt.
nu är vi inte mycket för att resa så den biten är inget problem men andra saker har vi lagt på is för barnens skull. Lever vi och har hälsan när de är vuxna så har vi all tid i världen egentligen till våra intressen mm. Om inte så är jag bara glad och tacksam för möjligheten att ge barnen liv och möjligheter till att få leva som de vill sen