Ett + men ingen aning om hur långt gången....
Känns som om alla vet om när dom i princip blivit gravida medans jag står som ett frågetecken.
Innan jag ens plussade så trodde jag att jag hade fått cellförändringar igen och att min kropp ballade ur. Mensen har varit rätt konstig sen i vintras nämligen.
Har en ganska lång cykel som varierar mellan 29-35 dagar så jag har inte haft hundra procentig koll på när jag har ägglossning. I februari hade jag min normala mens mellan den 22-27.
Sen kom min mens igen den 22-26 men den var mer flytningsblandad och inte alls kraftig, inte heller någon mensvärk. Men jag tänkte inte mer på det.
Sen kom ta mig fan mensen igen några dagar senare fast denna gången mera "normal" med mensvärk och den "vanliga" blödningen mellan den 30-3/4.
Sen hade jag blodblandad flytning den 8 samt den 10 och lite igår den 11.
Trodde helt ärligt att min kropp ballat ut helt för det har spänt i brösten halva förra veckan och nu känns det som om dom vill trilla av helt. Har haft molande mensvärk till och från och tänkte att nu fan kommer skiten igen. Men i morse så plussade jag ?????????????
Tog ett digitalt test som visade 1-2 veckor men jag får det inte riktigt att gå ihop om ni förstår vad jag menar.
Är dessutom rätt spänd nertill, precis som när man har den väääärsta perioden av mensen. Det har man väl inte när det bara gått en eller två veckor?!
När Tusan kan jag ha blitt på tjocken med Tjorven?
Och halva Malmös mödravårdscentralen är ju helt sjukt fullbokade....
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2017-04-17 23:12
Troligen missfall.
Jag har haft en märklig molande värk i vänster äggstock som lixom strålade ut i vänster skinka och ben under ons och Tors.
Gick runt med en obehagskänsla i kroppen så jag tog på mig en binda under Tors kväll. Mkt riktigt så hade jag fått en blödning under natten som fortsatte under hela fredagen och lördagen.
Redan på lördagen vare lite mindre men fortfarande rött och klart blod. Söndag var det ytterst lite och idag måndag är det helt över.
Har inte haft några direkta smärtor, kanske lite molande men knappt det men däremot mkt ont i ländryggen. Kände mig 80 år gammal och tyckte det var hemskt att behöva böja sig ner för det kändes som om jag aldrig skulle komma upp igen.
Ilningarna ut i benet hade helt upphört. Stramandet i livmodern också och brösten var inte svullna längre och knappt ömma. Ding ding sa det i skallen på mig så jag ringde min man och berättade att våran december bebis inte kommer att komma till oss.
Idag måndag så undrar jag ändå för visserligen är inte brösten spända längre men dom har börjat ömma lite mer igen och jag har känningar i både vänster och höger äggstock...men avfärdar detta i mitt stilla sinne till att mitt psyke spelar mig ett grymt spratt.
Kan det vara ägglossning alt mens på g trots omständigheterna eller är det bara nu när livmodern drar ihopa sig och kvarvarande hormoner som spökar?!
Pratade med Kk under fredagen , fick jour numret av 1177.
Hon beklagade sorgen men att det mig handlade om missfall.
Om jag inte hade extrema blödningar med feber eller grov smärta så skulle jag avvakta till min Kk tid på onsdag men hon rekommenderade mig att avboka min tid til bm som jag hade på torsdag.
Känner mig kluven fastän jag reda har accepterat vad som hänt.
Tjejen på Kk sa att med 99 % säkerhet så har jag fått ett missfall och den sista 1 % kommer att uppdagas på onsdag. På sätt och vis så kan jag inte låta bli att klänga mig fast vid den sista procenten.
Folk runt omkring mig tycker att jag borde ta det med en klackspark och sätta mig upp på hästen och försöka igen. Men i ett så tidigt skede så känns det rätt så okänsligt...
hur mkt jag än googlar så finner jag ingen tröst bra förvirring....
Nån som har känt samma? Behöver lite uppbackning och tröst
