Vad gäller?

I vissa fall har man i skola/förskola satt max två "gäster" per barn. Detta pga platsbrist. En förskola jag arbetade på hade tex det vid Lucia, vi fick knappt plats ändå. Vid en sådan gräns är det naturligtvis självklart (borde vara iallafall) föräldrarna som har "första tjing".

I övrigt så får barnen självklart ha med vilka familjemedlemmar som helst. Mamma, pappa, bonusförälder, morfar, bonusfarmor, mammas kompis som är som en moster osv.

Står barnet sin bonusförälder nära så ja, då borde bonusföräldern få följa med. Barnet borde inte behöva välja eller säga vilka barnet vill ha där. Även där relationen är relativt ny borde den nya bjudas med om den nya och barnet tycker bra om varandra. Barnet borde vara i fokus, inte föräldrar som inte kan acceptera att det finns fler människor i barnets liv.

Men varför är det så viktigt att nya partners måste tränga sig på om barnets andra förälder känner sig obekväm? Det behöver inte alls handla om att föräldern inte kan acceptera att det finns fler människor i barnets liv. Med mindre barn kan man till exempel vara rädd att barnet ska gå till pappan och hans nya familj efteråt och att man ska känna sig utanför. Särskilt om pappan och den nya inte är vänligt inställda till mamman.

I vårt fall var det så att hans nya vägrade träffa mig men dök upp på en skoluppvisning. "För barnets skull", hette det. Det var bara det att barnet trodde pappan köpt biljetter till mig och syskonen och blev jätteförvånad att pappans nya och hennes barn skulle komma. Fanns helt klart inte det minsta önskemål från barnet om det. Ibland känns det som att "för barnets skull" mest är en ursäkt för att kunna tränga sig på. I vårt fall var det definitivt så.

Men jag var trevlig och gick fram och hälsade efteråt för att visa vanlig hyfs. Vi hade då aldrig setts eftersom hon vägrat just det. Men det var tydligen obekvämt för sen dess har hon inte dykt upp fler gånger.

Det viktigaste är att föräldrarna är där för det är det som betyder något. Ser ingen anledning med att nya partners ska med.

Inte ens om det är barnets önskan?

Om jag tittar runt omkring mig där det finns en hel del separerade föräldrar med nya partners så har det inte i ett enda fall funnits en sådan önskan hos barnen när relationen är relativt ny. Däremot har jag sett flera fall (förutom mitt eget) där främst föräldern med ny partner varit väldigt angelägen om att den nya ska med till varje pris. Sen har det hetat för barnets skull. Ibland har man till och med uttryckligen ställt frågan om barnet vill att den nya ska komma och sedan använt sig av det svaret.

Men om barnets önskan står mot att någon av föräldrarna blir obekväma hade jag som bonusförälder backat. Jag hade aldrig kunnat se att det var viktigare att jag var där än att barnets föräldrar kände sig bekväma.

Men hur vet de om det verkligen är barnets önskan? Kan lika gärna vara den ena föräldern som övertalat? Men om den ena föräldern känner sig obekväm så borde bonus backa. I TS berättelse tillåter ju inte ens bonus att ts står i trappuppgången så nej,  tycker inte bonus har något där att göra alls. Slår vad om på att pappan övertalat dottern om det hela.

Men hur vet de om det verkligen är barnets önskan? Kan lika gärna vara den ena föräldern som övertalat? Men om den ena föräldern känner sig obekväm så borde bonus backa. I TS berättelse tillåter ju inte ens bonus att ts står i trappuppgången så nej,  tycker inte bonus har något där att göra alls. Slår vad om på att pappan övertalat dottern om det hela.

Tack så mycket för alla kommentarer :)

Min enda "rädsla" är hur stämningen kommer bli om exet tar med sin nya, just för att dom beter sig som dom gör mot mig, vilket tyvärr barnen märker. Jag fick mess från exet nya att jag inte fick vara i hennes trappuppgång när jag följde min 6-åring till henne då jag bor granne med henne. Hon skrev otrevliga saker så jag fick blocka hennes nr. Bara en sån sak är patetisk. Vill mitt barn att jag följer med in i trappen så gör jag självklart det! Jag får vara i den trappen hur mycket jag vill. Det har varit väldigt mycket otrevligheter från deras håll tyvärr. Jag är trevlig mot dom o håller avständ så mycket jag bara kan då jag inte har någon anledning att förstöra mitt eget liv med att lägga tid på bråk med dom. Så jag funderar på hur dom kommer bete sig mot mig om vi alla ska vara tillsammans, om dom ens kommer prata med mig eller låtsas son om jag inte finns vilket kommer göra barnen ont.

Tack så mycket för alla kommentarer :)

Min enda "rädsla" är hur stämningen kommer bli om exet tar med sin nya, just för att dom beter sig som dom gör mot mig, vilket tyvärr barnen märker. Jag fick mess från exet nya att jag inte fick vara i hennes trappuppgång när jag följde min 6-åring till henne då jag bor granne med henne. Hon skrev otrevliga saker så jag fick blocka hennes nr. Bara en sån sak är patetisk. Vill mitt barn att jag följer med in i trappen så gör jag självklart det! Jag får vara i den trappen hur mycket jag vill. Det har varit väldigt mycket otrevligheter från deras håll tyvärr. Jag är trevlig mot dom o håller avständ så mycket jag bara kan då jag inte har någon anledning att förstöra mitt eget liv med att lägga tid på bråk med dom. Så jag funderar på hur dom kommer bete sig mot mig om vi alla ska vara tillsammans, om dom ens kommer prata med mig eller låtsas son om jag inte finns vilket kommer göra barnen ont.