Han vill inte ha sex, vi har bara varit tillsammans i fem månader

Det är relativit vanligt att det blir så för folk som ser på mkt porr och som inte haft sex på länge ihop med en partner. 

Det är "enklare" att ha sex med sig själv så att säga, det tar mer energi och mer fokus att göra det ihop med någon.

Till TS:

 

Jag har en vän som är i samma situation. Ring mig istället så pratar vi.

Oavsett vad:

Din man mår inte bra. Han tar ut det genom att straffa dig medvetet. Omedvetet säger hans hjärna och kropp ifrån när det kommer till sexbiten.

Om ni verkligen vill leva ihop livet ut måste ni ta tag i detta nu.
Inte om en dag eller om en månad. Desto längre tiden går desto mer kommer detta att tära på dig. Helt plötsligt står du en trevlig sommarkväll med en drink i handen och en annan man som ger dig den uppmärksamhet som du vill få av din man. Och då är risken stor för otrohet.

Prata är tråkigt, jobbigt och ofta obehagligt. Men oftast nödvändigt!

Jag ser 2 olika utfall av detta:

 

1.
Du och din man pratar, går tillsammans och pratar med någon.
Kommer ur den onda spiralen som din man är i fysiskt och psykiskt.
Ni fortsätter som par eller särar på er som vänner.

2. Ni älskar varandra. Ni pratar, ni är överens om att du kan söka fysisk närhet på annat håll.

3.
Tiden går, det blir värre, du känner dig förminskad för varje dag som går. Till slut säger eller gör du något dumt (inte för att såra, men för att få en reaktion) och det blir bara värre. Ett jobbigt uppbrott med många sårade människor.
Undvik det snälla!

Menar inte att vara ett svin, men jag tror tyvärr att endast något av de ovanstående är ett realistikt framtidsscenario.

 

Hoppas att du får ordning på livet snart!

FL-familjen finns här om du behöver prata av dig!

 

/Hobbysexolog

Jag ser 2 olika utfall av detta:*

Jag ser 3 olika utfall av detta:*

my bad...

Problemet kvarstår förutom att jag inte är lika sugen på att ha sex längre. Finns någon lösning? Hur har andra gjort? Det är svårt att inte ta detta personligt. Känns så bra mellan oss annars men detta tär på mig och gör att jag inte vet om jag kommer klara av att leva utan att känna mig åtrådd och älskad. Han vägrar att prata om detta och mycket annat.  Han säger att han inte ser på porr och jag tror honom så det beror inte på det. Jag känner mig bara så värdelös och okvinnlig!  Tänker att ska det vara så här nu? För all framtid??? Aldrig mera passionerat sex och åtrå? Min lust påverkas också som sagt och jag har inte så stor lust längre heller då jag inte känner att han har lust eller att han åtrår mig. Jag sover hellre än blir besviken sexuellt just innan läggdags. Vill inte göra slut heller för trivs annars med honom och ingen är ju perfekt....

TS, finns det verkligen inget annat sätt som han kan visa att han älskar dig på än genom att knulla? Sitter hela din självkänsla och kvinnlighet i att vara "påsättbar"?

Jag får de funderingarna när jag läser vad du skriver, det är absolut inget påhopp eller värderande...

Jovisst finns det det men jag vill vara åtrådd och "påsättbar" i min mans ögon. Det är mycket viktigt för mig, jag vill njuta av sex med min man. Sex kan vara så underbart men tydligen är det något jag får ha som minne istället.

Jag tror att din man vill ha sex också men att han gett upp just nu för att det inte har funkat klockrent. Låter det inte som att en sexolog vore nåt för er?

Tyvärr så vägrar han att prata om detta.

Då är han nog tyvärr heller inte speciellt intresserad av att lösa det...

Jag ser inte nån lösning på problemet, sexet är oerhört viktigt för nästan alla, det handlar mycket om bekräftelse. Jag förstår dig TS - även om du tänker fel när du skyller på dig själv. 

Jag tycker också det låter som en porrskada. Men det kan ju bara bli en gissning...

Försök luska i vad han kollade för porr - han kanske är homosexuell men inte vågar stå för det. Eller har kollat för mycket "sjuk" porr och fått avsmak. 

Du säger att sex är viktigt för dig.

Han vägrar prata om det.

Jag skulle gjort slut faktiskt. Jag behöver också sex i ett förhållande för att må bra. Jag måste inte ha det dagligen, men minst ett par gånger per vecka i alla fall. Annars skulle jag känna mig som en spetälsk tror jag.

Det är normalt att vilja ha sex. Att ge upp sex helt och hållet för en annan människas skull, är ingen liten sak. En enorm uppoffring, anser jag. Skulle inte alls vara värt det i min värld. Är ju så underbart att utforska varandras sexualitet, fantasier m.m. Känns att man kan göra den andra personen "galen". Och att få känna den där närheten som bara sex ger, när man får orgasm och sen flämtar ut i varandras armar. Det är oslagbart...

Nej tyvärr så är mitt råd att göra slut, om du inte vill bli bitter längre fram. Vad är det de säger? Bra sex är 10% av en relation, medan dåligt sex blir 90% av en relation.....

Vi har sex, kanske en - två gånger i veckan högst. Jag skulle vilja ha sex flera gånger per dag om det var bra sex (som med mitt ex). Men det är ju inte alltid det fungerar och fungerar det så är det kanske över på nån minut. Sen är det klart. Bitter känner jag mig redan nu. Jag har ännu inte träffat en man där man har både passion och vänskap. Antingen eller är min erfarenhet och visst är vänskap bra men inte enbart med den man ska leva med. Han säger han tänder på mig och åtrår mig och att han inte vet varför det inte fungerar.... Att han vill leva med mig. Bara att jag inte känner det som någon åtrå och lust till mig när han slakar ofta och jag hela tiden får fundera på om han klarar av att hålla ståndet denna gång och om han kommer spruta eller om vi får avbryta efter ett tag. Det påverkar min lust så negativt.

Ja som sagt, låter ju ändå inte som ett "fungerande" sexliv direkt... trist.

Jag skulle nog ändå gjort slut faktiskt. Har absolut varit med om både passion och vänskap, i flera förhållanden. Det är lite det som kärlek är för mig... KK = bara passion, vän = enbart vänskap, kärlekspartner= passion, vänskap och (med tiden) djupnande kärlek.

Nej, ju mer jag tänker på det så skulle jag inte stå ut utan bra sex. Det allra mest avgörande hade nog varit för mig, ifall partnern hade ansträngt sig för att få ordning på det hela. Om han gick hos en sexolog/samtalskontakt, fortsatta läkarbesök, etc. Och om jag märkte att det blev nån form av "framsteg". Om han inte sökte hjälp och det inte blev några framsteg, skulle jag dra slutsatsen att han är rätt nöjd som det är. Och att han tycker det är okej att jag går utan också. En deal breaker för mig...

Hoppas du hittar vilken väg som passar dig!

Är det så redan ett par månader in så finns det inget att hoppas på. Bara lämna.

Tja!

Känner igen det där till viss del.

Jag var med en man i 6 månader, vårt sexliv vad grymt de två-tre månaderna...

jag är en kvinna med mycket lust och visar verkligen i mitt sexliv när jag älskar någon.

Han kunde inte vara med mig pga hälsporre, sedan vart det ork, sedan blev det planerar sex liv.

Not me stil...

Fy! Vi är inte ihop idag.

Var tillsammans med en kille som hade problem med just sexlivet med oss. Sedan kunde ha kolla porr och hålla stådet och komma. Var nog inne i mig ( samlag) två gånger på två år.

Erbjöd att följa med till läkare, psykologer, osv.

Men hända inget. Stannade med han i 2 år.

Sedan nog. Min åsikt var att jag vill kunna vara med mannen jag älskade på alla plan.

Så jag valde mig själv i det valet.

Jag känner igen mig i mycket i din situation.
Med mitt ex fungerade sexet kanske första halvåret, glest men ändå okej, alltid jag som tog initiativ. Sedan blev det glesare och glesare och fick "nobben" mååånga gånger vilket förstås varje gång var en törn för självkänslan, hände även att han slaknade under tiden. Kändes som att det var mig det var fel på, vilket han förtydligade varje gång att det självklart inte var så, han visste inte själv vad felet var, uppmuntrade mig att det skulle bli bättre när vi flyttade ihop, vilket det förstås inte blev.

Levde så i tre år, bodde ihop i två, sedan orkade jag inte mer. Han var ju underbar på många andra sätt vilket fick mig att stå ut den tiden. Kände till slut att det kommer aldrig att bli bättre.. och ville inte leva så.

Till saken hör, jag såg någon nämnde det tidigare, att det kanske kan ligga något i det där med porr. Exet kollade väldigt mycket på porr, vilket jag egentligen inte har ngt emot, jag kollar själv, men innan det uppdagades och även efter så blåljög han om detta och trots att jag förklarade att jag kände mig väldigt sårad och "utbytt" mot porren och han lovade att lägga ner det, så fortsatte det.. Det var riktigt jobbigt. Som sagt. Tre år stod jag ut, sen tog det slut och jag är nu i ett mycket bättre förhållande där jag får känna mig både åtrådd och "påsättbar" ;)

Jag tror att det är svårt att ställa ett ultimatum i ditt läge, skapar nog bara mer press och ångest om det redan finns, men för ditt eget långsiktiga mående så tror jag på att släppa taget. I de bästa av världar hittar ni tillbaka, kanske han kommer på på egen hand vart problemet ligger med lite egentid? Annars finns det många goa karlar där ute.

-----

Känner igen mig lite med där...

jag tycker det bara är naturligt, och visar en känsla, fantasi genom att titta på porr. :)

Min kille kollade mer på porr än vad han tog i mig...

tror det kanske kan bli ett porrmisbruk kanske...

Visst man ska kunna kolla på porr ihop, varför sig, osv. Men när man "byter ut" porren mot ens partner... not Good!