Bonus är sjuk, han och mamman är där hela tiden

Vet att jag låter som en elak styvmamma nu, men jag kan inte hjälpa hur jag känner.

Jag är sambo med en man sen några år tillbaka. Han har två barn sen innan 13 år och 16 år. Jag har också två barn, lite yngre 8 år och 10 år, vi har inga gemensamma barn.

För tre veckor sen blev bonusen, 13-åringen svårt sjuk. Det var rätt kritiskt först och hon låg på intensiven i flera dygn. Såklart var min man och hennes mamma där dygnet runt. Nu mår hon bättre men ligger kvar på sjukhuset, på en vanlig barnavdelning. Tyvärr vet man inte om hon kommer att bli helt återställd, och man vet inte heller hur illa det kvarvarande kommer att bli. Vill inte gå in för mycket på detaljer.

Men, nu till mitt dilemma som jag skäms lite för. Min sambo är där hela tiden på sjukhuset. Och han är där men mamman. De är liksom en familj igen, där tillsammans med barnet. Jag tycker att de kan ju vara där växelvis, men han vill vara där så mycket som möjligt och det vill mamman med.

Nästan alltid när jag ringer honom så är hon där och jag hör att de pratat om vardagliga saker, planerat, pratar med vårdpersonal, pratat med bonus. Och det svider så i mig att han är där med exet och att de liksom blev familjen igen. Jag fattar att det kanske måste vara så, men jag klarar bra inte av det. 

Jag har varit där och hälsat på henne på sjukhuset flera gånger och då har mamman varit där också. Och jag känner mig så utanför och bortkopplad. Jag går här hemma ensam med mina barn och han är på sjukhuset med sitt barn och sitt ex. Han kommer hem ibland men åker snabbt tillbaka till sjukhuset igen.