Vill han på riktigt?

Sitter i en sits som jag har svårt att själv analysera och hoppas på hjälp att förstå!

Jag och min pojkvän har varit tillsammans länge, vi har ett jättebra förhållande närmar oss 30 båda två. Vi har ofta pratat om barn och giftermål och det är något vi båda vill, men aldrig har satt någon tidsram för utan endast i "framtiden". 

Nu har barnlängtan knockat mig fullständigt och jag kan inte tänka på annat. Jag har tidigare förberett min pojkvän på att det är typ nu jag som senast vill skaffa första barnet. Vi har båda bra jobb, vi äger vårt boende, vi har ett stabilt förhållande och vi vill leva tillsammans resten av våra liv. Jag ser inte vad som hindrar oss. Men sambon verkar inte hålla med...

Varje gång vi pratar om barn eller giftermål så blir han helt förändrad. Han kan inte förklara vad han känner eller varför han inte är redo - han är bara livrädd. Han bedyrar att han vill leva med mig och vill ha barn med mig men bara inte nu. Om jag hade vetat detta när vi träffades så hade jag kanske inte satsat, för jag visste redan då hur viktigt det är med barn för mig. 

Efter att han fått fundera några dagar och jag pressat honom för att förstå vad det är som hindrar honom, vad det är som saknas, så kom han tillbaka och sa att han faktiskt vill ha barn. Nu! En del av mig vill skrika av lycka, men till största del så kan jag inte tro honom. Har han bara gett efter för mina behov? Ska jag vänta tills han också känner att barn är det enda han kan tänka på? Kommer han ens att känna så? Ska jag bara våga lita på att han faktiskt känner som han säger?