• Anonym (Orkar inte mer)

    Pappan använder barnen för att trycka ner och straffa mig

    Jag har 2 små barn (2 och 6 år) med en man som snart får mig att gå under. Han har kastat ut både mig och mitt äldsta barn flera gånger (när yngsta föddes bestämde jag mig själv för att gå). Han har alltid varit en översittare som behandlat både mig och barnen illa.

    När jag lämnade så bodde barnen hos mig tills han en dag ville ha dem växelvist. Vi har gemensam vårdnad så jag kände att jag inte något att säga till om. De började bo varannan vecka och det fungerar överlag lite sisådär. 

    Pappan har träffat en ny och de talar båda illa om och ljuger om mig till barnen. Framför allt äldsta har svårt att sortera ut vad som är sant och inte. Pappans nya köper saker till barnen heeela tiden. Har jag köpt något (klädesplagg, leksak, cykel) så köper hon något finare och bättre så fort hon får nys om det. Facebook svämmar över av bilder på "hennes" barn som hon säger.

    Så fort barnen är hos pappan så får de inte ringa eller ha kontakt med mig (trots att barnet vid flera tillfällen gråtit över att hon inte vill till pappan). Så fort barnen är hos pappan så använder han barnen mot mig för att göra mig illa. Jag får inte träffa dem eller ringa dem för att jag inte gör vad han vill eller tycker.

    Vi har varit hos familjerätten. De fick även in en orosanmälan där de ville prata med äldsta barnet på grund av att de själva upplevde oro. Men barnet sa bara att allt är bra och skämtade bort frågor och bytte samtalsämnen. Soc-tanten valde då att lägga ner eftersom där inte fanns något oroväckande.

    När jag talat med soc om hans sätt att använda barnen för att trycka ner mig samt att han talar illa om mig till dem så menar de på att jag överdriver. Vid samarbetssamtal så sitter pappan och ljuger och då menar soc på att jag överdriver och försöker skapa en konflikt som inte finns. 

    Jag känner mig oerhört maktlös. Har ingenstans att vända mig och ingen hjälp att få. Det har gått så långt att jag funderar på att bara ge upp allt och fly landet. Men när han gång på gång använder det käraste jag har för att bryta ner mig bit för bit så känner jag att jag går sönder. Jag orkar snart inte mer. Att aldrig få ringa dem. Att han kan skita i att lämna dem till mig för att straffa mig eller vad det nu kan vara. Ljuger, kallar mig för fula saker. Jag orkar inte mer.

  • Svar på tråden Pappan använder barnen för att trycka ner och straffa mig
  • Anonym (Orkar inte mer)
    Anonym (mmm) skrev 2017-08-11 11:41:43 följande:
    Har du några vänner som vet hur han är? 
    Inte direkt, han har väldigt få vänner och är extremt tystlåten kring andra människor lustigt nog. Hälsar inte, blänger och ser allmänt arg ut på alla han möter som han inte känner. Förskolepersonal, tjejen i kassen. mina vänner..

    Människor uppfattar honom som inåtvänd. Han pratar inte med någon, men svarar på tilltal typ. Han pratade inte speciellt mycket med mig heller ärligt talat, och oftast var det negativa saker. Han vill gärna få sig själv att framstå som bäst i världen och hans mamma höjer honom till skyarna. Guds bästa barn.
  • Anonym (Orkar inte mer)
    Anonym (mmm) skrev 2017-08-11 11:41:14 följande:
    Ja du kan ju vänta ett tag tills skolan är igång och de lärt känna barnet lite mer, men om det uppstår situationer där de märker att det är nåt, kan du ju passa på. Inte för att skitsnacka utan neutralt berätta saker som är relevant för dem att veta men man kan som sagt också be dem orosanmäla om det är så att de funderar på det, kring barnet. 

    Jag har en nära släkting som var varannan helg hos sin mamma. Varje gång hon precis hade varit där var hon glad hela veckan i skolan, sen när nästa vecka kom och hon skulle dit på helgen, blev hon mer orolig för varje dag som gick, grät lättare osv. Visade sig ju att hon sällan ville till sin mamma (det var inte så bra där) Till slut kallade skolan in båda föräldrarna på samtal och sa bara rakt upp och ner att de sett detta mönster, att barnet så uppenbart var väldigt oroligt och ledsen inför helgerna hon skulle åka, men lättad och glad den andra veckan (då hon visste det var lång tid kvar tills nästa gång). Först blev mamman arg och försökte hitta på andra förklaringar till detta men personalen stod på sig, hade givetvis pratat med barnet innan också, och pappan sa att han också märkt av detta då på fredagarna när han skulle köra iväg barnet, då ville hon oftast inte. Tillsammans lyckades skolan och pappan prata med mamman så att hon förstod det här och engagerade sig lite bättre i sitt barn. Det blev också så att hon inte behövde åka varannan helg heller, när hon blev lite äldre. 

    Jag tänker att om skolan tycker det är oro kring barnet kan de kalla in er på ett samtal liknande detta. Nu kanske han inte är så lätt att tas med men det borde åtminstone oroa honom att andra än du ser att något pågår (om läget uppstår) och är det så men de inte vet vad de ska göra, kan du föreslå ett sådant möte. 
    Jag hoppas det, min erfarenhet säger dock att de flesta inte vågar ta tag i det. Har bara träffat några få lärare som faktiskt stått upp för barnen mot deras föräldrar när något är fel. De flesta vågar inte, gör en orosanmälan men om inget händer lägger de ner det. Trots att barn helt uppenbart blivit slagna till exempel.
  • Anonym (Fel)

    Det pappan gör är att han psykiskt misshandlar barnen och gör dom illa.Jag fick gå genom min läkare till psygolog och när jag berättade om barnens rädsla för pappan osv.gjorde hon oroanmälan till soc.Gör du det ochså.Stackars barnen,det är dom som får lida.Du måste vara stark och visa trygghet och kärlek till dom.

  • Anonym (Orkar inte mer)
    Anonym (Fel) skrev 2017-08-11 19:23:12 följande:

    Det pappan gör är att han psykiskt misshandlar barnen och gör dom illa.Jag fick gå genom min läkare till psygolog och när jag berättade om barnens rädsla för pappan osv.gjorde hon oroanmälan till soc.Gör du det ochså.Stackars barnen,det är dom som får lida.Du måste vara stark och visa trygghet och kärlek till dom.


    Precis detta har redan hänt. Jag har pratat med en psykolog som gjort en orosanmälan. Vi blev kallade på ett möte där hon vi pratade med reagerade på pappans attityd och inställning. Hon ville prata med vårt äldsta barn innan hon öppnade en utredning. Barnet berättade ingenting oroväckande. Undvek ämnet och svarade bara att allt var bra på alla frågor. Socionomen sa att vad hon kunde se fanns inget i miljön som skadade barnet och att hon inte skulle öppna någon utredning..
  • Anonym (Fel)
    Anonym (Orkar inte mer) skrev 2017-08-11 19:28:11 följande:

    Precis detta har redan hänt. Jag har pratat med en psykolog som gjort en orosanmälan. Vi blev kallade på ett möte där hon vi pratade med reagerade på pappans attityd och inställning. Hon ville prata med vårt äldsta barn innan hon öppnade en utredning. Barnet berättade ingenting oroväckande. Undvek ämnet och svarade bara att allt var bra på alla frågor. Socionomen sa att vad hon kunde se fanns inget i miljön som skadade barnet och att hon inte skulle öppna någon utredning..


    Har du nån familjeenhet där du bor?Jag fick gå och prata med dom och dom har verksamhet för barn som har/haft det svårt med föräldrarnas skilsmässa.Ge inte upp,märker du att barnen mår väldigt dåligt,måste du få hjälp med detta.Ring igen ,prata igen med psygolog.
  • Anonym (psykiskmisshandel)

    Det där är ju fan psykisk misshandel! Hur träffade du en sådan där sjuk människa?

  • Anonym (Orkar inte mer)
    Anonym (psykiskmisshandel) skrev 2017-08-11 19:51:42 följande:

    Det där är ju fan psykisk misshandel! Hur träffade du en sådan där sjuk människa?


    Han var ju inte sådär sjuk när vi träffades. Han var spännande, kärleksfull och rolig tills första barnet kom. Sen blev han sjukt otrevlig och vi gjorde slut. Vi blev tillsammans igen, han var jättegullig, omtänksam och omhändertagande tills nästa barn föddes. Då började proceduren om igen. Tror du inte att jag redan mår himla dåligt över mitt val av förälder? Kärlek gör en blind. Tyvärr. Därför dejtar jag inte och tänker inte introducera någon ny för barnen förrän de är vuxna och utflyttade. Så de slipper mer kärleksdrama.
  • Anonym (Fel)
    Anonym (psykiskmisshandel) skrev 2017-08-11 19:51:42 följande:

    Det där är ju fan psykisk misshandel! Hur träffade du en sådan där sjuk människa?


    Tyvärr finns det flera såna där sjuka människor.Så det är inte väldigt ovanligt.Men det värsta är när barnen blir lidande av egoistisk och dum pappa.
  • Anonym (Säker)
    Anonym (Orkar inte mer) skrev 2017-08-11 09:21:23 följande:
    Spelat in en del.

    Polisen bryr sig inte, de hänvisar till soc som inte heller bryr sig. Socialen verkar ha bilden av att jag överdriver allt. De bryr sig inte om något bevismaterial direkt utan tror på vad pappan säger. Någon schema kommer vi inte fram till heller, pappan bestämmer utifrån vad som passar honom.

    Jag har inte råd med en advokat och ska jag ta lån så vill jag nog känna mig säker på att min vilja faktiskt går fram i en rättsprocess. Just nu är jag bara rädd för att han ska manipulera alla och att jag förlorar barnen istället.
    Då kan du förmodligen aldrig processa i domstol. Man kan aldrig veta vad utslaget blir.
  • Anonym (Säker)
    Anonym (Orkar inte mer) skrev 2017-08-11 19:09:29 följande:
    Inte direkt, han har väldigt få vänner och är extremt tystlåten kring andra människor lustigt nog. Hälsar inte, blänger och ser allmänt arg ut på alla han möter som han inte känner. Förskolepersonal, tjejen i kassen. mina vänner..

    Människor uppfattar honom som inåtvänd. Han pratar inte med någon, men svarar på tilltal typ. Han pratade inte speciellt mycket med mig heller ärligt talat, och oftast var det negativa saker. Han vill gärna få sig själv att framstå som bäst i världen och hans mamma höjer honom till skyarna. Guds bästa barn.
    Och? Får han inte vara den han är? Måste han låtsas vara social och extrovert när han inte är det bara för att vara "rätt" enligt dina normer?
  • Anonym (Fel)

    Kolla om du har försäkring där det ingår rättshjälp .Om du skulle behöva starta rättsprocess .Om det redan finns flera soc-anmälningar mot pappan ,kan soc rekommendera dig som vårdnadshavare .

  • nevermind

    Har du hemförsäkring? Du kan få juridisk hjälp då.

    Byt handläggare på soc. Gå dit ensam och prata.

    Du skulle kunna ta med barnen till en barnpsykolog där de får prata utan dig.

  • Anonym (Me)
    nevermind skrev 2017-08-12 17:27:53 följande:
    Har du hemförsäkring? Du kan få juridisk hjälp då. Byt handläggare på soc. Gå dit ensam och prata. Du skulle kunna ta med barnen till en barnpsykolog där de får prata utan dig.
    Håller med
  • Anonym (Emmeli)

    Ts, får riktigt ont i magen av att läsa din tråd.. Har ett ex som är/gör som ditt. Han kan tom hota med att lämna barnen ensamma om jag inte hämtar dem när han kräver "NU GENAST". Lyckligtvis har han visat sina sjukare sidor inför soc nu så de vet att han är en äkta Dr Jekyll & Mr Hyde. Även vår soc tog mig inte på allvar i början. Han charmade och pratade omkull alla. Tills en dag när kvinnan från soc ifrågasatte något han sa. Då kom djävulen i honom fram. Hon bad senare tom om ursäkt för att hon varit lite nonchalant och misstrott mig. Kunde dock inte klandra henne för jag om någon vet hur bra han är på att spela sina roller.

    Tycker, som någon annan redan föreslog, att du kan och bör ta ärendet vidare. Sådana män kan vara hopplösa, men ge inte upp dina barn och ge inte upp kampen för deras skull! Läs på ordentligt om psykisk misshandel och hur man ska hantera det. Nu vet jag inte om ditt ex har en narcissistisk personlighet, men jag råder dig att läsa på om det med, och lär dig strategin för hur man hanterar sådana människor. Oavsett om han är narcissist eller ej kan du ha nytta av råden hur man hanterar människor som trycker ner en mentalt och hur man tar sig ur det/stärker sig mot deras angrepp.

  • Anonym (:-O)

    Skriv upp i en bok varje ggr han säger / gör något så du samlar på dej underlag du kan ha emot honom ! Datum plats ja allt ! Även tecken på barnen om de säger något eller börjar bete sig konstigt' , fy fan va jag mår dåligt över att läsa detta känner din maktlöshet ända hit å gör som flera tidigare inlägg skriver , anmäla gå via psyk ja alla medel Men ta de när han e som svagast ! Fråga på skolan eller va uppmärksam Om lärare börjar reagera på att något e gale ! De värsta e ju att Dom köper Barnens tystnad , innerst inne vet dom hur fel pappan har, men blir dom kuvade så e det fan inte en lätt sits tänk själv på att ALDRIG prata illa om pappan inför barnen ,! Se till å ha vittnen till olika händelser, överlämningar kan du ha med dig en vän eller nån av dina föräldrar , bra med andras ögon å öron hoppas de löser sig å att du vinner fighten för detta E psykisk misshandel förtal kränkning påhopp ja allt

Svar på tråden Pappan använder barnen för att trycka ner och straffa mig