• Anonym (Kär och fundersam)

    Kan relation med en man med sambo sluta bra?

    Jag har sedan ca 4 månader träffat en man som i nuläget lever ihop med sin sambo sedan fem år. Vi träffades genom jobbet och jag känner att det är mannen i mitt liv. Jag har aldrig förut varit med någon som gör mig så lycklig, och sexet är fantastiskt. 
    Nu till min fråga. Han har det inte bra hemma med sin sambo. Han har inte lovat att lämna henne, men nu känns det som om det verkar bli aktuellt. Kan en relation med den här mannen sluta bra? Ska man ha en paus mellan ett eventuellt uppbrott och mellan att vi inleder vår relation "på riktigt"? 

    För mig känns det som om vi skulle kunna klara det, men hör så många andra säga att det är dömt att misslyckas när man inleder en relation på det viset. Vad har ni för tankar och erfarenheter?

  • Svar på tråden Kan relation med en man med sambo sluta bra?
  • Anonym (Kär och fundersam)
    Anonym (lika barn) skrev 2017-08-24 16:12:23 följande:
    Mmm alla som pysslar med tvivelaktiga saker (som att vara otrogna eller ha ett förhållande med någon som är otrogen) tar alltid upp att allt inte är svart eller vitt. Det är ju själva grunden till att de hamnar i gråzoner. De som istället tänker mer svartvitt vad gäller felaktigt beteende som något man helt enkelt inte gör oavsett vad hamnar ju inte i såna situationer.

    I grunden handlar det om vilken inställning man har till olika saker och vilka val man gör, har man inställningen att vissa saker gör man bara inte så blir det så, har man inställningen att vissa saker bör man inte göra men går bra att göra ändå om man blir riktigt riktigt sugen, eller under "rätt omständigheter" så blir det också så.

    Tar man bort allt mellansnack så kommer man slutligen till några fakta.
    1 Han bedrar sin partner vilket innebär att han inte är pålitlig oavsett hur mycket du vill tro att han är det. Han handlingar visar klart och tydligt att det är så han hanterar den sortens situationer, vilket i sin tur gör det ganska troligt att det är precis så han kommer hantera en liknande situation i framtiden. Inte nödvändigtvis säkert men ganska troligt.

    2 Du verkar inte bry dig nämnvärt över att medverka i hans otrohet eller vad han gör mot någon annan, bara du får det du vill ha. Du kanske bryr dig men inte tillräckligt mycket för att låta bli

    Ingen kan FÅ dig (eller honom) att ta tvivelaktiga beslut, du hade till exempel kunna välja att avsluta ditt förhållande med killen som misshandlade dig psykiskt men du valde istället att vara otrogen, Det var inte omständigheterna som fick dig att ta det beslutet. Du hade flera val men valde otrohet. Detsamma gäller ditt nuvarande "förhållande", du kunde valt att inte inleda något med honom förrän han avslutat det han redan har, men du valde att inte göra det. Han kunde valt att låta bli att bedra sin fru och avsluta det innan han inledde något med dig men valde att vara otrogen.

    "Bara för att man betett sig på ett vis när man är i en viss situation så är det inte säkert att man tar samma beslut i ett annat stadie i livet"

    Det där hänger ihop med två saker, situationen och mognad. För att man inte ska upprepa samma misstag krävs det att man har mognat, att man har lärt sig något av sina tidigare misstag och det gör man tyvärr sällan om man skyller allt på "omständigheter" eller något annat. Om man inte har mognat så kommer man förmodligen upprepa sitt beteende nästa gång man ställs inför samma situation.
    Många säger till exempel "jag var otrogen för att jag inte trivdes i mitt förra förhållande, men med min nya trivs jag jättebra och därför kommer jag aldrig vara otrogen". Det där stämmer inte helt, för om man är lycklig i sitt nya förhållande så har ju situationen som man sist agerade på inte upprepats än. Frågan är vad som händer när man ställs inför samma situation igen, dvs om man skulle bli olycklig i sitt förhållande?

    Om vi applicerar det på mannen du är kär i så vet du ju att det är så han hanterar sin nuvarande situation, genom otrohet. Och så länge han är nöjd med dig (om ni blir tillsammans) så kan det hända att han är trogen, frågan är bara vad som händer när han hamnar i samma situation som han är i nu? Vad händer om han blir missnöjd med dig? Vad händer när han blir attraherad av någon annan tjej?

    Jag förstår att det här inte är det du vill höra, du är kär, du drömmer om en framtid med den där mannen, och för att uppnå det är du beredd att göra saker som normalt går emot dina principer och värderingar. I det ingår även att anpassa sina tidigare värderingar till några nya lite mer "rymliga" som tillåter lite mer fulspel. Lite som surt sa räven analogin (kognitiv dissonans). Men du borde (om du kan) stanna upp en sekund och iaf försöka se saker lite objektivt, skala bort känslorna och utgå ifrån handlingarna, vad skulle du anse om det var två okända människor som gjorde så?

    Hur lång är du beredd att gå för att uppnå det du vill?

    Hur mycket av dina principer och värderingar är du beredd att skala av för att uppnå det du vill ha?

    Kommer du fortfarande vara du när du gjort om dina principer och värderingar helt?

    Är det värt det? Att göra om sig själv för att ha ett förhållande med någon som inte är speciellt pålitlig?
    Det du skriver är sant och klokt! I början plågade det mig oerhört, men efter att min kurator sa "du är inte en del av deras relation, du kan bara utgå ifrån dig själv" har jag släppt det mer och mer. 

    Jag inser att man inte kan skylla på omständigheterna, men jag tror inte att han skulle upprepa samma beteende med mig. Liksom jag inte skulle upprepa beteende som jag hade i den tidigare relationen. Det finns så många omständigheter jag inte vill berätta, eftersom jag inte vill avslöja för mycket om hans liv. Men jag har otroligt svårt att se att vi skulle hamna i samma sits.
  • Anonym (Me)
    Anonym (Hum) skrev 2017-08-24 17:05:31 följande:
    Såklart det kan, men vad säger det om honom som person? Jag valde bort just en sån man, om han kunde göra så mot sin sambo sen 5 år, hur skulle han då behandla mig? Jag kände inte till sambon och avslutade när jag fick veta.

    Jag har också själv varit i en liknande situation, hade det dåligt hemma och träffade någon jag fick känslor för, allt annat än att först göra slut med min sambo och vara ärlig var otänkbart.

    Människor som inte agerar när något blir jobbigt utan bara flyter med har jag väldigt liten respekt för.
    Håller med
  • Anonym (lika barn)
    Anonym (Kär och fundersam) skrev 2017-08-25 18:17:43 följande:
    Det du skriver är sant och klokt! I början plågade det mig oerhört, men efter att min kurator sa "du är inte en del av deras relation, du kan bara utgå ifrån dig själv" har jag släppt det mer och mer. 

    Jag inser att man inte kan skylla på omständigheterna, men jag tror inte att han skulle upprepa samma beteende med mig. Liksom jag inte skulle upprepa beteende som jag hade i den tidigare relationen. Det finns så många omständigheter jag inte vill berätta, eftersom jag inte vill avslöja för mycket om hans liv. Men jag har otroligt svårt att se att vi skulle hamna i samma sits.
    Fast inser du inte hur motsägelsefullt det är när du först säger du inser att man inte kan skylla på omständigheter för att i nästa mening säga att "det finns så många omständigheter".

    Som sagt, omständigheterna kvittar, omständigheterna skapar enbart situationen en person ska förhålla sig till och göra sina val, hur personen sen väljer och agerar visar vem personen är. Det är en persons handlingar som definierar personen, inte omständigheterna.

    Felet du har gjort här är att lura dig själv att tro att omständigheterna rättfärdigar handlingarna. Dessutom är du förälskad, och när man är förälskad tenderar man att idealisera personen man är förälskad i, man ser det man vill se, man ser bara det positiva och blundar för det negativa. Personen blir mer en symbol för allt man önskar sig i en partner än den verkliga människan man har framför sig. Därför blir man också blind för alla brister och ibland rent svineri, för man ser inte människan, man ser symbolen, den man vill att personen ska vara.

    Det är inte så konstigt att du har svårt för att se att samma sak skulle kunna hända dig,  för du är blind, du ser bara det du vill se och ignorerar det som är uppenbart för andra som inte är lika påverkade av känslor dom du är. Andra ser honom för människan han är och bedömer honom efter hans handlingar. Du ser allt filtrerat genom ett tjock lager med irrationella känslor.

    Tyvärr kommer ingen kunna få dig att förstå det så länge du är förälskad, man är sällan kapabel att tänka rationellt, det är hela anledningen till att man hamnar i såna situationer, man ljuger för sig själv och viftar undan alla varningssignaler. Insikten kommer senare, när förälskelsen släppt och man börjar tänka rationellt igen, när man inte idealiserar längre utan ser personen för vad den är. Du får helt enkelt göra ett val, antingen lita på ditt eget omdöme, eller lita på vad människor som kan se på det objektivt säger. Till exempel din terapeut.
  • Canadasvensk
    Anonym (Kär och fundersam) skrev 2017-08-25 18:17:43 följande:
    Jag inser att man inte kan skylla på omständigheterna, men jag tror inte att han skulle upprepa samma beteende med mig.

    Haha that?s what she said!  (Och med ?she? menar jag den oskyldiga sambon...)

  • Anonym (ställ krav)

     Bryt med honom! Säg att han kan höra av sig när han väl är skild på riktigt och helt färdig med sin nuvarande, så får ni se om ni då ff är intresserade av varandra

    Så länge han vet att du finns där så gör han inte slag i saken eftersom han inte behöver utan kan fortsätta med sitt dubbelliv. Ställer du däremot krav märker du snart om du tillräckligt viktig för honom eller om hans partner är det 

  • Punktim

    Den som skrev att hon varit tillsammans med sin man i 17 år ser jag inte ens varför hon skrev den siffran. Hennes man kan lika gärna vara otrogen om fem år framåt i tid som att han kan ha varit det. Kunde han ljugit för sin första livs kärlek gör han det lika lätt för nuvarande naiva frugan

  • Anonym (Leonore)

    Alltså, jag vet inte vad jag ska säga. Min man hitta en yngre brutta och de hade en relation. När jag upptäckte hans hemliga relation var det HAN som bönade och bad om att jag skulle ta honom tillbaka.

    Av gemensamma vänner fick jag på senare tid reda på att han dragit den mycket klassiska att vår relation vad död sedan länge och att jag var psykiskt sjuk. Kan ju säga att jag trodde vi var livets lyckligaste par som skämde bort varandra så mycket som vi gjorde.

    Kastade till slut ut honom, vet även här att hans nya tror att han "lämnade mig" när fallet i verkligheten var att JAG lämnade honom och HAN ville ha mig tillbaka till varje pris. Men det var försent för min del att ta tillbaka en sådan idiot.

    Nog har jag smält otroheten nu. Jag är singel fortfarande då jag fokuserar på mina barn och karriär. Numera ligger jag med min exman när det passar MIG. Skickar jag honom ett sms är han här på nolltid och jag känner absolut inte att jag gör något moraliskt fel mot hans nya. De har fått gemensamma barn och nu verkar hon tro att de lever lyckliga. Ibland får jag en tankeställare att berätta för henne att jag vann, men sedan så bryr ju jag mig faktiskt inte. Jag vill ju inte ha tillbaka min man, jag vill bara ha fantastiskt sex med honom när jag känner för det.

    Vad jag vill komma med är att han kan lura dig lika lätt som han lurade sitt ex, då du kommer säkerligen vara minst lika naiv som min mans nya. Hon tror ju hon var "speciell" som fick min man "att lämna mig". Men som du ser i mitt inlägg så är fallet INTE så.

    Kan dessutom tillägga att detta genom har hänt TRE av mina vänner (ganska stor grupp vänner dock). Faktiskt ingen man som jag känner som varit otrogen har älskat den nya som han gjorde med exet.

  • Anonym (Mina)
    Anonym (Kär och fundersam) skrev 2017-08-25 18:17:43 följande:
    Det du skriver är sant och klokt! I början plågade det mig oerhört, men efter att min kurator sa "du är inte en del av deras relation, du kan bara utgå ifrån dig själv" har jag släppt det mer och mer. 

    Jag inser att man inte kan skylla på omständigheterna, men jag tror inte att han skulle upprepa samma beteende med mig. Liksom jag inte skulle upprepa beteende som jag hade i den tidigare relationen. Det finns så många omständigheter jag inte vill berätta, eftersom jag inte vill avslöja för mycket om hans liv. Men jag har otroligt svårt att se att vi skulle hamna i samma sits.

    Problemet är bara att du egentligen inte alls vet mycket om hans liv. Det du vet är det han har berättat. Hur ofta tror inte du att de som är otrogna ljuger? De ljuger så mycket att de tillslut själva tror på det de säger. Vill du veta sanningen bör du höra båda parterna i ett förhållande!

    Mitt ex hade till och med mage att komma med lögner om vårat förhållande till mig, när han ville avsluta vår relation (han blev förälskad i en kollega på sitt jobb). Han började svamla om saker som jag aldrig gjort eller sagt till honom. Det fick mig att inse att det var saker han sagt till sin förälskelse, som han inpräntat så mycket att han trodde på det själv. 

    Jag berättade senare för alla våra bekanta vad han sagt,  och de trodde att han slagit runt totalt. Inget av det han sade var i närheten av sanningen. Bland annat påstod han att jag var obotligt svartsjuk och psykiskt sjuk (hotat med självmord om han skulle göra slut). 

    Konstigt nog tog det inte mer än en månad efter vi gått skilda vägar, som han kontaktade mig och ville vara vän (för då var jag helt plötsligt den finaste, snällaste och mest omtänksamma person han någonsin träffat). Jag sade att jag var lycklig ändå , och att mitt liv var perfekt som det var.  Sanningen var att han ville ha mig tillbaka men insåg att han gjort för mycket elakt för att våga be mig om ursäkt. (fick reda på det av gemensamma bekanta). 


    Men jag tog aldrig tillbaka honom för han kom endast tillbaka för att han inte lyckades få den han lämnade mig för, och jag vägrar vara ett andrahandsval. Trots det så är jag rätt säker på att han kommit och bönat och bett efter ett tag när han insett att gräset inte var grönare på andra sidan. Vi hade väldigt mycket gemensamt och levde tillsammans i mer än 10 år.

  • Anonym (Näpp)
    Anonym (Leonore) skrev 2017-08-25 19:11:45 följande:

    Kan dessutom tillägga att detta genom har hänt TRE av mina vänner (ganska stor grupp vänner dock). Faktiskt ingen man som jag känner som varit otrogen har älskat den nya som han gjorde med exet.


    Inte för att jag tror att TS kan få till det med denna, men just ovanstående tycker jag är ett lite märkligt påstående.

    Jag har tre ex, alla har varit mycket viktiga i mitt liv när de var viktiga i mitt liv. Men inte tusan innebar det att jag älskade min nästa kärlek mindre. Jag har älskat dem alla tre lika mycket, på olika sätt.

    Att påstå att den otrogna inte älskar sin nya lika mycket som den före detta känns mer som att vilja trösta sig själv. Så klart hen kan älska den nya enormt mycket och på liknande sätt, ditt exempel på att ditt ex ligger med dig som han gjorde MOT dig (med henne) berättar ju egentligen bara att han inte kan vara trogen och inget mer.

    Skulle tippa att det är något du säger för att det känns bra att hämnas på tjejen han var otrogen med (hans nuvarande), men jag kan lova dig att han ser det som när han var med dig: få kakan och äta den. Är det en triumf för dig? En karl som uppenbart har problem att hålla snasen i byxorna (med dig och andra) kommer och ligger med dig ibland?

    Blanda inte ihop sex med känslor - att en kille knullar dig mellan varven betyder inte att han älskar dig, det betyder bara att du låter honom.
  • Anonym (Anna)

    Tycker synd om dig TS. Du hittar på en massa ursäkter, att du inte är en del av deras relation och att han inte skulle vara otrogen mot dig. Du är i högsta drag en del av deras relation och kan han göra så mot sin sambo kan han absolut göra så mot dig. Avsluta för sin egen skull, låt honom komma när han lämnat sin sambo. Lycka till!

  • Anonym (Kär och fundersam)
    Anonym (lika barn) skrev 2017-08-25 18:39:09 följande:
    Fast inser du inte hur motsägelsefullt det är när du först säger du inser att man inte kan skylla på omständigheter för att i nästa mening säga att "det finns så många omständigheter".

    Som sagt, omständigheterna kvittar, omständigheterna skapar enbart situationen en person ska förhålla sig till och göra sina val, hur personen sen väljer och agerar visar vem personen är. Det är en persons handlingar som definierar personen, inte omständigheterna.

    Felet du har gjort här är att lura dig själv att tro att omständigheterna rättfärdigar handlingarna. Dessutom är du förälskad, och när man är förälskad tenderar man att idealisera personen man är förälskad i, man ser det man vill se, man ser bara det positiva och blundar för det negativa. Personen blir mer en symbol för allt man önskar sig i en partner än den verkliga människan man har framför sig. Därför blir man också blind för alla brister och ibland rent svineri, för man ser inte människan, man ser symbolen, den man vill att personen ska vara.

    Det är inte så konstigt att du har svårt för att se att samma sak skulle kunna hända dig,  för du är blind, du ser bara det du vill se och ignorerar det som är uppenbart för andra som inte är lika påverkade av känslor dom du är. Andra ser honom för människan han är och bedömer honom efter hans handlingar. Du ser allt filtrerat genom ett tjock lager med irrationella känslor.

    Tyvärr kommer ingen kunna få dig att förstå det så länge du är förälskad, man är sällan kapabel att tänka rationellt, det är hela anledningen till att man hamnar i såna situationer, man ljuger för sig själv och viftar undan alla varningssignaler. Insikten kommer senare, när förälskelsen släppt och man börjar tänka rationellt igen, när man inte idealiserar längre utan ser personen för vad den är. Du får helt enkelt göra ett val, antingen lita på ditt eget omdöme, eller lita på vad människor som kan se på det objektivt säger. Till exempel din terapeut.
    Jag inser att jag inte har några motargument, och det säger väl egentligen allt. Men du har rätt i att jag är förälskad. Det är svårt att vara logisk när man träffat vad som känns som den mest fantastiska människan någonsin. Jag har stämt träff med honom för att prata ut, och jag kommer avsluta det, men säga att han kan ringa om de i framtiden gör slut. Inte att han ska lämna henne för mig. Det gör ont i hjärtat, men jag tror att det är det bästa alternativet
  • Anonym (lika barn)
    Anonym (Kär och fundersam) skrev 2017-08-27 20:23:56 följande:
    Jag inser att jag inte har några motargument, och det säger väl egentligen allt. Men du har rätt i att jag är förälskad. Det är svårt att vara logisk när man träffat vad som känns som den mest fantastiska människan någonsin. Jag har stämt träff med honom för att prata ut, och jag kommer avsluta det, men säga att han kan ringa om de i framtiden gör slut. Inte att han ska lämna henne för mig. Det gör ont i hjärtat, men jag tror att det är det bästa alternativet
    Ja det är svårt att vara logisk när man är förälskad, mycket i det liknar ett slags missbruk, som alkohol eller droger. Man blir hög på endorfiner.

    Det är som sagt inte så konstigt att du känner att du träffat den mest fantastiska människan någonsin för du idealiserar honom, den du är kär i är den du VILL att hans ska vara, ditt ideal, Men det är inte han, den mest fantastiska människan i världen bedrar inte fru och barn, det finns inget fantastisk över en man som gör så mot de som borde stå honom närmast.

    Vad finns det att prata ut om? Ingenting i den konversationen kommer förändra det han gör och den han är, det kommer heller inte förändra det du känner för honom. Det enda det åstadkommer är att ge honom ännu en chans att övertala dig att fortsätta vara hans extratjej, jag hoppas du inte faller för det. Stå på dig, du är på rätt spår.

    Förhoppningsvis kommer du efter ett tag (när du slutat idealisera honom och ser honom för den han är och inte för den du drömmer om att han ska vara) inse att han inte är någon man vill en framtid med med eller utan fru.

    Ja det gör ont att få sina drömmar krossade även falska drömmar, se det som avgiftning och en väg tillbaka till ett normalt liv.

    Japp det är det bästa alternativet, en sån man för inget bra med sig, om du tycker det gör ont nu, kan du tänka dig hur det kommer kännas när du är i hans frus situation?
Svar på tråden Kan relation med en man med sambo sluta bra?