Aldrig haft såhär svårt att finna vänner!
Hej på er!
Jag känner bara att jag måste få ur mig lite känslor. Sen jag flyttade från Stockholm och sedan fick min son har jag haft otroligt svårt att finna nya vänner. Jag lever som ensamstående nu och barnets pappa bor utomlands. Jag skrev ett inlägg för ett tag sedan för att efterlysa andra ensamma föräldrar men i och med det hände mycket i mitt liv just då (flytt etc.) glömde jag bort det hela och jag har sen dess inte varit inloggad här så mycket. Nu har jag avklarat ett år på universitetet men känner inte att jag lyckats finna något mer än bekanta trots att jag verkligen försökt skapa vänskapsband. Då jag är 25 år och ensam känns det inte som att jag platsar in någonstans. De som är i min ålder fast utan barn är såklart ute och festar mycket och verkar inte speciellt intresserade av att umgås utanför studier. Ibland känns det till och med som att de är lite obekväma i mitt sällskap då jag har barn. De som har barn har alla sambo och verkar inte ha mer tid för annat. Alla mina nära vänner bor på andra platser (främst i Stockholm) och jag som är så social och alltid sett vänner som något otroligt viktigt, känner mig nu så ledsen och misslyckad över min situation. Jag vet inte vad mer jag kan göra för att lyckas. Man kommer ju till en punkt när man inte orkar försöka mer då man inte från någon respons alls. När jag väl träffar mina "riktiga" vänner känns allt så otroligt skönt och härligt men eftersom att det inte är det enklastes att flytta till Stockholm med ett barn och dessutom vara själv känns det som att jag aldrig kommer få det livet tillbaka igen. När barnets pappa är på besök brukar vi göra saker ihop vilket är kul men jag hade så gärna önskat att jag då kunde utnyttja lite tid till att göra sånt som jag behöver för mitt välbefinnande men då har jag ingen att göra det med mestadels av tiden.
Men jag vill tillägga igen att jag har studievänner och emellanåt hänger jag med ut men jag längtar efter något djupare än så. Jag är trött på att jämt mig alienerad och behöver en vänskap där man kan ge och ta lite mer.
Vad gör man? Finns det någon känner likadant?
(Bor i Kalmar län)
