Vi som är inne på 6e försöket till första barnet

Hej! Jag gick till gyn (privat i och för sig) och talade med henne. Hade haft ett par kompisar som ätit letrozol för pco men läst på nätet att det kunde hjälpa också annars och bad om det själv och hon gick med på att skriva ut det. Hos oss lär det vara en av de första grejerna de testar oberoende, sedan om man börjar fertilitetsutredning.

Jag mår relativt bra själv, men vågar inte riktigt tro det är sant eller berätta öppet ännu fast jag gick på ett tidigt ultra och såg ett levande foster med veckorna 7+2 :)

Hej allihop! Jag har varit inne och smygläst av nostalgiskäl, jag blev gravid på 8:e försöket (och min dotter är nu 18 månader). Jag kommer ihåg hur hopplöst det kändes varje månad, särskilt när man var med i FL-trådar där alla plussade på första eller andra försöket.

Ville bara säga att det inte alls är kört när man försökt ett halvår (eller ens ett år, men då ska man nog börja kolla om det är något fel). Jag hade redan börjat läsa på om infertilitet och IVF och blev jätteförvånad när jag blev gravid på det "vanliga sättet". I efterhand är ju inte 8 månader särskilt länge men tankarna hinner ju springa iväg redan efter 3-4 månader.

Stor kram till er och jag håller tummarna för att ni alla plussar snart :)

Tack för ditt inlägg. Känns skönt att man kan plussa efter 8 månader. Är inte inne så mycket på familjeliv men suger åt mig av allt positivt jag bara kan just nu. (Och försöker undvika trådar där det pratas för mycket ivf och utredningar). Vill inte va där i tankarna än. Försök 7 påbörjas snart.

Okej tack för ditt svar. Ska tänka på detta. Så sorgligt att man faktiskt redan börjat kolla upp hur man senare ska gå tillväga om det tar alltför lång tid. Nästa försök blir sjunde. Är inte alls lika taggad på försökandet längre. Åå vad mysigt!!! Är så avis! Kram

Tack för en fin historia! Precis, allt känns helt hopplöst. Känns som alla plussar till höger o vänster förutom en själv. Har redan börjat kolla upp hur man går vidare med detta. Kram!

Mens mens mens mens mens... hej försök nr 7 (Y)

Faaaaaan!! :(

Yepp... suger %#!* men men. Vi får hetta upp ugnen till nästa äl istället :P

Hur går set för er andra :) eller är det bara jag och jooosen kvar ^^ ?

Lewaize vill du stanna kvar i denna grupp? Annars kan man ju starta en ny om man pallar.. tänker att nya då tror att vi e på 6 försöket fast man inte e det, om man stannar hehe :p

Nä jag är redan gone with the wind på nr 6! Känner inte heller för att göra en egen grupp då jag har fått för mig att man får notiser om varje inlägg då :P tänkte mer om det fortfarande var någon kvar här inne som inte hade fått mens, eller om jag var sist ut :)

Jag känner lite som du, vill inte gärna starta en grupp men hänger med om nån annan pallar starta! :)

Nej vi är fler kvar Har precis genomfört försök nr 5 men hoppas det är okej att hänga med ändå

Min som vill! Välkomna till min nya försök 7 tråd! Kram. Ni hittar den ganska långt upp :)

Fick ingen äl, så jag är kvar. Försöker nå försök två, men är på månad sju... lär hänga med er andra ett tag till, vissa dagar är det så skönt att se att man inte är ensam bara

Hej,

Jag har varit inne och följt många av er under de senaste månaderna, skrev nån gång i början men sen hamnade jag en vecka efter de flesta av er pga en längre cykel så sen har jag bara läst vad ni andra skrivit. Har tyckt det varit väldigt skönt att följa era olika resor då vi alla har varit i liknande fas i barnverkstaden och tänkte därför skriva en snutt som andra kanske kan få hjälp av. Jag och min man är 29 & 30 år och började försöka i april. I morse plussade vi äntligen på sjätte försöket med första barnet (cb digital, 1-2v). Vi gjorde verkligen inget annorlunda mot tidigare månader, har haft månader då vi haft mycket mer (och mindre) sex utan att det tagit sig och har kört med äl-test från start så vi vet att vi alltid prickat ganska bra. Vad gäller symptom innan BIM så har jag inte känt något speciellt. I och med att vi hunnit med några försök så kan jag säga att jag haft månader där jag mått illa, haft massa molvärk/stickningar etc i livmodern, ömma bröst etc likväl som jag haft månader utan några symptom alls. Många ?tecken? har jag kanske psykologiskt framkallat själv alt. att kroppen faktiskt är lite olika varje cykel (har ju aldrig gått och känt efter så mycket innan vi började försöka). Men tycker att det var en bra lärdom jämfört med de som bara lyckas på ngt försök, hade vi tex gjort det på månad tre hade jag tex varit övertygad om att illamåendet började typ direkt efter ägglossning ;) Hejja alla er som jobbar vidare, håller tummarna för att alla plus blir till fantastiska bebisar och framförallt vad härligt det är när man kan dela erfarenheter och hjälpa varandra :) J