Radhus eller hus?

Tänkte höra era tankar på en svår fråga, iaf för oss.

Jag, min make och våra tre barn på 7 år, 5år & bebis på snart 6 månader bor just nu i ett radhus på 4rok, 102 kvadratmeter.

De äldsta tjejerna delar rum och bebis ett litet och vi ett.

Hyresrätt och hyran är 8800 + el som varierar mellan 700-2000 (högsta vi haft på vintern)

En liten mysig by, en turistby kan man säga.

Superfint, trivs bra, området vi bor är lagom stort med några hyreslägenheter/radhus mycket barn i olika åldrar, de stora barnen kan röra sig fritt ute ensam och leka, 2 min gåväg till skolan där äldsta nu börjat i 1 klass.

Mellersta har dagis ca 15 min gåväg men börjar förskoleklass om 1 år och bebis på dagis i samma veva och då hamnar alla barnen på samma ställe. (Finns 2 dagis)

Här finns 1 affär & en pizzeria.

Nu har vi hittat ett hus som ligger ca 1 mil bort.

Där finns 2 större mataffärer, restaurang, mack m.m

Även hit barnen börjar i skolan från årskurs 6.

Huset är 110kvadratmeter, 5 rum (barnen skulle få eget rum!)

Huset får vi hyra för 8500kr/månaden för en längre period, senaste hyresgästen hade bott där i 8 år tydligen.

Där finns luftvärmepump och man kan elda.

En stor gård med buskar som går som en gräns runt, lekstuga, 1 liten altan och en balkong. (Det har vi i radhuset med)

Ett ganska stort område med mycket hus runtomkring.

Vad elen hamnar på där vet vi ju inte riktigt än..

Vi måste byta dagis och skola och det är längre avstånd.

Min make har körkort, inte jag.

Jag brukar ta buss emellan där vi bor nu & det andra stället och handla när han jobbar.

Vi ska dit och kolla inne i huset i veckan, och se hur vi känner då.

Här i radhuset har vi även fått nyrustat överallt utom toaletterna & sovrummen uppe, nybyggd altan.

Min make får lite närmare jobbet..

Vi är lite kluven, men jag tänkte höra andras tankar om vad ni hade gjort?

Äldsta tjejen har ett hemskt temperament med utbrott sedan liten (misstänker diagnos så vi försöker få utredning)

l förmodan skulle bli tvungen att flytta ut ur huset plötsligt.Grannar har reagerat då det låter mycket vid utbrotten (förståeligt) och de tycker det börjar bli jobbigt.

Kommer inte överens med barnen i området.

I huset skulle alla få eget rum.

I radhuset har vi alltid en säkerhet pga hyresrätt, får hjälp om något går sönder osv.

Är måånga års väntetid att hitta nytt boende här omkring om vi mot all förmodan skulle bli tvungen att flytta ut ur huset plötsligt.