Så var det kört igen.

Vill inget med denna tråden, bara skriva av mig lite. Är så ledsen och frustrerad. Hade försökt relativt länge utan att ens få plus, så till slut blev det ivf. Hade tur och lyckades bli gravid på första försöket. Men redan från början hade jag en känsla av att något var fel. Hade inga som helst symtom och graviditetstesten blev mörkare väldigt långsamt innan de helt planade ut och var mörkare/ljusare om vartannat. Förra veckan fick jag en liten brun flytning. Lugnade mig med att det kan bli så av progesteronet och att det inte kom något mer. Men som sagt, hade en dålig känsla redan från början. Så nu för någon timme sen, i v.5+6, kom det riktiga blödandet igång. Det är som mens och jag vet att det är kört. Förlorade även första barnet för ett par år sen i v.9 och tankarna går om jag någonsin kommer få bli förälder till ett levande barn. Vet att många har varit med om värre och fler förluster än mig och ändå i slutändan lyckats men jag har så svårt att hantera sorgen, besvikelsen och frustrationen över att aldrig lyckas.

Vill som sagt inget med denna tråd. Bara skriva av mig lite.