Otrohet/Öppna förhållanden/Tvåsamhet
Hej!
Jag skriver här för att jag hoppas på lite kloka råd!
Jag träffar en kille sedan några månader tillbaka. Och vi pratade ganska tidigt om förhållanden etc och han sa då att han var tveksam till förhållanden & att han har svårt att se att det fungerar, att man kan leva med en person hela livet osv. Han har även varit singel i ca 10 år, delvis pga detta synsätt.
Men vi fortsatte träffas och han tycker verkligen om mig, han anstränger sig för att visa det och är väldigt fin mot mig. Det känna som att han tänker annorlunda för han kan prata om oss framåt och om att eventuellt flytta ihop osv.
Dock kom diskussionen om otrohet upp igår, och samtidigt som han menar att han inte tycker det är bra, så tycker han heller inte att det är katastrof, då han menar att han skiljer på sex och känslor. Han säger även att det är en manlig grej, ett behov bara, att det inte betyder något.
Jag ser inte på det så utan jag har intrycket att tycker man om någon så vill man inte vara med någon annan, inte bara för att man inte vill såra personen, utan för att man inte vill. Hade någon varit otrogen mot mig hade jag känt mig otillräcklig och inte speciell nog för att han ska kunna "hålla sig".
Lever jag i en drömvärld? Visst att man kan kräva att man inte ska göra det, utav respekt för den andre, men jag lever i bilden av att man inte vill. Att vill man är något fel i relationen, men han ser det som två olika saker. Tänker alla killar såhär, bara att de inte säger det? Lever jag i en fantasivärld där jag förväntar mig en kärlekssaga där det enda som existerar är varandra? Vad är era erfarenheter?
