Bli sambo med någon som har 2 barn och äger villa

Jag tycker inte att ni ska flytta ihop under de premisserna. Du får alla nackdelar, han bara fördelar. Om du ska bo där ska ni betala lika mycket var och du borde köpa in dig på huset.

Angående semester känns det märkligt att bestämma redan nu hur ni ska göra framåt. Har ni samma syn på barnuppfostran, hur mycket kommer du få säga till om, hur mycket kommer du ha att göra med hans barn, hjälpa till med skjutsande och annat?

Han skilde sig för 6 år sedan och är verkligen redo för en kvinna i sitt liv som han vill dela allt med och bo med. Problemet är att jag inte vill dela hans barn, resor med dem eller allt jobb och kostnader som hör till ett hus (som jag inte ens valt eller äger!

Jag har inga pengar att satsa in i huset tyvärr, annars hade jag kanske gjort det. Hans hus är värt väldigt mycket pengar, men han har också mycket lån och kostnader och ingen speciellt bra lön. Däremot hyr han ut ett annat boende som täcker merparten av dessa kostnaderna för huset, vilket gör att jag känner att jag inte vill betala något för huset. Det gör ju inte ens han själv, förutom för renoveringar och förbättringar.

Ren humor. Det avtalet hade jag aldrig tagit. Fördelar för honom och nackdelar för dig. Överväg inte ens ett sådant beslut!

Risken är stor att du blir en oavlönad hushållerska och kassako.

Låter för mig att han pressaar dig att flytta in för att hans ekonomi håller på att gå i stöpet......

Du resonerar och tänker klokt ts. Du har rätt!
Jag skulle föreslagit att jag bor där under hans barnfria veckor och då delar kostnad för mat. Förresten han kan ju även bo i din lägenhet under barnfria veckor.
Behåll ditt boende samt ditt oberoende och självständighet. Du har uppfostrat barn. Nu är det dags för nästa fas där du kan få utrymme för det du inte hann när du hade barnen boende hos dig. 
Trots alla goda intentioner som folk har när de bildar bonusfamilj tycks kvinnan ändå hamna i fällan att städa och ta hand om mannens barn. Som inte alls är tacksamma utan många gånger motarbetar den nya familjemedlemmen.

Jag uppfattar dig inte alls som egoistisk. Du har en klar bild av hur du vill leva ditt liv - en positiv egenskap, bättre än att svepas med av andras vilja och sedan upptäcka att man är på en plats eller i en roll som man inte alls gillar.

Såklart ska man inte vara blint envis heller, utan öppen för andras förslag, men i ditt fall tycker jag att dina känslor är berättigade.

Jag tycker inte man kan säga att din man begär "för mycket", men han begär mer än vad du önskar att ge för tillfället. Du önskar en relation som bara ska innefatta er två. Han tycks önska att du ska kliva in i det tomrum som hans fru lämnat vilket även inkluderar barn och familjeliv.

Ingen av era önskningar är mer rätt än någon annans, men frågan är om ni älskar varandra tillräckligt mycket för att det ska kunna överbrygga avståndet mellan dem?

Att flytta ihop med en människa ska vara glädjefyllt, inte förknippas med negativa känslor. När barnen flyttat hemifrån kan det vara läge att lyfta situationen igen, samt diskutera de ekonomiska förutsättningarna (du ska inte behöva hamna i en sämre sits än honom på den punkten). Men i nuläget? Nej.

Även för barnens skull så tycker jag inte det är rätt, att det ska flytta in en person i deras hem som ser dem som en negativ belastning. 

Så tills vidare, följ din magkänsla och avstå!

ÅÅhh tack alla ni som ger så bra råd :)

Vi skulle ha flyttat ihop nu i dec/jan, men jag avvaktar faktiskt. Dels för de stackars barnens skull och för min egen skull. De ska inte behöva lida för att jag inte är redo för någon annans barn just nu. Däremot träffar jag dem gärna den helgen de är där, men inte på vardagarna. Tycker tvärtom att jag är generös som säger åt honom att jag vill att han och barnen ska ha egentid utan mig; att verkligen umgås tillsammans de 3, istället för att jag alltid ska vara där som ett bihang, så som jag är säker på att de ser det. Men han blir bara arg och säger att han vill bara att vi är alla 4 som en familj !!

Jaja, mitt beslut känns ganska enkelt nu.

Vill bara tillägga att barnen bara är 14 och 12 år. Flickan är i jobbiga puberteten och pojken ganska pappig och klängig men snälla båda 2. Stämningen mellan flickan och mig är dock väldigt kylig.

Han kan flytta till dig varannan vecka och då betala 1/4 av hyran + sin mat.
Pengarna använder du till att resa med honom på hans barnfria veckor.