Jag blev fel placerad i särskolan - Kommunen vägrar ställa upp
Jag vill säga med en gång att jag inte är intresserad av någon skadeståndsersättning, men jag har gått på CSN två år i en folkhögskola och jag skall nu plugga kanske ca 2 två till och därmed behöver jag CSN. Som jag senare skall använda dessa betyg till att komma in på högskolan. I en utbildning som tar tre år.
Jag har hört att man endast få låna pengar ifrån CSN totalt 6 år. Hur blir det då med högskolan?
Då var min tanke att kontakta kommunen, och se om de kunde faktiskt ställa upp, eftersom staten har gjort fel. För att gå i en särskola, så krävs det att man har lindrig utvecklingsstörning, liksom en störning i utvecklingen och det har inte jag. Jag berättade för kommunen att jag skulle ha hjälp med materialavgifter och dessutom en gratis språkkurs eftersom i högstadiet i en ''vanlig'' klass erbjuder de språkkurs. Nu måste jag betala ganska mycket pengar, för språkkurs.
Det var ganska frustrerade möte, eftersom jag tyckte de sa emot sig själva. Bl.a om vad lindrig utvecklingsstörning innebar, och förklarade det: ''Det gäller att man utvecklats knappt rent mentalt''. Samtidigt som de sa i stil med: ''Vi tycker det är fantastiskt med din ambition, och vi märker att du faktiskt fungerar fullt normalt och kommer gå bra i livet''
Men senare gick de tillbaka och menade att det har inte gjorts något fel, samtidigt som de började smöra mig med olika saker. Jag kände mig snarare lite...Som om de försökte lura mig, än att bli smickrad ifrån de.
Borde egentligen jag inte ha min rätt att faktiskt gå i en gratis språkkurs, eftersom jag trots allt missat det, tack vare staten.
Borde jag inte ha min rätt att faktiskt få hjälp med materialavgifterna, eftersom det faktiskt finns princip skäl, och att jag har endast fyra gånger på mig att låna CSN. Så jag beräknar med att jag måste plugga upp betygen i ca två år, och sedan skall jag gå på en utbildning i högskolan som är tre år lång.
På tal om kostnaderna som kommer ske, tack vare att jag lånat så mycket. Det är bara statens fel. Jag har ingen lindrig utvecklingsstörning. Jag känner till mina brister, bl.a är det min grammatikfel i text, det vet jag.
Jag känner ingen som helst rättigheter eller vart jag kan vända mig. Finns det några tips?
Jag funderar på att kontakta en jurist, men samtidigt är jag inte så intresserad av att begära sakdeståndsersättning. Men jag tycker ändå att kommunen kan vara hyggliga att faktiskt ge mig språkkurs och stå för materialavgifterna. Det är inte så mycket, och det handlar om princip skäl.
