Jag är förälskad! - Försöker inte vara för påflugen, men hur går jag tillväga?

Låt henne ta initiativ om det ska bli något. 

Men...Det känns lite som om en man borde ta initiativet. Vad jag har förstått så vill de flesta kvinnor, att män skall ta insitaiv.

 

Jag letar gärna efter tips, om vad jag kan göra, vad kan jag ta för intransitiv.

 

Tack på förhand!

Är kursen runt lunch fråga om ni kan ta lunch ihop en dag

Det är någonting jag också tänkt på, men...Jag är helt osäker. Kan man verkligen göra det?

 

Jag vill inte verka lustig, eller för på...

 

Jag vet ingenting vad hon känner, men jag lyfte upp henne på skoj. Något hon uppskattade väldigt mycket verkade som.

Men jag skall göra ett försök!

Kursen är till eftermiddag, så vi har en lunch paus.

Skall jag bara kliva fram om hon kanske vill äta någonting tillsammans med mig. Men det känns så...Jag vet inte..Som om jag inte borde göra det, eftersom det kanske...Får henne tro en massa saker, eller att jag verkar för påflugen eller åtminstone tokigt...Jag vet inte. Jag vet, jag tänker lite lustigt, men jag känner att det borde vara en bra fråga, för en bra tillfälle. Inte något man borde göra hur som helst..Jag kanske borde ta någon annan intransitiv först, ''Gå försiktigt'' liksom?

 

Din användarnamn är ''Lena'', så jag antar att du är en kvinna. Hur skulle du helst vilja att det blev?

 

Om jag berätta lite kort för dig:

Jag bar henne på skoj vid ett tillfälle, något hon uppskattade tydligen. Utifrån vad jag har hört, jag råkade höra när hon pratade om det till någon. Jag gick förbi fikarummet, och då pratade hon om det på ett positivt sätt.

Men jag vet inte riktigt om tjocka isen har brutits än.

Säger samma som Lena, ta tillfället i akt och bara kolla om ni kan käka tillsammans någon dag. Det säger varken för mycket eller för lite väldigt enkelt men ändå någonting där du klivit fram lite.

Jag hade sagt ja alla dagar i veckan om vi redan skojar och pratar i gruppen och jag visar ett avslappnat kroppspråk med dig. (bära runt henne skrev du va?) För även om jag inte vet vad du vill så är det en fin och trevlig gest och äta ska vi båda göra hur som helst så lunch låter perfekt.

Min kompis mötte sin tjej via liknande fast comvux så Love can happen!

Så. Uppdatera här för jag älskar att höra om sånt här. Kärlekshistorier!

En avslappnad fråga om lunch tillsammans är helt okej.

Att uppdatera mig, kan jag nog försöka göra, absolut! :)

Jag är lite nervös, liksom. Jag vet inte om hon bara är artig eller om hon verkligen uppskattar samtal med mig. Jag finner det trevligt att prata med henne, men ibland får jag känslan av att jag stör henne..

Det allra värsta som kan hända om hon säger nej är att du slipper gå klart kursen ;) ...och troligen kommer ni aldrig ses igen. Du har allt att vinna! Och det är inte alls konstigt att få frågan om man vill äta lunch med någon så jag tror inte att hon kommer tycka det är konstigt alls. Kör kör kör! 

 

Lycka till! =)

Ja, någon ville ha en uppdatering, ja.

Jo, idag var det en väldigt trevlig stund!

Vi skojade till lite, och för mig gav hon tecken genom att vilja bli buren återigen. Utifrån vad jag tolkade situationen. Genom hennes ''mockade'', tyckte jag att det vore en passade ''bestraffning att bära henne på min axel, och ända bort till slutet av en korridor.

Jag vet inte, men jag finner det så trevligt med den där intimiteten. Speciellt när jag bär henne. Jag får liksom någon form av känsla av att hon känner av trygghet, och andra positiva känslor. I mitt fall, så känner jag mig beskyddaren, ger henne trygghet och stark. Och lite andra känslor också, som jag inte kan beskriva i ord, med det är positiva känslor.

Något att tänka på, är kanske lite som andra redan skrivit. Att bära på rätt plats vid rätt tillfälle. Jag tror också det är en god idé att tänka på att inte göra det för mycket. Man vill ju liksom inte trötta ut personen.

Men med henne ''mockade'' kunde jag nästan inte ''ro'' för det, om man säger så. Lite som om hon bad om det, eller om jag bara ville tolkade så.

Det är lite som om förälskelsen blir starkare för varje gång. Jag känner också att jag kommer närmare henne.

Men fortfarande är jag osäker på vad hon själv känner. Det gör mig lite nervös. Tänk om hon i själva verket tänker mig som en jobbig typ, men jag bara är en fårskalle som inte fattar det.

Tänk om hon bara är artig av sig, och därav trevligheten ifrån henne. Tänk om hon har svårt att säga ifrån, och i själva verket helt enkelt tycker jag är jobbig. Så visst, lite tvångstanke har jag nog, kanske.

 

 

Bara fråga rakt ut om ni ska ta en lunch/fika. Hon verkar uppskatta den kontakt ni har nu.

Nerver hör till!

Det är ju spännande och nytt.

Nej du vet ingenting om hennes intentioner det är just därför du ska ta initiativ och få mer ledtrådar via att hon är intresserad i mer umgänge med dig :)

Do it do not, there is No try.

Du och de andra skall få lite mer uppdatering nu. Det är ju även kul att skriva om detta!

Idag hade vi lite mer ''djupare'' konversation, där vi bl.a pratade om olika information och fakta. Vi pratade om psykologiska ämnen, var en mycket trevlig samtalsämnen!

Jag bestämde mig för att vara lite mer öppen idag, och berätta lite mer att jag fann henne som en klok människa, och gav henne lite andra komplimanger som fanns hos henne.

Hon är verkligen en unik person, för mig i alla fall!

Denna förälskelsen är faktiskt både jobbig och kul. Det är faktiskt kul när jag pratar med henne, men när det kommer till tankar om vad tycker hon om mig egentligen. Och hur bör jag vara, så jag inte är allt för påflugen eller bara allmän jobbig.

Idag har jag noterat att jag helt tappat intresse för andra kvinnor, det kan vara trevligt att samtal med de, precis som vilken människa som helst. Men den där ''spännande'' känslan finns bara hos henne numera. Det finns även inga sexuella behov hos någon annan. Det är helt fantastiskt, jag gillar detta.

Men fortfarande har jag ingen aning om vad hon tycker.

 

Jag vet inte hur mycket det är tillåtet eller överhuvudtaget intressant att få ta del av min lilla historia, måste ju vara jättetråkigt för er att få läsa det.

Men det känns lite skönt att skriv av sig, och de som vill ge respons får ju jättegärna göra det.

 

Förälskelsen bara växer och växer, och jag får ont i mig, när jag nu tror att hon själv är bekymrad över ett val som hon har gjort. Hon har inte nämnt det, men utifrån små punkter och tecken. Olika sorts bekräftelser som synts till runt omkring, så är det som om hennes val, flyger på henne och biter henne. Känns lite som om hon också döljer visa känslor, och pratar på ett sätt som om hon inte bryr sig.

Men det är nog kanske det just det hon gör. Jag kan ha fel, men jag tror hon bryr sig, det gör i alla fall ont i mig hur som.

Även hennes val, men jag har mina förväntningar att möta upp henne nästa kursdag, för då har jag lite tips och fakta som jag har tagit reda på, på egen hand. Om hon nu inte bryr sig, så tar hon inte åt sig tipsen, annars så gör hon det. Tror inte det skulle skada så mycket.

Denna förälskelse gör både ont och känns varmt samtidigt, det är galet.

Som det har blivit nu, är lite som jag skrev innan. Det är bara hon det gäller för mig. Jag känner inga behov av att vilja vara med någon annan än henne.

 

Innan detta hände mig, har jag varit förälskad som alltid försvinner för eller senare. Men i detta fallet, växer denna förälskelse mer och mer. Den växer till och med snabbare när jag pratar med henne, speciellt om seriösa samtal.

När vet man egentligen om man är kär?

Jag har förstått det som att förälskelse är endast första stadiet av kärleken, men det är inte att vara kär. Förälskelse är väl bara början?

Men att vara kär, är väl det som är större? Det är när det känns som om det är fjärilar i magen, vad jag har hört?

Jag känns någon form av pirr både i magen och bröstområdet. Så någonting, tror jag att jag är på väg till. Jag är alldeles tokig, men det gör lite ont.

Ta kontakt och bjud ute henne på en fika.

Du låter för låg.

Förälskelse är en i grunden egoistisk känsla. De gånger jag varit kär har jag i efterhand kommit på att jag egentligen inte brytt mig ett dyft om tjejen egentligen utan endast det hon kunnat erbjuda mig.

Kärlek växer fram efter år tillsammans där man har en genuin omtanke om varandra.

Kärlek inleds dock i regel av förälskelsefasen. Hån låter rätt för dig. Kör på!

Uppdatering - Det går alldeles fantastiskt. Nu har jag pratat med henne mer djupt och vet mer om hennes bakgrund.

Hon är öppen och en kamrat råkade komma förbi, då bytte vi samtalsämne/vart lite tysta.

Jag känner att detta är en mycket perfekt tillfälle att fråga om hon skulle vilja hitta på någonting, eller träffas för att bara samtala något djupt. Jag skulle mer än gärna vilja prata med henne längre.