En gång otrogen alltid otrogen
Är det sant att de som varit otrogen alltid kommer att vara det eller kan den som varit ett otroget svin lära sig från det otrogna sveket och inte bedra igen eller är ett svin alltid ett svin.
Är det sant att de som varit otrogen alltid kommer att vara det eller kan den som varit ett otroget svin lära sig från det otrogna sveket och inte bedra igen eller är ett svin alltid ett svin.
Otrohet som handling ÄR svart eller vitt, antingen så gör man det eller så låter man bli. Vad man sen KÄNNER kring sin egen eller andras otrohet eller vad man anser sig ha för anledning till sin otrohet är inte svartvitt men det är också en helt annan fråga.
Om man som du så lämpligt påpekade utgår ifrån handlingen så ÄR otrohet en lumpen handling och det är fullt naturligt att kritisera det.
Det är absolut inte sant.
I mitt förrförra förhållande vad jag otrogen, träffade ca 40 andra kvinnor under tiden jag var med min dåvarande.
Sen dess har jag inte ens funderat på att vara med någon annan. Jag är helt övertygad om att otrohet är inte en läggning, det är något som sker när det finns något allvarligt snett i ens förhållande. Så var det för mig... och jag vet att jag inte kommer vara otrogen i ett bra förhållande.
? Jag tror inte att det finns någon gen direkt. Men om man kommit undan med otrohet utan att det blev några konsekvenser av det och dessutom inte fick några skuldkänslor är man nog beredd att ta en andra risk. Särskilt om det sätter i gång belöningscentret i hjärnan."
Vanligaste anledningen till otroheteten var att man var attraherad av en annan. Det uppger hela 39 procent. Den näst vanligaste anledningen är att man inte var kär (19 procent), följt av att man inte fått sina behov tillfredsställda (15 procent), visar undersökningen.
www.metro.se/artikel/unders%C3%B6kning-s%C3%A5-m%C3%A5nga-svenskar-%C3%A4r-otrogna-mot-sin-partner-xr
Intressant diskussion. Otrohet är ju en handling. Alltså ett beteende. Och ett beteende speglar ju en del av min person. Blir jag förstärkt så är ju risken att jag gör det igen.Blir jag upptäckt är ju risken betydligt mindre. Jag har ju inte förlorat något som jag hade innan. Dvs respekten för min partner.Och oron för att göra densamma illa. För den var ju minimal det visar ju praktisk handling.
Vad som är intressant är ju inte vad som hänt tidigare osv. Utan det är ju vilken känsla som fanns strax före. Jag tror det är rädsla och feghet. Jag vågar inte ta upp det som gör mig ledsen eller besviken. Alternativt att jag blivit förälskad i en annan.
Undantaget de människor som är empatiskt störda och inte förstår eller tycker att har rätt att göra det de vill.Så slutsatsen är väl att om jag inte vågar, utan löser mina problem genom att vara otrogen har jag haft det beteendet i min beteendearsenal sedan tidigare även om jag inte använt den. Och kommer att ha det om jag inte blir modigare och vågar ta de svåra samtal en relation innebär.
Intressant diskussion. Otrohet är ju en handling. Alltså ett beteende. Och ett beteende speglar ju en del av min person. Blir jag förstärkt så är ju risken att jag gör det igen.Blir jag upptäckt är ju risken betydligt mindre. Jag har ju inte förlorat något som jag hade innan. Dvs respekten för min partner.Och oron för att göra densamma illa. För den var ju minimal det visar ju praktisk handling.
Vad som är intressant är ju inte vad som hänt tidigare osv. Utan det är ju vilken känsla som fanns strax före. Jag tror det är rädsla och feghet. Jag vågar inte ta upp det som gör mig ledsen eller besviken. Alternativt att jag blivit förälskad i en annan.
Undantaget de människor som är empatiskt störda och inte förstår eller tycker att har rätt att göra det de vill.Så slutsatsen är väl att om jag inte vågar, utan löser mina problem genom att vara otrogen har jag haft det beteendet i min beteendearsenal sedan tidigare även om jag inte använt den. Och kommer att ha det om jag inte blir modigare och vågar ta de svåra samtal en relation innebär.
? Jag tror inte att det finns någon gen direkt. Men om man kommit undan med otrohet utan att det blev några konsekvenser av det och dessutom inte fick några skuldkänslor är man nog beredd att ta en andra risk. Särskilt om det sätter i gång belöningscentret i hjärnan."
Risken är ju stor att otroheten fortsätter för att man har fått smak på det. Man vet vad man kan få på annat håll .