Anklagad för umgängessabotage

Men, om pappan är villig att själv skjutsa och stå för kostnaden finns inget annat hinder än att barnen får långa dagar. Väldigt få har den möjligheten att kunna jobba kortare dagar /flexa varannan v för att de måste åka och lämna barnen på skolan. 

Läs gärna allt innan ni kommenterar. Avståndet är ju långt, och barnen kan ju inte gå i en skola en vecka, och sedan en annan följande vecka.

Och TS skriver ju att när han började ta halva barnbidraget, då sökte hon underhåll. För det att pappan tog halva barnbidraget gjorde så hon inte hade råd att leva.

Men snälla vän, man måste väl tänka på helheten. För det första så har en 7,9 och 11 åring rätt olika långa skoldagar. Sjuåringen börjar senare och har kortare dagar (oftast). Och så resevägen för barnen som skulle vara 2 timmar om dagen (på pappa veckan).

Är det rimligt att sjuåringen ska skjutsas till skolan 2 timmar innan lektion börjar, och sedan sitta och vänta 2 timmar på em för att 11 åringen har längre dagar? Och visst, det finns dom barnen som har det så här för att föräldrarna måste jobba. MEN dom har inte på det 2 -3 timmars reseväg per dag.

Att sitta och skriva att det FINNS INGET ANNAT HINDER ÄN ATT BARNEN FÅR LÅNGA DAGAR, det är ett hinder. Så ska barn inte behöva ha det för att pappan bråkar. Det är ju barnens bästa man ska tänka på. Och det är ju verkligen inte att dom ska slitas ut med 12 timmars dagar varannan vecka, när det inte behövs.

Jag tycker denna lösning är vansinne, men den kommentaren du citerar är knuten till en annan kommentar jag skrev som svar på en annan medlems svar. Så att ta den lösryckt blir lite galet. Jag borde kanske ha citerat mig själv först så att det blivit mer tydligt. 

Om pappan anser att det är bra för barnet med så långa dagar är han inte lämplig som förälder tycker jag, men TS kan ju erbjuda detta till pappan så får han ta ställning. Jag tvivlar starkt på att han tycker det är en bra lösning, han låter inte direkt som en förälder som orkar engagera sig så pass. 

Fast det står ju så här i TS:

?Jag har tre barn (7,9,11) med mitt ex. När vi separerade så var jag tvungen att flytta strax under fem mil bort pga bostadsbristen. Två år senare skrev vi över barnen hos mig där de nu har sina vänner och går i skolan.

I början hade vi varannan vecka men när hans bil gick sönder så ville han inte köpa en ny och menade då att barnen skulle byta skola igen eftersom han dessutom tycker att jag är en otillräcklig förälder eftersom jag har haft en depression. När jag vägrade tvinga dem att byta skola så nöjde han sig med att ha dem varje helg fredag till söndag?

Detta innebär ju att TS och exet faktiskt hade varannan vecka i mer än 2 år trots det stora avståndet mellan bostäderna när barnen fortfarande hade sin skola på exets ort. Varför skulle det nu plötsligt vara omöjligt med varannan vecka på grund av avståndet?

Tycker snarare att det låter som att TS inte alls vill ha varannan vecka för att det är många andra fördelar för henne som det är nu. Hon får mer tid med barnen och har också nyligen uppdagat att hon kan få underhåll på ett antal tusen kronor i månaden.

Erbjud pappan varannan vecka och släpp då underhållet. Exakt hur han löser det med tider är ju hans ensak.

Sen måste jag erkänna att jag faktiskt inte vet men varför skulle det inte gå att få skolskjuts bara för att man bor varannan vecka?? Låter ju helt stolligt, det finns ju massor med barn med skilda föräldrar som bor varannan vecka

När pappan hade bil,då ville han ha varannan vecka. När pappans bil gick söder, då ville han dom skulle flyta till mamman. Och nu vill han igen ha varannan vecka.
Så du menar man kan hålla på och ändra barns boende efter när man har bil och inte. Barnen behöver ingen stabil tillvaro som inte ändras efter pappans förmåga/inte förmåga att se till deras behov?

Nu är det inte millimeter rättvisa man ska tala om, det är barnens bästa. Och det är inte att aldrig få ha en stabilitet i livet, som ändras efter förälderns behov. 

Och nu finns ju möjligheten att hålla barnens liv som det är, och som dom vill ha det. Ser ingen anledning att riva upp den stabiliteten för att pappan inte vill betala underhåll.

och om du läser igen, så vill inte pappan börja köra dem till skolan. Han vill dom ska byta skola, och mamman börjar köra barnen på sina veckor. 

Självklart kan han inte börja ställa dessa krav bara mitt i allt för att slippa betala för sina barn.

Fast att bo varannan vecka för så pass stora barn är ju inte alls orimligt. Det står inte heller något om att pappan i nuläget ens har föreslagit ett skolbyte men även om han har kommit med det förslaget så är det ju självklart att TS inte alls behöver gå med på det.

Då hamnar vi återigen i läget att om pappan vill börja ha varannan vecka så är det hans ansvar att lösa de praktiska detaljerna runt det.

Det kan ju också vara vettigt att be exet kontakta försäkringskassan och säga att han har ekonomiska problem så får de kolla på hans marginaler om det underhåll han betalar är realistiskt.

Först ska pappan ha varannan vecka. Sedan efter ett tag ska han inte ha varannan vecka. Och nu ska han ha varannan vecka..IGEN. Det är totalt orimligt att hålla på och slänga barnen fram och tillbaka på det viset.

Och för den delen så står det att han vill dom ska byta skola, FÖR HAN HAR INGEN BIL och då ingen möjlighet att köra dem till skolan. Och TS skriver att i och med det s tycker pappan att barnen ska byta skola, och hon på sina mamma veckor får börja köra barnen till den nya skolan i hans stad.

Först har han varannan vecka. Sedan säger han upp sina veckor, och barnen får flytta till mamma på heltid, och även då byta skola. Nu har dom då bott med mamman 2 år, fått nya vänner och stadgat sig. Och nu ska pappan ha varannan vecka igen, och barnen ska byta skola..för att han saknar bil.

Någon gräns får det finnas! Det finns inget i pappans beteende och tankar om barnen och deras stabilitet som är ok.

Och dessa slicka dåliga pappor i röven anhängare flödar över på FL...

Låter väldigt mycket som att du är TS under ett anonymt nick

Kan du inte få juridisk hjälp via din hemförsäkring?

r upprörd. Just nu väntar jag på att vi ska få till ett tredje möte men insisterar numera på att slippa sitta i samma rum som honom eftersom det är omöjligt att ha ett konstuktivt samtal när han beter sig så mot mig och min kropp reagerar med PTSD-liknande (under utredning) symptom efter alla åren han brukade våld mot mig. Jag bor i en liten kommun och dessa FR-medlare är de enda som bjuds så jag kan inte ens få någon annan med högre kompetens.

Jag vill även tillägga att jag gick ett helt år då jag egentligen var berättigad fullt UHB men inte fick en spänn av pappan men ändå förväntades betala för i princip allt eftersom jag var/är boendeförälder. Hans gnäll känns inte berättigat när han har två inkomster, ett hus hans rika mormor "hyr ut" till honom och en mamma som kan låna ut bil till honom i princip när som helst. Jag tror han överlever.

Som någon sa också så är han ju en man, en pappa så det räcker ju att han råkar gissa rätt skostorlek på nån unge nån gång så höjer folk honom till skyarna medan allt möjligt och lite till -förväntas- av mig som mamma. Det märktes tydligt efter separationen hur folk nästan blev rörda till tårar när exet sa att han ville ha barnen boendes hos honom så mkt det gick. Att han efter bara några månader skaffade en ny kvinna som nu sköter i princip allt barnrelaterat åt honom (förutom det som roar honom) är folk inte så brydda om.

Ughn... Jag skrev mer än det som står i förra inlägget men det verkar ha blivit något fel där.

Kortfattat:

Jag står för vad jag skriver så, nej, jag använder mig inte av anonymitetsalternativet. Det ger mig inga svar på mina frågor.

Vi har haft flera olika lösningar på boendet men det har alltid varit jag och barnen som fått dra det kort strået. I tio månader flyttade jag mellan min systers tvåa och exets hus för att kunna ha dem vv tex.

Vi hade varannan vecka i två terminer, efter att barnen skrevs hos mig, men pappan ville inte ha det så. Hans skäl var att bilen hade gått sönder, det kostade mkt, det var jobbigt att ta sig till jobbet och det blev långa dagar för barnen.

Jag var motvillig till att ha dem alla vardagar då jag inte trodde jag skulle orka som ensamstående men har ändå lyckats.

I ett år hade han dem varje helg och när UHB skulle betalas ville han, trots socialsekreterares, familjebahandlares och kuratorers avrådan, ändå ha dem vv igen och köra, trots att han själv inte äger en bil.

Äldsta vägrar också att sova över hos honom så hans genialiska plan fungerar ändå inte.

Just nu har han de två små fre-sön medan äldsta bara är hos honom på lördagar.

Eftersom det finns en historia av våld så insisterade FK på att UHB skulle gå genom dem så även ifall han valde att ha dem varje helg igen så kan han inte göra några avdrag för sina dagar.

Det lönar sig inte alltid att bete sig som en skit ;)

Ughn... Jag skrev mer än det som står i förra inlägget men det verkar ha blivit något fel där.

Kortfattat:

Jag står för vad jag skriver så, nej, jag använder mig inte av anonymitetsalternativet. Det ger mig inga svar på mina frågor.

Vi har haft flera olika lösningar på boendet men det har alltid varit jag och barnen som fått dra det kort strået. I tio månader flyttade jag mellan min systers tvåa och exets hus för att kunna ha dem vv tex.

Vi hade varannan vecka i två terminer, efter att barnen skrevs hos mig, men pappan ville inte ha det så. Hans skäl var att bilen hade gått sönder, det kostade mkt, det var jobbigt att ta sig till jobbet och det blev långa dagar för barnen.

Jag var motvillig till att ha dem alla vardagar då jag inte trodde jag skulle orka som ensamstående men har ändå lyckats.

I ett år hade han dem varje helg och när UHB skulle betalas ville han, trots socialsekreterares, familjebahandlares och kuratorers avrådan, ändå ha dem vv igen och köra, trots att han själv inte äger en bil.

Äldsta vägrar också att sova över hos honom så hans genialiska plan fungerar ändå inte.

Just nu har han de två små fre-sön medan äldsta bara är hos honom på lördagar.

Eftersom det finns en historia av våld så insisterade FK på att UHB skulle gå genom dem så även ifall han valde att ha dem varje helg igen så kan han inte göra några avdrag för sina dagar.

Det lönar sig inte alltid att bete sig som en skit ;)

Aha! Bra idé! Jag får kolla upp det imorgon/idag/när jag ev. sovit en stund =)

Nej det är jag inte. Men jag delar hennes syn på saken. Och blir upprörd över hur barnen ska behandlas hur som helst, för att pappan ändrar sig stup i kvarten. Och ännu mer upprörd över hur det gastas om "pappans rätt" om och om igen här på FL. Det är barnens rätt vi talar om. Och det innebär inte alltid att vv är den bästa lösningen för barnen. Finns många andra saker som ger välmående barn än att bo vv. Som ett stabilt boende, samma skola, samma rutiner mm. 

Men det är som om det på FL endast tänks på pappans rätt...Oavsett hur ha betett sig.

TS, hur kunde pappan ändra på BB? Jag fattar inte det men jag kanske har missat någon information här. Man får ju hälften om barnen bor varannan vecka men om de var mer boende hos dig så kan inte han bara ändra det? 

Hela barnbidraget delades ut till honom eftersom vi inte ändrade det (läs: jag orkade/vågade inte bråka om det) när barnen skrevs över till mig. Han betalade summan jag skulle ha från hans egna konto. Under sommaren sa jag att jag skulle ansöka om att få det utbetalat direkt till mig istället. Då blev han arg och efter det bestämde han att han banne mig hade rätt till halva. När jag sedan ansökte hos FK om att få hela BB betalat direkt till mig så tittade de på underhållsbidraget, som jag inte hade ansökt om, och fick därför för sig att jag inte var berättigad helt BB och det var då jag blev tvungen att ansöka om UHB, vilket han nu straffat mig och barnen för i ett halvår.