• Anonym (barnet först?)

    Hur skulle ni göra?

    Har en dotter på 10 år med min exman. Han har har psykiskt misshandlat vår dotter och tryckt ner henne i skorna under alla år. Vi separerade för 8 år sedan. I början var hon där 3 dagar i rad och sedan hos mig i 3 dagar osv eftersom hon var så liten... det funkade dock inte så bra för någon så efter ett tag bytte vi ( i samförstånd) till varannan helg...och att han träffade henne ibland då och då emellan då vi bodde i samma stad.


    Efter ytterligare ett år så funkade inte det heller pga hans beteende. Hon skrek och grät och ville absolut inte dit. När hon väl varit där mådde hon såå dåligt och hade ångestattacker i nästan en vecka när hon kom tillbaka. Efter mkt om och men så fick hon en PTSD diagnos några år senare och vi bestämde att hon inte skulle träffa honom ensam (hon vägrade) så jag var alltid med och vi sågs några timmar, vilket var okej för alla..


    Sedan 4 år bor han nu väldigt långt ifrån oss och de ses 2 ggr/år ungefär och har skött mestadels av kontakten via skype. Nu vill hon inte längre prata med honom eller träffa honom efter att vi sågs senaste ggn i höstas. Då betedde han sig väldigt illa och hon fick liksom nog. Hon säger klart och tydligt att hon inte vill ha nån kontakt med honom. Jag försöker lirka med att åka på semester ihop, jag är såklart med för hon vill inte vara själv, hitta på roliga saker ihop osv osv men hon VÄGRAR. Vad ska man göra? Han messar och vill prata...han vill gärna ses... Dock måste tilläggas att jag är den som försökt mest. Han är inte superintresserad mer än "på papper" där han gärna messar, men sedan när det väl kommer på tal att ses eller så, så prioriteras ALLTID annat... eller nån lam ursäkt... det är väl det hon känner... 


    hur skulle ni göra? Tvinga henne?? Låta det vara? Fortsätta lirka och hoppas att det nån gång ger med sig ( hon tycker jag tjatar fast jag inte säger det så ofta)

  • Svar på tråden Hur skulle ni göra?
  • Anonym (dålig jurist)
    Anonym (barnet först?) skrev 2018-02-24 21:53:31 följande:

    Han har inget nr till henne. All kontakt har alltid gått via mig eftersom hon inte vill. jag har aldrig tvingat henne dit och kommer aldrig göra det heller och har sagt till henne att det är upp till henne nu om hon vill eller inte vill träffa honom. Tycker hon är stor nog och framför allt är hon otroligt mogen och klok för sin ålder, faktiskt. Så hon kan väl motivera varför hon inte vill vara med honom.


    Tack för alla trevliga svar och det ger mig stöd i det jag redan känner! :) Har pratat med henne nu och hon och jag är överens om hur vi i framtiden ska sköta kontakten med pappan.


    Underbart! Lycka till med allt nu  
  • Anonym (dålig jurist)
    Anonym (barnet först?) skrev 2018-02-24 21:53:31 följande:

    Han har inget nr till henne. All kontakt har alltid gått via mig eftersom hon inte vill. jag har aldrig tvingat henne dit och kommer aldrig göra det heller och har sagt till henne att det är upp till henne nu om hon vill eller inte vill träffa honom. Tycker hon är stor nog och framför allt är hon otroligt mogen och klok för sin ålder, faktiskt. Så hon kan väl motivera varför hon inte vill vara med honom.


    Tack för alla trevliga svar och det ger mig stöd i det jag redan känner! :) Har pratat med henne nu och hon och jag är överens om hur vi i framtiden ska sköta kontakten med pappan.


    Underbart! Lycka till med allt nu  
  • Anonym (barnet först?)
    Anonym (dålig jurist) skrev 2018-02-25 09:29:44 följande:
    Underbart! Lycka till med allt nu  
    tack för hjälpen! :D 
  • Anonym (aaa)
    Anonym (barnet först?) skrev 2018-02-24 09:30:59 följande:

    Har en dotter på 10 år med min exman. Han har har psykiskt misshandlat vår dotter och tryckt ner henne i skorna under alla år. Vi separerade för 8 år sedan. I början var hon där 3 dagar i rad och sedan hos mig i 3 dagar osv eftersom hon var så liten... det funkade dock inte så bra för någon så efter ett tag bytte vi ( i samförstånd) till varannan helg...och att han träffade henne ibland då och då emellan då vi bodde i samma stad.


    Efter ytterligare ett år så funkade inte det heller pga hans beteende. Hon skrek och grät och ville absolut inte dit. När hon väl varit där mådde hon såå dåligt och hade ångestattacker i nästan en vecka när hon kom tillbaka. Efter mkt om och men så fick hon en PTSD diagnos några år senare och vi bestämde att hon inte skulle träffa honom ensam (hon vägrade) så jag var alltid med och vi sågs några timmar, vilket var okej för alla..


    Sedan 4 år bor han nu väldigt långt ifrån oss och de ses 2 ggr/år ungefär och har skött mestadels av kontakten via skype. Nu vill hon inte längre prata med honom eller träffa honom efter att vi sågs senaste ggn i höstas. Då betedde han sig väldigt illa och hon fick liksom nog. Hon säger klart och tydligt att hon inte vill ha nån kontakt med honom. Jag försöker lirka med att åka på semester ihop, jag är såklart med för hon vill inte vara själv, hitta på roliga saker ihop osv osv men hon VÄGRAR. Vad ska man göra? Han messar och vill prata...han vill gärna ses... Dock måste tilläggas att jag är den som försökt mest. Han är inte superintresserad mer än "på papper" där han gärna messar, men sedan när det väl kommer på tal att ses eller så, så prioriteras ALLTID annat... eller nån lam ursäkt... det är väl det hon känner... 


    hur skulle ni göra? Tvinga henne?? Låta det vara? Fortsätta lirka och hoppas att det nån gång ger med sig ( hon tycker jag tjatar fast jag inte säger det så ofta)


    Du skriver att din ex man har misshandlat er dotter psykiskt. 

    Kan du ge några exempel på vad han gjort?
  • Anonym (Kvinna37)

    Allvarligt, begriper du inte bättre själv ts?? En pappa som misshandlar sin dotter psykiskt, som gång på gång beter sig illa och så en mamma som försöker övertala dottern till att umgås med honom?! Såna som ni ska inte ha barn!!

    Självklart måste du respektera din dotter! Dessutom har hon en diagnos som du/ni bara försämrar genom hur ni håller på, skärp er!!

  • Anonym (K)
    Anonym (barnet först?) skrev 2018-02-24 10:39:26 följande:
    Nä jag försöker inte övertala, jag frågar ibland... men har pratat med jurist och de säger att jag måste försöka så länge hon inte fyllt 12! :( därför jag frågar här för jag vill inte att hon ska träffa honom... men jag har ett dilemma där..
    Frågar ibland?

    Jag försöker lirka med att åka på semester ihop, jag är såklart med för hon vill inte vara själv, hitta på roliga saker ihop osv osv men hon VÄGRAR. Vad ska man göra? Han messar och vill prata...han vill gärna ses... Dock måste tilläggas att jag är den som försökt mest.


    hur skulle ni göra? Tvinga henne?? 

    Nej, det låter som att du gör mer än frågar, du uppmuntrar ju henne.

  • Anonym (barnet först?)
    Anonym (Kvinna37) skrev 2018-03-24 21:44:15 följande:

    Allvarligt, begriper du inte bättre själv ts?? En pappa som misshandlar sin dotter psykiskt, som gång på gång beter sig illa och så en mamma som försöker övertala dottern till att umgås med honom?! Såna som ni ska inte ha barn!!

    Självklart måste du respektera din dotter! Dessutom har hon en diagnos som du/ni bara försämrar genom hur ni håller på, skärp er!!


    En sammanfattning till alla er som skriver att jag tvingar och att jag uppmuntrar och att jag är en dålig förälder och inte borde ha barn...


    Jag skulle utan tvekan med mitt eget intellekt säga att nu skiter vi i detta och så slutar vi ha kontakt punkt. MEN nu är det så att pappan börjat ta kontakt och anklagar mig för att försvåra umgänget och deras kontakt och hotar med att gå till rätten. Alla myndigheter jag pratat med som soc och även jurister, säger att jag måste se till att de har kontakt till hon minst är 12 år för de kommer inte lyssna på henne innan och att jag kan förlora vårdnaden om jag inte ser till att de har ett umgänge!


    Så för mig blir det liksom inte svart eller vitt!! Är livrädd för att hon ska behöva vara hos honom t ex hela lov eller så för det skulle bli katastrof.


    Jag har slutat att fråga och erbjuda. Hon har sagt NEJ och jag respekterar det. Och jag har även sagt till pappan att hon inte vill ha kontakt som det är nu men att det givetvis kan ändras framöver (för det kan jag ju inte säga nu om hon väljer annat om 5 år) men just nu så vill hon inte prata med honom eller träffa honom...


    Jag vet att det är lätt när man sitter där på andra sidan en datorskärm men inte så lätt när man är mitt uppe i detta. Dessutom har han tryckt ner mig och misshandlat mig också psykiskt så jag är livrädd öfr honom och vad han kan tänkas göra mot oss... 

  • Anonym (Kvinna)

    Be honom ta det till rätten då.

    Tror inte han har lust med det.

    Är i samma sits, fast min dotter är äldre, snart 15.

    Men att tvinga blir sällan bra.

    Vi har varit på diverse möten med socialen och familjerätten och de är på vår linje dvs dottern kan ej tvingas.

  • Anonym (barnet först?)
    Anonym (Kvinna) skrev 2018-03-29 23:49:43 följande:

    Be honom ta det till rätten då.

    Tror inte han har lust med det.

    Är i samma sits, fast min dotter är äldre, snart 15.

    Men att tvinga blir sällan bra.

    Vi har varit på diverse möten med socialen och familjerätten och de är på vår linje dvs dottern kan ej tvingas.


    Skönt att höra någon i samma sits. Har ni någon som helst kontakt? Har han dotterns telenr så han kan kontakta henne eller går kontakten via dig?

    Jag tänker inte tvinga vilket jag inte gör sedan ett tag tillbaka. I samråd med dottern pratar vi inte alls om pappan hemma längre. Han trakasserar dock mig med mess. Kan jag blocka honom utan att riskera något?
  • Anonym (Kvinna)
    Anonym (barnet först?) skrev 2018-03-30 00:42:01 följande:
    Skönt att höra någon i samma sits. Har ni någon som helst kontakt? Har han dotterns telenr så han kan kontakta henne eller går kontakten via dig?

    Jag tänker inte tvinga vilket jag inte gör sedan ett tag tillbaka. I samråd med dottern pratar vi inte alls om pappan hemma längre. Han trakasserar dock mig med mess. Kan jag blocka honom utan att riskera något?

    Inte sen han stämde mig.

    Det gjorde han för att jag sa nej till att han fick ha dottern utan mig närvarande.
    Då fick jag ett riktigt lumpet brev från hans advokat(riktigt oetiskt också).

    Så förra året startade en process med advokater, möten på socialen, tingsrätten där  2 umgängestillfällen fastslogs(pröva),kontaktperson skulle utses för att följa med.


    Dottern vägrade dock så det blev inget.

    Massa skitsnack i TR om mig mm.

    Min dotter kallar honom inte pappa längre utan vid hans förnamn och det gör jag med.

    Dottern har valt att blockera honom sen länge.

    Jag fick ett sms för ett tag sen av honom där han insåg att det inte var lönt att fortsätta processen.
    Jag har inte svarat.

    Anser att om han menar det så kan han kontakta TR istället och lägga ner där.
    Vi har ett nytt datum i TR.

    Jag tycker att du kan blockera honom.

  • Anonym (dålig jurist)
    Anonym (barnet först?) skrev 2018-03-30 00:42:01 följande:

    Skönt att höra någon i samma sits. Har ni någon som helst kontakt? Har han dotterns telenr så han kan kontakta henne eller går kontakten via dig?

    Jag tänker inte tvinga vilket jag inte gör sedan ett tag tillbaka. I samråd med dottern pratar vi inte alls om pappan hemma längre. Han trakasserar dock mig med mess. Kan jag blocka honom utan att riskera något?


    Nej blocka honom inte bara hux flux, det skulle nog anses som att försvåra. Meddela att du har bytt nr och ge honom det nya som är ett du har i nån gammal telefon. Meddela också att du from nu enkom svarar på konkreta frågor om dottern. Sen blockerar du honom från ditt gamla nr och kollar av det nya nr en gång i veckan eller så.

    Via det nr kan du sen upplysa honom om viktiga saker som händer. Då har du gjort din plikt.
  • Anonym (barnet först?)
    Anonym (dålig jurist) skrev 2018-03-30 06:18:51 följande:

    Nej blocka honom inte bara hux flux, det skulle nog anses som att försvåra. Meddela att du har bytt nr och ge honom det nya som är ett du har i nån gammal telefon. Meddela också att du from nu enkom svarar på konkreta frågor om dottern. Sen blockerar du honom från ditt gamla nr och kollar av det nya nr en gång i veckan eller så.

    Via det nr kan du sen upplysa honom om viktiga saker som händer. Då har du gjort din plikt.


    Jag har en mail enkom för honom, borde väl funka? Så slipper jag har plingandet på mobilen??
  • Anonym (Kvinna)
    Anonym (barnet först?) skrev 2018-03-30 10:13:01 följande:
    Jag har en mail enkom för honom, borde väl funka? Så slipper jag har plingandet på mobilen??
    Meddela honom via sms att hädanefter får han mejla om det är något.

    Då har du ditt på det torra.

    Spara sms:et.
  • Anonym (A)
    Anonym (Kvinna) skrev 2018-03-29 23:49:43 följande:
    Be honom ta det till rätten då.

    Tror inte han har lust med det.

    Är i samma sits, fast min dotter är äldre, snart 15.

    Men att tvinga blir sällan bra.

    Vi har varit på diverse möten med socialen och familjerätten och de är på vår linje dvs dottern kan ej tvingas.
    Håller med
  • Anonym (barnet först?)
    Anonym (Kvinna) skrev 2018-03-30 10:22:18 följande:

    Meddela honom via sms att hädanefter får han mejla om det är något.

    Då har du ditt på det torra.

    Spara sms:et.


    Sparar allt jag konverserar med honom.

    Tack alla för era råd!!
  • Anonym (Kvinna)
    Anonym (barnet först?) skrev 2018-03-30 17:01:33 följande:
    Sparar allt jag konverserar med honom.

    Tack alla för era råd!!
    Bra.

    Lycka till.
  • Anonym (aaa)
    Anonym (Kvinna) skrev 2018-03-30 00:51:56 följande:

    Inte sen han stämde mig.

    Det gjorde han för att jag sa nej till att han fick ha dottern utan mig närvarande.
    Då fick jag ett riktigt lumpet brev från hans advokat(riktigt oetiskt också).

    Så förra året startade en process med advokater, möten på socialen, tingsrätten där  2 umgängestillfällen fastslogs(pröva),kontaktperson skulle utses för att följa med.


    Dottern vägrade dock så det blev inget.

    Massa skitsnack i TR om mig mm.

    Min dotter kallar honom inte pappa längre utan vid hans förnamn och det gör jag med.

    Dottern har valt att blockera honom sen länge.

    Jag fick ett sms för ett tag sen av honom där han insåg att det inte var lönt att fortsätta processen.
    Jag har inte svarat.

    Anser att om han menar det så kan han kontakta TR istället och lägga ner där.
    Vi har ett nytt datum i TR.

    Jag tycker att du kan blockera honom.


    "Min dotter kallar honom inte pappa längre utan vid hans förnamn och det gör jag med."

    Det här får mej att tro att mamman är den som förtrycker, inte pappan!!

    Föräldraalienering är illa, mycket illa, tyvärr är det inte alla som ser vad som händer bakom kulisserna, och de köper rakt förövarens historia om att den är "offret" och att den andra föräldern den som är "ond" utan att fråga om detaljerna bakom.

Svar på tråden Hur skulle ni göra?