Kan vem som helst vara otrogen?

Sen finns det minst lika många som sagt samma sak och hållit det, varför sätta det som inte klarat hålla sina löften som mall?

Precis alla som blir förälskade i någon annan springer inte omkring och är otrogna så bevisligen går det att hantera på olika sätt. Hur kan man då påstå att det är situationen och inte personlighet som avgör?

25% av svenskarna hade varit otrogen någon gång i en undersökning, det är 1 på 4. Och om alla medverkande hade kunnat vara otrogen utan att bli påkommen och också hade haft möjligheten, hade statistiken då sett annorlunda ut? Om alla medverkande hade upplevt en frestande situation, hur hade statistiken då sett ut?
De flesta som hållit det, har de satts på prov och hållit det av rätt skäl?
 
Jag tvivlar på att det krävs en viss personlighet för att kunna vara otrogen.
Jag tror istället att det krävs en utvecklad karaktär och personlighet (hög moral) för att inte vara otrogen oavsett situation. Människan i helhet är inte helig.

Men det du säger är ju i princip samma sak som att säga att det är en viss personlighet som är eller inte är otrogen. För alternativet är ju att det beror på situationen och omständigheterna annars. Sen kan man kalla det lite olika saker, personlighet/karaktär, men det är samma argument egentligen och står i motsats till att det handlar om situationen/omständigheterna.

Nej! De flesta har den där spärren som gör att man inte bedrar sin partner.
Vissa saknar spärren, och därmed finns risk att de förr eller senare bedrar.

Den som redan varit otrogen någon gång har visat att han/hon saknar spärren, och är därför en sk högriskpartner. 

Och vad är den spärren för något exakt?

M, Det jag menar är att det inte är ett visst personlighetsdrag eller en medfödd personlighet som gör att du inte kan vara otrogen. Även att många av oss som tror att vi inte skulle kunna vara otrogna faktiskt skulle kunna vara det. 

Ja, det motsätter sig att det alltid handlar om situationen/omständigheter.

Nej, det håller jag med om. Men det tror jag inte "kan och kan", personen du citerade, tycker heller. Hen skrev tidigare att en anledning till "en gång otrogen, alltid otrogen" snarare är för att folk försöker skylla ifrån sig och tänka att det var pga situationen och att vem som helst skulle kunna vara otrogen. Om folk istället tog ansvar för sitt agerande och såg att det faktiskt var de som var problemet, inte situationen, så hade man kunnat förändra sig. Det innebär ju att det finns utrymme att förändras - både till att bli någon som kan vara otrogen och bli någon som inte skulle kunna vara otrogen. Allt i ens personlighet är ju inte medfött och det mesta kan ju förändras om man själv vill förändras.

Jag tror att vissa personligheter har mer benägenhet att vara otrogna. Vissa har lättare att falla för frestelser men situationer och sammanhang påverkar också. Tycker det är naivt att säga att man aldrig skulle vara det och jag tror att de flesta skulle kunna vara det under vissa omständigheter.

Bara för att man säger att man aldrig kommer vara otrogen så är det inte säkert man klarar det när man utsätts för en sån situation (är det det du menar?) men samtidigt finns det ju många som har utsatts för såna situationer många ggr utan att vara otrogna, hur förklarar du det?

Om personlighet, inställning, moral, etc saknar relevans och de är omständigheter / situation som är helt avgörande borde väl alla agera likadant under samma omständigheter / situation?

Jag instämmer.

Men vem har satt någon mall? Var fick du det ifrån?
Min erfarenhet säger att det är mer situation än personlighet som avgör. Din erfarenhet kanske säger något annat. Så är det ibland. Ingen kan säga att en av oss har rätt och den andre har fel. 

Jo men vi skriver ju detsamma. Många är tvärsäkra under lång tid skriver jag. Jag har sett en del som har ändrat sig, skriver jag. Det betyder inte att du kommer att göra det.

Men många hamnar ju aldrig i den situationen då allt ställs på sin spets! Och en viss situation som kan leda till otrohet för någon är kanske helt ofarlig för en annan.

Njae, riktigt så enkelt är det nog inte, jag kan påstå att jorden är plat, men det blir inte så bara för att jag tycker så. Det ör också en fråga om ens argument är rationella eller ej. 

Så återigen, om situation är avgörande hur komer det sig att människor agerar så olika på samma situation?

Ja, men många gör det och lyckas ändå låta bli. Hur förklarar du det? Om situation är avgörande så borde ju precis alla som hamnar i en sån situation göra likadant?

Inte alls! Vi är alla olika och reagerar olika på samma situation. En viss tänkt situation kan vara en stor frestelse för någon men inget särskilt för en annan i samma läge. Men denne i sin tur kan åka dit i en annan situation som den förstnämnde inte skulle reagera på.
Jag håller med dig om att personlighet och karaktär är jätteviktigt och den största orsaken till att man inte är otrogen. Men även de starka kan genom omständigheters spel hamna i situationer då de blir svaga och tar felbeslut. 

Ja precis, vi är olika och hanterar situationer olika. Alltså är det personlighet som avgör inte situationen.

Givetvis är vi olika starka i olika områden, men det är fortfarande våra egna svagheter som och styrkor som avgör hur man agerar inte situationen i sig.

Nej, det skulle jag aldrig göra. Jag skulle aldrig såra min partner på det sättet.

Sedan ttxker jag det ändå är ok att flirta med andra som för att visa att man finner dem attraktiva men jag skulle aldrig gå längre.

Ovanligt larviga inlägg. Du kan inte tänka tanken att något annat än dina tankar är de riktiga och de enda riktiga.
Olika människor agerar olika på samma situation - givetvis!!! Ingen har väl skrivit att alla människor agerar exakt likadant i likadana situationer. MEN JAG TROR, oavsett fjantiga argument om att ¨jorden är platt¨ att för olika människor kan det finnas olika situationer där de inte kan, alt har svårt att, stå emot.  
Inte samma situation för alla människor, men däremot TROR jag att det finns för varje människa situationer som är mer frestande än andra, medan det finns andra situationer som inte är frestande alls, men som kan vara frestande för någon annan. TROR jag alltså, jag vet ju inte allting. Jag har inte alla svar.

Du kanske tycker det är larvig att vara saklig, jag tycker det är oerhört larvig med känsloargument utan praktisk förankring. 

Ja, precis olika människor agerar olika på samma situation, alltså kan det väl knappast vara situationen som är avgörande eller hur? Givetvis kan en viss situation vara mer frestande för den ene än den andra, men det har väl i så fall inget med situationen att göra utan med personen?

Det handlar inte om att ha alla svar, det handlar om enkel uteslutningsmetod, om olika personer agerar olika på en given situation så säger väl det sig självt att det inte kan vara situationen som är avgörande.