Svartsjukan äter upp mig - vad gör jag?

hjäääääääääääälp

Att ta upp det i efterhand skulle kanske kännas lite konstigt. Men nästa gång skulle jag nog fråga utan att vara anklagande varför han t.ex tittar på henne. Det är bättre att prata än att gå runt och vara svartsjuk, det mår man bara dåligt av.

Jag kan väl tycka att det inte är sjysst av honom att söka blicken och "le" mot någon som jagar honom,om det var det du menade.
Samtidigt kan jag tycka att om du känner att du går bakom och vaktar honom så kanske ni inte skall gå ut ihop, då slipper du ju se.
Ger han dig bekräftelser/komplimanger? Jag kan ju tycka att i en relation bör man göra det då och då, tex "Va fin du är idag" eller "du betyder så himla mycket för mig", m.m. Själv ger jag min sambo bekräftelser sågott som varje dag, ett smek på ryggen och en komplimang, helt enkelt visar att "Shes the one"...dock får jag inget tillbaka så ofta, men det kommer ibland.

Själv kan jag oxå vara lite "sotis", men jag vet att jag inte behöver, men man är ju bra att måla upp ett senario själv liksom, jag har blivit bedragen 2 ggr själv så jag vet ju hur det kan bli. Min egen sambo var borta en helg för några veckor sedan med några kompisar och visst funderade jag, tänk om nåt händer, såklart sov jag som en kratta den natten, men någonstans där inne i mitt inre så vet jag att hon inte gör nåt, men lite jobbigt ändå.

Jag tycker du kan ta ett snack med honom om att det inte kändes så bra, men säg det på ett lugnt sätt så det inte blir ett "påhopp".

Det hela mynnar nog i att du inte riktigt är trygg, kanske sitter lite i din egen självkänsla. Är du trygg med honom så kommer du inte vara lika orolig.

Lycka till, det blir nog bra ska du se! :)

Är du så osäker på honom så ska ni kanske inte vara tillsammans.
Du måste ju prata med honom om det är något som bekymrar dig, annars kommer er relation att bli helt infekterad. 

Svartsjuka är nog en av de värdelösaste egenskaperna att ha, ungefär som en näsduk av gladpak.

Har varit där och min svartsjuka hade sin upprinnelse i dåligt självförtroende. Det gick så långt så tjejen var otrogen. Inte så konstigt när jag hela tiden behandlade henne som om hon var det.

Börja med din självkänsla. Sluta kontrollera om du gör det. Händer något så har du ingen möjlighet att förhindra det. Acceptera att du måste lita på honom, du har inget val såvida du inte vill skrämma bort honom.

Dessutom, det är ju en bekräftelse på att din partner är attraktiv, alternativet är att du letar reda på värsta bottenskrapet utseendemässigt och socialt. Då behöver du inte oroa dig

Tack för svaren! Jag kommer att ta upp detta ikväll med honom, är det någon som har tips på hur man säger detta utan att attackera? Jag vill ju att han ska förstå och inte hamna i försvarsposition.

Till Svorte Per

Jag känner med dig, jag vill ju inte vara såhär men någonstans så utgår jag efter vad jag känner är respektfullt dvs jag betraktas som normsnygg inom idealet och får väldigt mycket uppmärksamhet från killar men jag söker inte efter den. Dvs ser jag ett gammal ragg eller någon som jag vet försökt stöta på mig så ignorerar jag det. Jag vill ju liksom att han ska göra likadant för mig...

Jag tror livet kommer bli väldigt svårt för dig om du utgår från att alla reagerar och hanterar saker exakt som du. För det gör de inte. Vi är alla olika, har olika erfarenheter, har olika åsikter om vad som rätt eller fel, viktigt eller oviktigt, överdrivet eller inte överdrivet osv.

Håller med svorte Per att du ska jobba med din självkänsla eftersom svartsjuka har sin rot där. Svartsjuka är ingenting annat än rädsla.

Du tror ju inte att du duger eller är tillräcklig för din kille, det är därför du försöker kontrollera honom.

Det blir övermäktigt, och kommer bryta ner både dig själv och honom och er relation om det fortsätter såhär.

Till slut orkar han antagligen inte med dig.

Att leva med en person som inte litar på en, som alltid tror att man kollar på andra eller tänker på andra, det funkar inte. Man pallar inte.

Försök att jobba med dig själv, för problemet ligger hos dig, alternativt att du väljer killar som inte är bra för dig.

Om du ska prata med honom så tycker jag du ska gå till botten med vad hans beteende gör med dig. Vara ärlig mot både dig själv och honom och visa din sårbarhet.

Typ när du kollade på den där tjejen och log så blev jag så himla osäker på om du hellre vill vara me henne än mig, om du fortfarande tänker på henne eller är tänd på henne, det är skitjobbigt för mig att känna såhär och jag vill inte känna så, vill bara att du ska veta. Är så himla rädd att du ska välja någon annan framför mig.

För det är det det handlar om. Innerst inne. Eller hur?

För om du var trygg i dig själv skulle inte dessa tankar vara så starka, eller ens existera. Då skulle det inte vara nån big deal att han log nåt gammalt ex, du skulle inte ha nåt behov av att kontrollera, du skulle vara trygg i att det är ni två nu och inget mer än så.

Du skulle lita på honom.

Till Anonym (T)

Det tror jag med, eller snarare så är svårt redan nu. Jag är medveten om jag behöver bygga upp min självkänsla men självaste incidentent tycker jag är respektlös, jag skulle inte göra så mot han 

Sorry såg nu att du hade skrivit ett till inlägg! Jag håller med dig till hundra procent, att känslan i sig inte hade varit ngn Biggie om min självkänsla var på topp.

Men hur får man bättre självkänsla? Rent konkret alltså...Det är ju så lätt att veta att man behöver jobba med den men hur får man en bra självkänsla?

Vi svarade svarade samtidigt, skrev ett till inlägg apropå att prata med honom.

Det är tufft, jag vet.

Men vill du jobba bort din svartsjuka måste du se den för vad den är, varför den finns där.

Och att du förklarar det för din kille så han också fattar varför du reagerar som du gör.

Att behandla sin partner respektfullt är A och O.

Om min partners tolkning avviker väldigt mycket från mina så blir det problem.

Dessa måste jämkas, jag måste kanske acceptera en vidare ?tolkning? än min även om jag kanske inte vill.

Men som så många sagt, nyckeln är kommunikation (utan anklagelser).

Googla på självkänsla, finns många tips och det är väl värt resan även om du måste utmana dig själv.

www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/relationer/svartsjuka

Den här sammanfattar problematiken bra

Sträck på dig och se dig själv i spegeln och berätta för dig själv att du är snygg, smart och sexig! Våga ta kommandot över honom ibland. Berätta vad du ska göra med honom när ni kommer hem, och gör det. Då kommer han dessutom att sluta kasta blickar på andra????

Ja precis! En sån ärlig och öppen diskussion är det bästa, att vara ärlig, så här känns det. Om han inte acceptera det eller förstår, eller om du känner dig dum och jobbig så respektera han ju faktiskt inte dig. Om du inte kan berätta hur det känns är det nog inte så bra mellan er. Tycker han ska lyssna på dig, lugna dig och förändra sitt beteende om det behövs. Inget att bråka om, om det är viktigare för honom att le uppmuntrande mot henne så är han inte så bra.

Ibland är det inte helt lätt vad som är respektlöst beteende eller vad som är drag i personligheten.

Jag dras till starka, självständiga, flörtiga och spralliga partytjejer och åtminstone en av dessa föll för mig också.

Jag är inte ensam om vad jag gillar vilket jag ser när jag är ute med min tjej. Hon brukar ofta bli omringad av en massa killar när vi är ute och festar. Skall jag be henne sluta vara det som jag och andra attraheras av?

Andra gånger kan det vara jag som hamnar i centrum och får mycket uppmärksamhet från tjejer. Jag är grym på att dansa och oftast så är det dans det gäller men visst har jag fått förslag på mer...

Hur löser vi detta då? Vi har etablerat vad som är ok och vad som inte är det. Det går inte att kontrollera, vi måste lita på varandra och tills motsatsen har bevisats så gör vi det.

Njae, bara för att man har bra självkänsla så behöver man inte ta vilket skit som helst från sin partner. Och att stå upp för sig själv är inte detsamma som att ha taskig självkänsla, snarare tvärtom.

Respekt och förståelse fungerar åt båda hållen, vill man ha respekt och förståelse så måste man själv kunna visa det. 

Håller med om allt och ser inte att det står i kontrast till det jag skrivit.

Vad jag menar är att egenskapen omtänksamhet och nyfikenhet på sina medmänniskor kan tolkas som ett osunt intresse av någon som är svartsjuk.
När det gäller ett gammalt ragg så kan ju intresset för människan finnas kvar även om man inte är intresserad av att få till det.

Det finns par som har öppna förhållanden. Det finns par där de inte får ha kompisar av motsatt kön på facebook.
Det är OK så länge de har kommit överens om det.

Återigen, vikten av kommunikation kan inte överskattas. Klart att TS skall prata med sin sambo men vad händer om han tycker det är en bagatell? Då får hon välja på att antingen jämka sin egen syn eller lämna...

Japp, om man är överens om gränserna så kan jag håller med dig. Men TS och hennes kille verkar inte vara överens om att han dräglar över andra tjejer.

Personligen har jag inga problem med att min sambo kollar på andra killar så länge hon är diskret med det. Man slutar inte tycka andra människor är attraktiva bara för att man har en partner. Men samtidigt behöver man ju inte titta helt ohämmat, man måste ändå ta hänsyn till vad ens tittande innebär för ens partner. Skulle hon glo ohämmat på andra snubbar så skulle jag inte bli svartsjuk utan snarare förbannad över hennes brist på respekt. Likadant är det med snubbar som raggar på andras tjejer, jag känner mig inte det minsta svartsjuk eller hotad, däremot blir jag oerhört provocerad över deras brist på respekt.

Annars håller jag med dig om att lösningen är att prata med varandra om var deras gränser går. Men jag kan tycka att killen verkar vara väldigt osmidig om han inte fattade att glo på andra brudar skulle göra TS ledsen och irriterad.