Älskar man sin partner när man är otrogen hela tiden

För mig är det att jag skiljer på kärlek och sex. När jag är med min kk är det inga känslor inblandade utan bara ren djuriskt sex , och tror ingen riktigt förstår hur det är att leva i ett sexlöst förhållande och samtidigt älskat sin partner. Man lämnar inte bara ett annars fungerande förhållande för enbart sexet.

Och då kommer vi ju till att något är fel i relationen och är då otrohet den rätta vägen att gå? För det skadar ju om det kommer fram och vem vill skada den man älskar? Förstår att du ej vill leva sexlöst, men är då relationen på riktigt din rätta relation?

Tror du verkligen man vaknar upp och bestämmer sig för att vara otrogen? min man kan inte hålla den uppe under ett helt samlag oftast, vill ha sex en gång i månaden max, är många år äldre än mig och har inte längre den hälsa han en gång haft. Jag biktar mig inte för dig men otrohet är så mycket mer än att man dricker sig full på firmafesten och vaknar upp med kollegan mellan benen.

Samma här

Jag lever i ett ganska sexlöst förhållande där min pojkvän sällan vill ha sex, har sex 1 gång i månaden i bland mindre. Jag skulle därimot aldrig vara otrogen mot min partner eftersom jag älskar honom och bara vill vara med honom.

Jag tror att man kan älska sin partner men ändå bara otrogen. Dock tycker jag personligen att det är väldigt respektlöst att vara just otrogen gång på gång. Har man som någon här skriver ett sexlöst förhållande och har behov av att ha sex bör man lyfta det med sin partner för att förhoppningsvis lösa det utan att behöva vara otroligen. Till exempel genom att tillämpa öppet förhållande.

Det kan man absolut göra.

Har genom åren haft flera gifta KK som talat väldigt kärleksfullt om sina fruar. Sex och kärlek är två skilda saker men som många sätter likhetstecken mellan.

Tror till och med att det är bättre för många relationer att man löser sexuella behov lite vid sidan om än att gå och må dåligt i en sexfattig relstion som fungerar bra i övrigt. Tror inte på något sätt att människor är skapta till att vara sexuellt monogama.

Det kan man nog göra om man är en person som skiljer helt mellan kärlek och sex. Och Intimitet och sex..

För mig är sex väldigt intimt och personligt, och känslomässigt så jag skulle aldrig acceptera otrohet, eller någon form av öppen relation överhuvudtaget.

Jag skulle heller aldrig komma på tanken att vara otrogen själv, inte ens om förhållandet är helt sexlöst.

Om du pratar utifrån en riktig situation så är det ju svårt att veta. Det kan ju också vara som du skriver, att personen är för rädd och svag för att göra slut och istället bedrar om och om igen.

Sorgligt med oärliga människor...

Vi är som personer olika och det är väl det som till viss del gör livet spännande.

För mig är kärlek starkt förknippat med intimitet men sex behöver inte på något sätt vara intimt och med starka kännslor för varandra utan är mer en biologisk drift.

När jag träffar en KK är det absolut inte intimt utan lite rått kan man säga att vi knullar punkt slut.

Något helt annat när jag träffar någon jag vill ha en djupare relation med då är det intimt och kärleksfullt.

Ja vi är ju olika. Jag vet flera som känner som du. Jag funkar dock inte så. Även om jag så att säga knullar så har jag hjärtat med mig, för mig är det minst lika intimt som mjukare / utåt sett kärleksfullare typer av sex.

Jag har också provat andra former av relationer där man precis som du skriver försökt separera kärlek och sex, men jag fungerar inte så, utan är definitivt helt monogam, i hjärna, hjärta och kropp.

Om inte ett förhållande kan byggas på tillit till varandra och visshet om att man inte döljer något för varandra så vad ska det då byggas på ?

Vill den ena ha en sexuell relation med fler än sin partner men inte den andra så är det den som inte vill som har sista ordet eller så får man hitta någon annan som accepterar det och går med på det.

Kan man inte komma överens om en linje som båda kan leva med så är risken enorm att den ena är otrogen. Jag har själv både blivit bedragen och varit den som bedragit och ingetdera vill jag uppleva igen.

Min nuvarande fru och jag har inga som helst problem att skilja på kärlek och sex. Då vi har samma syn på den saken så har vi heller inget att dölja för varandra :)

Sex och kärlek verkar vara det som de flesta skiljer på. Jag anser att kärlek betyder även respekt och tilllit. Då en partner som bedrar notoriskt och den bedragne partnern stannar om och om igen så är ju all respekt och tillit borta anser jag. Jag undrar vad det då byggs på!

Jag tror som du, att kärlek, äkta kärlek, även måste innehålla tillit och respekt. Att säga att man älskar någon betyder ju inget, det är bara ord. Att visa tillit och respekt är handlingarna bakom kärleken, som visar att man menar det man säger.

Om du på allvar hade älskat din partner då hade du respekterat honom. Nu är det bara tomma ord.