Varför klär ni era barn könsneutralt eller i motsatt kön kläder?

Eller också skulle den känsliga leva upp till de nya förväntningarna om han/hon bemöttes som om han/hon redan vore framåt och orädd. Rädsla beror ofta på att man inte litar på sin egna förmåga, men om alla runt omkring tror att man kan så slutar man vara lika rädd och börjar tänka att man kan göra saker. 

Ja som rubriken lyder! Varför klär ni era barn könsneutralt eller i motsatt kön kläder? Är det för att dom inte ska tycka att det är jobbigt sen när dom väl är stora nog och kan känna efter att dom har fel kön? Eller är det för att dom ska fortsätta ha motsatta könets kläder när dom blir äldre och känna sig bekväma med det? Ni som hållt på länge och klätt era barn så här, Har barnet/barnen i dagsläget (om de nu är mycket äldre) fortfarande kläder av det motsatta? Eller har dom sagt nej? Jag förstår inte vitsen? Därför jag ställer denna fråga.

Ja som rubriken lyder! Varför klär ni era barn könsneutralt eller i motsatt kön kläder? Är det för att dom inte ska tycka att det är jobbigt sen när dom väl är stora nog och kan känna efter att dom har fel kön? Eller är det för att dom ska fortsätta ha motsatta könets kläder när dom blir äldre och känna sig bekväma med det? Ni som hållt på länge och klätt era barn så här, Har barnet/barnen i dagsläget (om de nu är mycket äldre) fortfarande kläder av det motsatta? Eller har dom sagt nej? Jag förstår inte vitsen? Därför jag ställer denna fråga.

Mina grabbar har haft klänning för att DE ville ha det.

De älskar färg och i Sverige är det skittråkigt att handla kläder på killavdelningen i de vanliga affärerna (HM, Lindex, Kappahl) eftersom det bara är mörka, trista, tråkiga färger för att hårddra det lite. Problemet är att man kan inte köpa kläder med färg från tjejavdelningen heller eftersom det då genast är volanger, puffärmar, tightare passform och ryshpysh på kläderna.

Det var helt underbart att handla kläder i till killarna i Budapest och Spanien i somras. Det blev rosa chinos med lös passform, färgglada långärmade t-shirts med dinosaurier på plus då "vanliga" jeans i olika blå nyanser för en spottstyver av vad det kostar här hemma i samma typ av butiker. Killarna jublade när de fick följa med och handla kläder.

Varför är vi så in i h-vete rädda för färg på killarnas kläder i Sverige? Och varför måste tjejernas kläder alltid vara så jädra tjejiga?

Jag har köpt ganska mycket könsneutralt till barnen genom åren. Gillar varken rosa eller väldigt "killiga" kläder, utan tycker det är mycket finare med glada färger som jag tycker passar barn oavsett kön. Viktigt att det är bekvämt, inte skaver och är lätt att röra sig i.