• authentique

    Autism eller aspberger

    Min son fyller tre år om några månader och jag har en känsla som gnager i bröstet.

    Jag upplever att min son inte riktigt är som alla andra... Jag vill inte påstå att han har ett beteende som skiljer sig enormt från vad vi kallar "normalt" men något säger mig att allt inte är som det bör vara.

    Funderingar på om min son kanske ha någonform av neurologisk diagnos har börjat ta fart. Samtidigt så har jag läst och kollat på videos med barn och deras beteenden när det fått dessa diagnoser och känner inte riktigt igen det i mitt eget barn.

    Min son har svårt med tal, han förstår allting men kan inte ha en dialog. Han reagerar på sitt men kan behöva ropa ett par gånger om han är riktigt koncentrad på något annat.

    Han får inte hysteriska utbrott, det har hänt men hör inte till det normala.

    Däremot är han inte mycket för att leka med andra barn. Han leker gärna själv eller med barn som är äldre, ca 5 år.

    Han är intresserad av bilar och radar gärna upp dem på rad oerhört intresserad av bokstäver och siffror. Han avskyr att äta vissa saker. Kött. Exempelvis. Jag får inte i honom det vad jag än gör, vilket kött det än är. Det är som att han inte gillar konsistensen.

    Han har även svårigheter vid att behålla fokus i situationer.. Speciellt om han inte är trött.

    Jag kan inte läsa böcker för honom eller berätta sagor.

    Ögonkontakt har aldrig varit ett problem. Han är väldigt social med vuxna människor och går. Gärna fram till främlingar vinkar och säger hej eller hejdå.

    Låtsas jag vara ledsen förstår han och kommer fram och ger mig en kram.

    Somsagt jag vet inte om jag oroar mig i onödan men magkänslan säger att något är "off"

    Har någon erfarenhet eller känner igen sig i vsd jag pratar om?

  • Svar på tråden Autism eller aspberger
  • Anonym (Gud)

    Men gud, sluta översnalysera allt. Ta det lugnt.

    Han låter helt normal. Om det nu spelar någon roll.

  • Anonym (ddd)

    Är du orolig, prata med förskolan vad de anser. De ser så många barn och kan ha stor erfarenhet. Prata med BVC, dock är 3 år väldigt ungt och man väntar gärna med diagnos om det inte är alldeles övertydligt eftersom barn utvecklas i så olika takt. 
    Av det du beskriver är det inget som jag reagerar på (men kan ju vara svår få fram allt i skrift)

    Sedan är asperger en del inom autismspektrum, man har gjort om diagnosmaterialet och använder inte det begreppet längre (bara för de som fått diagnos enligt gamla varianten) 

  • Matilda03

    Hej TS!

    Jag vet att din tråd är några månader gammal men skriver ändå.

    Min son är drygt 3 år och pappan och jag tog upp på 3-årskontrollen på bvc att vi misstänker att sonen ev. har autismspektrumdiagnos. Jag är kluven kring det hela, jag vill inte placera honom i ett fack men vill också veta om han nu har en diagnos för att kunna förstå och stötta honom på bästa sätt så han mår bra och kan trivas i olika sammanhang framöver som i förskolan och skolan t ex. Jag trodde det var för tidigt att göra utredning men det sa de på bvc att det inte är.

    Vi misstänkte det mer för att pappan en autismspektrumdiagnos, man hade liksom ögonen för det sen innan då. Men även detta som du nämner att han inte gillar att leka med andra barn, det är mkt påtagligt med vår son, han observerar och de får vara bredvid men verkar inte intresserad av att leka tillsammans.

    Och sen att han radar upp leksaker, t ex hela alfabetet i pussel, alla bitarna lägger han i en lång rad, det är klassiskt för barn med autism har jag hört. Och han gillar bilar, fordon, siffror. Dock inte restriktiv med mat. Allt kan ju förklaras med annat men jag tror ganska starkt, med tanke på att pappan har diagnos, att min son har nån form av autism. 

     

  • stor grön drake

    Man gör inte autismutredningar på barn yngre än 3 år. Min äldsta utreddes då och konstaterades stå och väga på gränsen. Hans problem är klart autistiska inom vissa områden, men han är för social och flexibel för att vara ett självklart fall. Vi valde att inte sätta diagnos då han fick all hjälp han behövde.

  • Anonym (Elisabeth)

    Jag har ett barn, nu i sena tinåren med aspergers. Det var inget som började funderas på förrän i mellanstadieåldern och diagnos sattes på högstadiet.

    Så här i efterhand är det ju svårt att veta om det hade varit bättre med en tidogare upptäckt. Det verkar som att ci i familjen och öven förskola och skola anpassat en hel del "automatiskt" efter behov ändå. Samtidigt kan jag ju känna att om jag hade förstått tidigare vad vissa svårigheter berodde på kanske jag hade kunnat stötta på ett annat sätt pch börja träna på saker tidigare.

    Men mer då för att underlätta för framtiden än att behov fanns då.

    Jag kan ttcka att det viktiga är när barnet är så litet som ditt att man uppmärksammar barnet efter hur hen är och anpassar efter de behov man ser. Men nör man ser att barnet behöver mer stöd än så eller att man själv behöver mer kunskap så tycker jag att man ska söka stöd. Så i ditt fall kanske avvakta ett par år, men det är förståt helt omöjligt att avgöra för en utomstående.

    Sen tror jag inte att man ska fokusera för mycket på yttre saker på ett bokstavligt sätt och utifrån det försöka avgöra en funktionsnedsättning. Om jag ser till mitt eget barn som faktiskt har diagnosen . Ingen av de sakerna som du lyfter är nåt som mitt barn hade svårigheter med i den åldern förutom förmodligen ögonkontakten, men det blev först uppenbart nör barnet blev lite äldre., och handlade inte om att inte titta på andra människor utan mer om att inte förstå avancerat samspel som bara sägs med ögonen (och det är ju lite tidigt att upptäcka hos en treåri g) och att hrn var intresserad av bokstäver pch började läsa tidigt. Så det är i te så enkelt som att ha en lista med yttre saker och pricka av. .

  • Anonym (Elsa)
    stor grön drake skrev 2018-10-28 04:33:54 följande:

    Man gör inte autismutredningar på barn yngre än 3 år. Min äldsta utreddes då och konstaterades stå och väga på gränsen. Hans problem är klart autistiska inom vissa områden, men han är för social och flexibel för att vara ett självklart fall. Vi valde att inte sätta diagnos då han fick all hjälp han behövde.


    Jo det gör man.
  • Anonym (Sorgligt)

    Och jag som har en vuxen son med as kan önska att han hade fått sin diagnos mycket tidigare, 
    Nu fick han den i högstadiet när han redan hade börjat skolstrejka och nu måste han läsa ikapp som vuxen,
    Hans liv stannar där medan andra jämnåriga går vidare och får jobb, relationer, barn, villa och alltihop, då läser han fortfarande in gymnasiet.
    Det krossar mitt hjärta att se vad det gör med hans självkänsla.
    Hade han fått sin diagnos tidigare så hade han kunnat få ett helt annat stöd under sin skolgång.
    Men vi visste inte, på den tiden visste ingen vad as var. 

  • Fru Ve

    Min son har fått diagnos Asperger nu när han är 11 år. Har märkt sedan han var 3-4 år att han var annorlunda än andra barn. Jag tycker också man kan vara försiktig med att utreda för tidigt. I skolåldern brukar det märkas tydligt om barnet behöver en utredning. I vårt fall reagerade personalen på förskolan då sonen var 4 år för att han inte fungerade socialt. Men även om man väntar med utredning kan man läsa på om bra bemötande och metoder att använda. Det behövs ju ingen diagnos för det. Jag tycker ni ska prata med förskolan och BVC. Och initiera utredning om personalen där tycker att svårigheter finns. Annars bättre att vänta lite om barnet bara är 3 år.

  • Matilda03
    Fru Ve skrev 2018-10-28 13:45:57 följande:

    Min son har fått diagnos Asperger nu när han är 11 år. Har märkt sedan han var 3-4 år att han var annorlunda än andra barn. Jag tycker också man kan vara försiktig med att utreda för tidigt. I skolåldern brukar det märkas tydligt om barnet behöver en utredning. I vårt fall reagerade personalen på förskolan då sonen var 4 år för att han inte fungerade socialt. Men även om man väntar med utredning kan man läsa på om bra bemötande och metoder att använda. Det behövs ju ingen diagnos för det. Jag tycker ni ska prata med förskolan och BVC. Och initiera utredning om personalen där tycker att svårigheter finns. Annars bättre att vänta lite om barnet bara är 3 år.


    Hej,
    jag blir lite nyfiken varför du tycker man ska vara försiktig med att utreda tidigt? Jag kan delvis hålla med men nu har det påbörjats en utredning av vår 3-åring, iaf logopedbesök hittills och det känns konstigt att avbryta den. Men jag vill inte att han ska placeras i ett fack och att man fokuserar för mkt på hans ev. diagnos, han är ju i första hand sig själv inte sin diagnos. På sonens fsk uttrycker de inte någon egentlig oro men förskoleläraren tror att han kan ha autism, men ser det inte som nåt problem. 
  • Anonym (Elsa)
    Matilda03 skrev 2018-10-28 20:50:05 följande:

    Hej,

    jag blir lite nyfiken varför du tycker man ska vara försiktig med att utreda tidigt? Jag kan delvis hålla med men nu har det påbörjats en utredning av vår 3-åring, iaf logopedbesök hittills och det känns konstigt att avbryta den. Men jag vill inte att han ska placeras i ett fack och att man fokuserar för mkt på hans ev. diagnos, han är ju i första hand sig själv inte sin diagnos. På sonens fsk uttrycker de inte någon egentlig oro men förskoleläraren tror att han kan ha autism, men ser det inte som nåt problem. 


    Jag håller inte med föregående om att man ska vänta. vår son fick diagnos när han var ett och ett halvt och det har hjälpt mycket när det har handlat om behov av stöd från förskola och skola. Vi fokuserar inte alls på hans diagnos men tar upp den i sammanhang där han behöver stöd.
  • Fru Ve
    Matilda03 skrev 2018-10-28 20:50:05 följande:

    Hej,

    jag blir lite nyfiken varför du tycker man ska vara försiktig med att utreda tidigt? Jag kan delvis hålla med men nu har det påbörjats en utredning av vår 3-åring, iaf logopedbesök hittills och det känns konstigt att avbryta den. Men jag vill inte att han ska placeras i ett fack och att man fokuserar för mkt på hans ev. diagnos, han är ju i första hand sig själv inte sin diagnos. På sonens fsk uttrycker de inte någon egentlig oro men förskoleläraren tror att han kan ha autism, men ser det inte som nåt problem. 


    Tror det kan vara svårt att få en korrekt diagnos om utredningen sker för tidigt. Därför tycker jag det är vettigt att vänta om symtomen är diffusa. Barnet ska ju ändå få stöd vid svårigheter oavsett diagnos eller ej. Min son hade elevassistent utan att ha diagnos.
  • Glinda från Oz
    Anonym (ddd) skrev 2018-07-12 14:24:28 följande:

    Sedan är asperger en del inom autismspektrum, man har gjort om diagnosmaterialet och använder inte det begreppet längre (bara för de som fått diagnos enligt gamla varianten) 


    Jag vet inte varifrån den här myten att Asperger inte finns kvar kommer ifrån. Asperger finns kvar som diagnos.
  • Matilda03
    Fru Ve skrev 2018-10-29 01:33:17 följande:
    Tror det kan vara svårt att få en korrekt diagnos om utredningen sker för tidigt. Därför tycker jag det är vettigt att vänta om symtomen är diffusa. Barnet ska ju ändå få stöd vid svårigheter oavsett diagnos eller ej. Min son hade elevassistent utan att ha diagnos.
    Okej, tack för svar!
  • Fru Ve
    Glinda från Oz skrev 2018-10-29 01:54:50 följande:

    Jag vet inte varifrån den här myten att Asperger inte finns kvar kommer ifrån. Asperger finns kvar som diagnos.


    Ja min son har fått den diagnosen alldeles nyss så den finns!
  • MammaTill2monster

    Aspberger är en diagnos som fanns för något år sedan men nu är det autism nivå 1-3 där nivå 1 är det som förr kallades för aspberger. Men de som fick diagnosen aspberger deras diagnos heter fortfarande så.

    Min dotter fick son diagnos 2 månader innan hon blev 3år. Hon har autism nivå 1. 

    Det var bara jag som trodde att det var något med henne. Jag pratade med BVC som då skickade remiss till BHV och där gjordes tester och sen skickade de remiss till habiliteringen.

    Gå på din magkänsla och vad gör en utredning för mycket? 

Svar på tråden Autism eller aspberger