• Lillian87

    Hur fördelar ni kostnader när en är föräldraledig?

    Jag undrar hur andra fördelar sin ekonomi när den ena föräldern är föräldraledig och den andra jobbar?

    Min sambo och jag bor i hus, har ett gemensamt barn (2 mån) och han har två barn (6&9) sedan tidigare. De bor hos oss varannan vecka. Vi har en bil som vi inte har några lån på.

    Hans inkomst är ca 22 000 efter skatt plus 1875 i barnbidrag. Min inkomst är ca 10 000 i föräldrapenning och 625 i barnbidrag.

    Innan har vi fördelat vår boendekostnad 50/50 (ca 4500:- var) och matkostnad ca 40/60 då han betalat lite mer när hans barn är här. Bilens driftkostnader står han för eftersom jag inte har körkort och bara använder bilen när hela familjen ska någonstans, i övrigt går jag eller tar bussen med bebisen.

    Innan föräldraledigheten kom vi överens om att jag skulle betala mindre eftersom jag tjänar mindre men vi kom aldrig fram till hur mycket så jag har betalat ca 3 500 i månaden. Jag betalar allt till vårt gemensamma barn (kläder, försäkring, möbler till rummet, leksaker) förutom blöjor och ersättning, där delar vi lika ungefär.

    Jag försöker betala så mycket jag kan. Ändå känner jag att jag snyltar och inte bidrar tillräckligt eftersom jag betalar mindre för boende och mat. Men nu på sommarlovet känner jag inte att jag kan betala mer än vad jag gjorde innan även om matkostnaderna ökat markant. Jag får dåligt samvete om jag köper något ?onödigt? typ smink eller kläder till mig själv.

    Är det en bra idé att skaffa exempelvis Ica-kort och sätta in en fast summa varje månad att handla mat för? Hur mycket bör var och en sätta in då? 50/50 eller är det ok att han betalar mer när han har dubbelt så hög inkomst och två ?egna? barn?

    Vi har pratat om att lägga in bilens kostnader i vår gemensamma hushållsbudget, är det rimligt? Han och de stora barnen använder bilen varje dag till jobb/skola och jag och bebisen använder den ca 2 gånger i veckan.

    Sammanfattningsvis, hur ska vi fördela? Vad är rimligt?

  • Svar på tråden Hur fördelar ni kostnader när en är föräldraledig?
  • Anonym (O)

    Sambon tjänar ca 30000-35000

    Jag är föräldrarledig och med BB Såå får jag ut ca 14000

    Vi har delad ekonomi.

    Det är även hans hus vi bor i därför är det upplagt att han betalar allt som har att göra med huset och jag betalar all mat,saker till mina barn har 2 sen innan. Kläder o allt till bebisen . Förutom större kostnader när de gäller bebisen, som typ stol,vagn osv de delar vi på. Han sätter över 5000:- till mig under den tiden jag är föräldrarledig för att vi ska dra lite mer jämnt.

    Vi har även 2 gemensamma sparande som vi sätter in lika mycket på . 1 till semestrar och 1 till nybygge av hus

  • Norrlänska

    Jag och min make gör en variant... Vi delar 50/50 på alla gemensamma utgifter mat, boende, hushåll, bilar, skotrar.

    Sen betalar jag mina egna räkningar och han betalar hans (ex. Telefonräkning, a-kassa etc)

    Det som återstår från hans lön är hans och min lön är min. Vi lägger alltså inget i gemensam pott.

    Vi har olika intressen och prioriteringar så vi väljer att ha det såhär.

    Har nån en dålig månad pga sjukdom, vab eller annat så hjälps vi åt om det behövs pengar löpande under månaden till fritidsintressen å dylikt.

    Vi har gjort såhär i 18 år och ALDRIG bråkat eller diskuterat pengar så det funkar utmärkt för oss och vi är lika mycket familj som alla andra!


    =)
  • Anonym (Anna)
    Norrlänska skrev 2018-07-25 16:40:07 följande:

    Jag och min make gör en variant... Vi delar 50/50 på alla gemensamma utgifter mat, boende, hushåll, bilar, skotrar.

    Sen betalar jag mina egna räkningar och han betalar hans (ex. Telefonräkning, a-kassa etc)

    Det som återstår från hans lön är hans och min lön är min. Vi lägger alltså inget i gemensam pott.

    Vi har olika intressen och prioriteringar så vi väljer att ha det såhär.

    Har nån en dålig månad pga sjukdom, vab eller annat så hjälps vi åt om det behövs pengar löpande under månaden till fritidsintressen å dylikt.

    Vi har gjort såhär i 18 år och ALDRIG bråkat eller diskuterat pengar så det funkar utmärkt för oss och vi är lika mycket familj som alla andra!


    Har ni äktenskapsförord?
  • Anonym (Abc)
    Norrlänska skrev 2018-07-25 16:40:07 följande:

    Jag och min make gör en variant... Vi delar 50/50 på alla gemensamma utgifter mat, boende, hushåll, bilar, skotrar.

    Sen betalar jag mina egna räkningar och han betalar hans (ex. Telefonräkning, a-kassa etc)

    Det som återstår från hans lön är hans och min lön är min. Vi lägger alltså inget i gemensam pott.

    Vi har olika intressen och prioriteringar så vi väljer att ha det såhär.

    Har nån en dålig månad pga sjukdom, vab eller annat så hjälps vi åt om det behövs pengar löpande under månaden till fritidsintressen å dylikt.

    Vi har gjort såhär i 18 år och ALDRIG bråkat eller diskuterat pengar så det funkar utmärkt för oss och vi är lika mycket familj som alla andra!


    Precis så gör vi också. Nu när jag är föräldraledig betalar jag precis som vanligt. Dock räcker inte min ersättning till allt som ska, men jag betalar så långt den räcker. Sen lägger sambon ut för mig det resterande. Behöver jag nånting till mig själv eller barnet utöver det budgeterade så betalar han givetvis
  • videmoss

    min man tjänar dubbelt så mycket som jag. Jag kommer aldrig att komma upp i hans lönenivå. 
    Vi har löst det så att alla pengar in på samma konto. sen har man 3000:- / månad att göra vad tusan man vill med. Behöver man köpa vinterskor går detta på familjekontot. men om jag klipper mig eller vill köpa garn/tyg går detta på min månadspeng. 

    vi har ett ICA-kort där 10000 kr går in varje månad, det används för att köpa mat/brädor/inredning mm. sånt till hemmet. Funkar kalasbra

  • Norrlänska
    Anonym (Anna) skrev 2018-07-25 18:02:20 följande:

    Har ni äktenskapsförord?


    Nope, det har vi inte. Varför skulle vi?
    =)
  • Anonym (Anna)
    Norrlänska skrev 2018-07-25 22:30:45 följande:
    Nope, det har vi inte. Varför skulle vi?
    Om man inte har gemensam ekonomi så vill man väl inte heller att pengarna ska delas om man skiljer dig. Den som är sparsam och har sparat mycket under äktenskapet vill antagligen behålla sina pengar även efter en eventuell skilsmässa, eftersom det var viktigt att ha pengarna själv under äktenskapet.

    Men har ni inga stora besparingar spelar det ju ingen roll.
  • Norrlänska
    Anonym (Anna) skrev 2018-07-25 22:56:23 följande:

    Om man inte har gemensam ekonomi så vill man väl inte heller att pengarna ska delas om man skiljer dig. Den som är sparsam och har sparat mycket under äktenskapet vill antagligen behålla sina pengar även efter en eventuell skilsmässa, eftersom det var viktigt att ha pengarna själv under äktenskapet.

    Men har ni inga stora besparingar spelar det ju ingen roll.


    Fast jag har inget emot att dela mina pengar med min make om han behöver/vill ha pengar. Likaså delar han sina pengar med mig om jag så önskar/behöver.

    Däremot vill inte jag behöva be om lov för att ta 15000 å dra på en spontan-resa eller fixa en ny tatuering.

    Lika lite som jag vill att han ska behöva be om lov för att lägga 25000 kr på en retroskoter.

    Jag arbetar och sparar till mina nöjen/intressen och han till hans.

    Ser inget fel med det och förstår inte hetsen med att man "måste" ha gemensam ekonomi för annars är man si eller så. Bara i ditt inlägg har du förutfattade meningar kring oss enbart baserat på hur vi valt att hantera vår ekonomi.
    =)
  • Anonym (Delad ekonomi från början)
    Anonym (----) skrev 2018-07-25 13:16:55 följande:
    Jag har tre tonåringar på heltid och min man inga barn. Det känns inte rimligt att han ska betala hälften av barnens kostnader. Och jag vill inte behöva fundera över prioriteringar, om jag vill köpa märkesjeans till barnen så vill jag inte att det ska gå ut över min mans hobby (eller tvärtom). Med tanke på de slitningar som blir i en blandad familj så är det naivt att tro att man klarar sig utan kärlek och omtanke! Pengar däremot är ett världsligt problem.
    Jag skriver ju att vår situation inte inkluderar mina och dina barn (våra tre barn är gemensamma) att en sådan situation säkert försvårar saker och ting. Och vart har jag skrivit att man klarar sig UTAN kärlek och omtanke?! Det är väl mer kärlek och omtanke i spel om den part, som tjänar mer, inte har några problem att dela sina tillgångar med sin partner? Jag skriver däremot att det är naivt att tro att man klarar sig på bara kärlek, det är "värdsliga ting" som pengar som skapar slitningar och långvarigt ett förhållande (i vårat fall runt 20 väldigt lyckliga år tillsammans) är inte en dans på rosa moln hela tiden. Man måste tyvärr även vara realist, även om det inte alltid är så romantiskt. Att dela upp i ditt och mitt och räkna ören och kronor är FÖR MIG egoistiskt och inte något som vittnar om vare sig kärlek eller omtanke. I och med att vi delar allt behöver vi inte heller sätta oss ner och räkna om eller förandla om vem som betalar vad vid föräldraledighet eller sjukskrivning eller arbetslöshet.
  • Anonym (Delat lika)
    Anonym (Delad ekonomi från början) skrev 2018-07-26 07:59:33 följande:

    Jag skriver ju att vår situation inte inkluderar mina och dina barn (våra tre barn är gemensamma) att en sådan situation säkert försvårar saker och ting. Och vart har jag skrivit att man klarar sig UTAN kärlek och omtanke?! Det är väl mer kärlek och omtanke i spel om den part, som tjänar mer, inte har några problem att dela sina tillgångar med sin partner? Jag skriver däremot att det är naivt att tro att man klarar sig på bara kärlek, det är "värdsliga ting" som pengar som skapar slitningar och långvarigt ett förhållande (i vårat fall runt 20 väldigt lyckliga år tillsammans) är inte en dans på rosa moln hela tiden. Man måste tyvärr även vara realist, även om det inte alltid är så romantiskt. Att dela upp i ditt och mitt och räkna ören och kronor är FÖR MIG egoistiskt och inte något som vittnar om vare sig kärlek eller omtanke. I och med att vi delar allt behöver vi inte heller sätta oss ner och räkna om eller förandla om vem som betalar vad vid föräldraledighet eller sjukskrivning eller arbetslöshet.


    Men vem säger att man räknar kronor och ören bara för att man inte har helt gemensam ekonomi? Vi betalar in pengar på ett gemensamt räkningskonto, procentuell fördelning då jag tjänar 60% och han 40 % av hushållets totala inkomster, därifrån dras alla gemensamma utgifter inkl. pengar till ICA-kortet. De pengar som är kvar på våra egna konton är våra att disponera. Överskottet på räkningskontot amortera vi på bolpnet med en klumpsumma en gång per år.

    Vi har faktiskt aldrig ens reflekterat över sånt förutom den gången varje år vi sätter oss ner och gör en budget för gemensamma utgifter. Det brukar se ut så här i princip.

    Han: Boendekostnaderna har ökat.

    Jag: Hur mycket mer behöver vi sätta in på räkningskontot?

    Han: Inget, än så länge täcker det vi sätter över, men överskottet blir lite mindre i år.

    Jag: Ok.

    Jag: Räcker det till att öka på ICA-kortet en 500-ing också? Vi äter som hästar.

    Han: Ja.

    Jag: Jag ändrar den överföringen då.

    Han: Ok, vill du ha kaffe?

    Är vi ute och gör något speciellt så brukar vi betala ungefär varannan gång, det jämnar ut sig i längden.

    När skulle det uppstå situationer där man behöver räkna kronor och ören?
  • Anonym (Delad ekonomi från början)

    En situation, som jag ser runt omkring oss, är precis denna när man går ut och äter eller gör liknande gemensamma aktiviteter som man "betalar varannan gång" - om en tjänar betydligt mindre kan han/hon inte dra samma kostnader. Det blir då kompromisser och diskussioner.

    Hur gör ni med semesterresor? Presenter till barnen? Jag ahr läst så många trådar här på FL över "orättvisor" för att man inte kan/vill lägga samma pengar på resor (som exempel). En sådan situation har aldrig existerat hos oss, trots att jag länge studerade och tjänade en 1/4 av det som min man tjänade.


     
  • Anonym (Delat lika)
    Anonym (Delad ekonomi från början) skrev 2018-07-26 09:02:33 följande:

    En situation, som jag ser runt omkring oss, är precis denna när man går ut och äter eller gör liknande gemensamma aktiviteter som man "betalar varannan gång" - om en tjänar betydligt mindre kan han/hon inte dra samma kostnader. Det blir då kompromisser och diskussioner.

    Hur gör ni med semesterresor? Presenter till barnen? Jag ahr läst så många trådar här på FL över "orättvisor" för att man inte kan/vill lägga samma pengar på resor (som exempel). En sådan situation har aldrig existerat hos oss, trots att jag länge studerade och tjänade en 1/4 av det som min man tjänade.

     


    Men där handlar det ju snarare om personer som inte ser varandras olika förutsättningar och vill ha en levnadsstandard den ene parten inte kan leva upp till? Att man har olika åsikter om vad man ska ha för budget till semestern försvinner väl inte bara för att alla pengar man har ligger på samma konto? Man Kan ju fortfarande ha olika syn på om det är värt att köpa all inklusive, bo på fint hotell eller vandrarhem mm.

    Vi lever ju utifrån förutsättningen att vi bägge två ska ha ungefär samma pengar att röra oss med i och med att jag betalar mer för gemensamma utgifter. Men jag vill ändå inte ha gemensam ekonomi och behöva kolla av med min partner att det är ok att jag tar av gemensamma pengar för att köpa något till mig själv.

    Ofta betalar ju jag när jag föreslagit en aktivitet och vice versa, då har man ju redan på förhand fått göra den avvägningen om man har råd eller inte. Har man inte råd, går man inte ut. Samma sak med presenter, man köper det man har råd med utan att förvänta sig att andra ska betala för något man själv vill ge bort. Saker till barnen utöver mat och kläder använder vi barnbidraget till, överskottet är barnets sparpengar.
  • Anonym (Anna)
    Norrlänska skrev 2018-07-25 23:24:34 följande:
    Fast jag har inget emot att dela mina pengar med min make om han behöver/vill ha pengar. Likaså delar han sina pengar med mig om jag så önskar/behöver.

    Däremot vill inte jag behöva be om lov för att ta 15000 å dra på en spontan-resa eller fixa en ny tatuering.

    Lika lite som jag vill att han ska behöva be om lov för att lägga 25000 kr på en retroskoter.

    Jag arbetar och sparar till mina nöjen/intressen och han till hans.

    Ser inget fel med det och förstår inte hetsen med att man "måste" ha gemensam ekonomi för annars är man si eller så. Bara i ditt inlägg har du förutfattade meningar kring oss enbart baserat på hur vi valt att hantera vår ekonomi.
    Jag menade när ni skiljer er. Då får den som har mycket sparpengar lämna hälften till exet.

    Men ni har kanske gemensamt sparande?
  • Anonym (Pengar)

    Vi räknar inte så. Jag är föräldraledig och min man brukar sätta över en summa på ett gemensamt konto som jag kan använda. När han var arbetslös betalade jag allt inkl. hans intressen. Den som handlar betalar, någon sparar och de pengarna går till gemensamma resor och sådant. Alla pengar är gemensamma så det spelar ingen roll var de hamnar, men vi har bara gemensamma barn. Har inget äktenskapaförord heller i o m att vi har barn och vill skydda den som vid ev. Skilsmässa har det sämre ställt.

  • Norrlänska
    Anonym (Anna) skrev 2018-07-26 09:33:14 följande:

    Jag menade när ni skiljer er. Då får den som har mycket sparpengar lämna hälften till exet.

    Men ni har kanske gemensamt sparande?


    Nej vi har separata sparande, och givetvis förstod jag att du menade när/om vi skiljer oss.

    Zet jag svarade på var dina påståenden om att man vill ha sina pengar för sig själv, ej dela med sig etc... Vilket inte är anledningen till att vi har delad ekonomi.

    Den dagen om/när vi skiljer oss så sliter jag i om han får av mina sparpengar och jag av hans även om vi har ett ojämnt sparande pga olika förutsättningar/intressen.

    Vi har inte delad ekonomi för att vi är snåla/egoistiska eller vad annat som folk tror om dem som väljer attha delad ekonomi.

    Vi vill dock inte behöva be om lov för att bränna pengar på individuella intressen.

    Som sagt, pengar har ALDRIG skapat irritation i vårt förhållande pga att vi gör på vårt sätt som passar oss.
    =)
  • Norrlänska
    Anonym (Delad ekonomi från början) skrev 2018-07-26 09:02:33 följande:

    En situation, som jag ser runt omkring oss, är precis denna när man går ut och äter eller gör liknande gemensamma aktiviteter som man "betalar varannan gång" - om en tjänar betydligt mindre kan han/hon inte dra samma kostnader. Det blir då kompromisser och diskussioner.

    Hur gör ni med semesterresor? Presenter till barnen? Jag ahr läst så många trådar här på FL över "orättvisor" för att man inte kan/vill lägga samma pengar på resor (som exempel). En sådan situation har aldrig existerat hos oss, trots att jag länge studerade och tjänade en 1/4 av det som min man tjänade.

     


    Och jag ser precis tvärt om

    Par med gemensam ekonomi som diskuterar vems inköp som är viktigast, vad som ska prioriteras när den ena vill köpa en båt och den andra vill åka på semester.

    Kanske bara till att inse att alla är olika och man gör det som passar sig själv bäst utan att lägga in värderingar om att sitt sätt är bästa/enda/rätta sättet!

    Vi har delad ekonomi, men sparar undan gemensamma pengar till resor/semester/presenter etc.

    Vi har aldrig diskuterat pengar i vårt förhållande, det har aldrig varit ett problem i någon situation.
    =)
  • Anonym (Leo Messi)

    Vi har gjort så att min fru betalar ca 3000 av boendekostnad samt hälften av maten. I stora drag betalar jag allt annat. I slutändan blir det ungefär 2500-3000 kr var till "diverseutgifter" typ A-kassa, tandläkare etc. Inte mycket att göra kul saker för men sån är vår situation.

  • Anonym (Delad ekonomi från början)
    Anonym (Delat lika) skrev 2018-07-26 09:20:13 följande:
    Men där handlar det ju snarare om personer som inte ser varandras olika förutsättningar och vill ha en levnadsstandard den ene parten inte kan leva upp till? Att man har olika åsikter om vad man ska ha för budget till semestern försvinner väl inte bara för att alla pengar man har ligger på samma konto? Man Kan ju fortfarande ha olika syn på om det är värt att köpa all inklusive, bo på fint hotell eller vandrarhem mm.

    Vi lever ju utifrån förutsättningen att vi bägge två ska ha ungefär samma pengar att röra oss med i och med att jag betalar mer för gemensamma utgifter. Men jag vill ändå inte ha gemensam ekonomi och behöva kolla av med min partner att det är ok att jag tar av gemensamma pengar för att köpa något till mig själv.

    Ofta betalar ju jag när jag föreslagit en aktivitet och vice versa, då har man ju redan på förhand fått göra den avvägningen om man har råd eller inte. Har man inte råd, går man inte ut. Samma sak med presenter, man köper det man har råd med utan att förvänta sig att andra ska betala för något man själv vill ge bort. Saker till barnen utöver mat och kläder använder vi barnbidraget till, överskottet är barnets sparpengar.
    Jag har aldrig kollat av med min man om jag velat köpa något, vi har diskuterat större gemensamma utgifter (bil etc.) men jag har köpt vad jag har velat, gått till frisören när jag velat (varje månad, rel. stor utgift), gått på massage/ skönhetsbehandlingar, tatuerat mig när jag velat etc. utan att "kolla av" med honom. I och med att allt hamnar i en pott har vi samma förutsättningar. Ingen av oss sätter sig i slutet av månaden och listar upp vad jag / han gett ut. Men visst, vi har ett mycket bra förhållande, har det bra finansiellt och har bara gemensamma barn, det underlättar naturligtvis. Vi pensionssparar "utjämnande" - jag började spara senare i o m lång utbildning (delvis innan vi träffades) och "låg efter", hans arbetsgivare betalar in mer (vi bor utomlands, helt annat system här) - så mer sätts in på mitt konto än på hans.

    I början av vårat gemensamma liv, när jag fortfarande studerade, hade jag inte haft en chans att matcha honom i utgång och resor om vi inte hade haft gemensam ekonomi. Jag hade knappt kunnat bjuda ut honom på McDonalds medans han hade kunnat boka in en shopping helg i London utan att blinka. Under föräldraledigheterna (INTE som i Sverige), när jag delvis stod helt utan inkomst, hade jag inte kunnat göra någonting.
  • Anonym (Delat lika)
    Anonym (Delad ekonomi från början) skrev 2018-07-26 10:34:39 följande:

    Jag har aldrig kollat av med min man om jag velat köpa något, vi har diskuterat större gemensamma utgifter (bil etc.) men jag har köpt vad jag har velat, gått till frisören när jag velat (varje månad, rel. stor utgift), gått på massage/ skönhetsbehandlingar, tatuerat mig när jag velat etc. utan att "kolla av" med honom. I och med att allt hamnar i en pott har vi samma förutsättningar. Ingen av oss sätter sig i slutet av månaden och listar upp vad jag / han gett ut. Men visst, vi har ett mycket bra förhållande, har det bra finansiellt och har bara gemensamma barn, det underlättar naturligtvis. Vi pensionssparar "utjämnande" - jag började spara senare i o m lång utbildning (delvis innan vi träffades) och "låg efter", hans arbetsgivare betalar in mer (vi bor utomlands, helt annat system här) - så mer sätts in på mitt konto än på hans.

    I början av vårat gemensamma liv, när jag fortfarande studerade, hade jag inte haft en chans att matcha honom i utgång och resor om vi inte hade haft gemensam ekonomi. Jag hade knappt kunnat bjuda ut honom på McDonalds medans han hade kunnat boka in en shopping helg i London utan att blinka. Under föräldraledigheterna (INTE som i Sverige), när jag delvis stod helt utan inkomst, hade jag inte kunnat göra någonting.


    Precis som jag säger, inställning är viktigare än hur man delar upp det. Jag har också levt som den ekonomiskt svagare parten i ett förhållande med gemensam ekonomi, han hade absolut inte samma inställning g som du och jag verkar ha (där alla ska känna sig både delaktiga och bekväma med att spendera) utan eftersom han bidrog med mer pengar så hade jag inget att säga till om. Indirekt så blev det ju så att jag sponsrade hans intressen eftersom hälften av våra gemensamma utgifter hade gett mig en slant över. Men när pengarna satt på gemensamt konto så protesterade han mot alla i köp jag gjorde men tog glatt tusentalskronor från kontot för att gå ut med sina vänner. Jag hade inga möjligheter att ens ta en fika utan att bli ifrågasatt och skuldbelagd. Med en sån person fungerar det helt enkelt inte alls med gemensam för den svagare parten. Idag är jag den starkare parten och vill absolut inte att min sambo ska tro att jag anser mig ha mer rätt till pengar än han har, därför ser jag till att han har fri bestämmanderätt över sina pengar. Han hade nog lätt undvikit att köpa saker han behöver om de låg på gemensamma konton. Han har också tidigare levt i gemensam ekonomi, för dem fungerade det dåligt då hans ex (som var den ekonomiskt svagare parten) tömde kontot första veckan efter lön och spelade offer när han påpekade att det hade varit bra att ha en budget. För dem fungerade det inte heller.

    Vidhåller att människor med helt olika syn på ekonomi och vad ett liv ihop innebär kommer bråka oavsett hur det läggs upp.
  • Anonym (Anna)
    Anonym (Delat lika) skrev 2018-07-26 10:53:34 följande:
    Vidhåller att människor med helt olika syn på ekonomi och vad ett liv ihop innebär kommer bråka oavsett hur det läggs upp.
    Instämmer.
Svar på tråden Hur fördelar ni kostnader när en är föräldraledig?