• Anonym (Sparris)

    Uppdelning ”tillfällig” separation

    20 års långt förhållande, 2 barn och villa som håller på och spricka. Jag har försökt i ett år med att ?vi skall försöka? ta tag i problem som kantar relationen men min sambo vill inte. Vi kan inte prata alls. Jag har betett mig illa (otrohet) men är beredd att förändra mig och kommer inte göra om misstaget. Har starka känslor för min sambo. Vi behöver komma i sär, vara i från varandra, och se om ett sådant reningsbad hjälper. Känns lite som att fly men tror att det är enda chansen. Barnen märker givetvis att det inte är bra men framför dom har vi ändå försökt hålla våra relationsproblem utanför. Barnen vet om orsaken till varför det är som det är och vad jag gjort.

    Inte gifta men helt gemensam ekonomi idag och skillnad i inkomst. Jag flyttar till ett tillfälligt boende med tidsbegränsning och därefter är mitt förslag att om ?vi? då fortfarande inte vill försöka, att vi då separerar fullt ut och säljer huset. Sambon säger sig leta annan bostad men pga bostadsbrist inte kan hitta något. Men mellan raderna tror jag inte sambon vill separera men det sitter så djupt rotat att försöka börja prata går inte.

    Under denna period tycker jag att vi skall dela upp ekonomin. Alla gemensamma kostnader hjälps vi åt att betala inkl det tillfälliga boendet. Övriga personliga kostnader tar vi ur egen ficka. Barnen kommer bo kvar hemma i huset.

    Hur fördelar vi hur de gemensamma kostnaderna skall tas ? Är det rimligt att ta dessa baserat på nettoinkomst. Jag får det till 70/30 splitt.

    Till gemensamma kostnader anser jag att allt som har med boende (ej inredning) ingår, mat, barnens kostnader, vår gemensamma bil och gemensamma försäkringar.

    Studielån, mobiltelefon, privat försäkring, alkohol och tobak, pensionssparande, privata resor, privat träning och egen konsumtion tycker jag inte skall anses som gemensamma kostnader som vi har idag.

    Sambon är med på att jag flyttar men inte på att vi skall dela upp ekonomin. Och jag är den som vill försöka, hitta tillbaka, men känner också att de får finnas lite rim och reson i det hela. Vill inte använda ekonomin som påtryckningsmedel då viljan att försöka måste komma innefrån. Det är rimligt att jag är den som flyttar men är också den som egentligen vill försöka.

    Hur göra ?

  • Svar på tråden Uppdelning ”tillfällig” separation
  • Tecum
    Anonym (Sparris) skrev 2018-07-28 19:42:10 följande:
    Fast det är jag som har bättre inkomst. Dvs jag skall stå för en större del av kostnaden som gjort fel. Samtidigt är det som är den som vill försöka.
    Ok, då är det rimligt att du står för en större del, men ta inte konflikt om det.
  • Anonym (Sparris)

    Nä , kommer ju inte ta konflikt om de gemensamma kostnaderna. Kommer ta en större del där. Det är ju sambons personliga kostnader som konflikten ?handlar? om. Men man kan inte ha kakan kvar om man inte vill försöka.. även om jag är den som gjort fel.

  • Anonym (Sparris)
    Anonym (Z) skrev 2018-07-28 16:27:49 följande:

    Se till att du har ett eget konto där din lön går in. Finns ingen anledning till att du ska sponsra hans grejer. Betala hälften av huset, betala maten för barnen när du har dem, dela upp grejerna så fort ni kan, gör schema för barnen.

    Försök vara realistisk och tänk framåt. Vill han inte ens prata är väl chansen minimal att ni har en framtid tillsammans.


    Vad är ett bra schema för barnen ? Har en stor och en liten. Den stora kommer förmodligen inte vilja flytta fram och tillbaka varannan vecka, med dator och allt . Den lilla kommer tycka det är jätteroligt att bo varannan vecka. Ett alternativ är att jag ?flyttar hem? varannan helg och får bo ned barnen då.. men att de också närsomhelst får komma och bo hos mig. Det kommer varar nära mellan boendena (cykelavstånd).
  • Anonym (Z)
    Anonym (Sparris) skrev 2018-07-28 20:15:13 följande:

    Vad är ett bra schema för barnen ? Har en stor och en liten. Den stora kommer förmodligen inte vilja flytta fram och tillbaka varannan vecka, med dator och allt . Den lilla kommer tycka det är jätteroligt att bo varannan vecka. Ett alternativ är att jag ?flyttar hem? varannan helg och får bo ned barnen då.. men att de också närsomhelst får komma och bo hos mig. Det kommer varar nära mellan boendena (cykelavstånd).


    Dela lika. Tappar du kontakten nu halkar du efter om ni hamnar i bråk i framtiden. Sen hur ni löser det praktiskt får ni fundera på.
  • Anonym (Sparris)

    Dela lika och praktisk är kanske inte det enklaste. Men har träffat familjerådgivningen och utgången är att barnen har rätt till båda sina föräldrar lika mycket. Minstingen skulle vi lösa det men med den ?stora? så får denne välja boende mer själv. Men att man säkerställer ?umgängestid? med båda föräldrarna. Minstingen finns det ett praktiskt problem med och det är hämtning/lämning då vi har olika arbetstider. Sambon börjar sjukligt tidigt och det skulle innebära extrem tidig morgon när minstingen är hos sambon. Jag har mer flexibel arbetstid. Sambon tycker jag kan hämta minstingen hemma på morgonen även när ?hen? inte bor hos mig. Rimligt ?

  • Anonym (mimmi)
    Anonym (Sparris) skrev 2018-07-28 20:57:28 följande:

    Dela lika och praktisk är kanske inte det enklaste. Men har träffat familjerådgivningen och utgången är att barnen har rätt till båda sina föräldrar lika mycket. Minstingen skulle vi lösa det men med den ?stora? så får denne välja boende mer själv. Men att man säkerställer ?umgängestid? med båda föräldrarna. Minstingen finns det ett praktiskt problem med och det är hämtning/lämning då vi har olika arbetstider. Sambon börjar sjukligt tidigt och det skulle innebära extrem tidig morgon när minstingen är hos sambon. Jag har mer flexibel arbetstid. Sambon tycker jag kan hämta minstingen hemma på morgonen även när ?hen? inte bor hos mig. Rimligt ?


    Du ska hämta barnet, ta hem det och senare köra iväg det till dagis? Mer rimligt är väl att han lämnar barnet hos dig på vägen till jobbet i så fall.
  • Anonym (mimmi)
    Anonym (Sparris) skrev 2018-07-28 20:04:54 följande:

    Nä , kommer ju inte ta konflikt om de gemensamma kostnaderna. Kommer ta en större del där. Det är ju sambons personliga kostnader som konflikten ?handlar? om. Men man kan inte ha kakan kvar om man inte vill försöka.. även om jag är den som gjort fel.


    Man kan inte "köpa" sig fri från otrohet. Förtroende byggs upp på andra sätt.
  • frejfrej
    Anonym (Sparris) skrev 2018-07-28 16:03:30 följande:

    20 års långt förhållande, 2 barn och villa som håller på och spricka. Jag har försökt i ett år med att ?vi skall försöka? ta tag i problem som kantar relationen men min sambo vill inte. Vi kan inte prata alls. Jag har betett mig illa (otrohet) men är beredd att förändra mig och kommer inte göra om misstaget. Har starka känslor för min sambo. Vi behöver komma i sär, vara i från varandra, och se om ett sådant reningsbad hjälper. Känns lite som att fly men tror att det är enda chansen. Barnen märker givetvis att det inte är bra men framför dom har vi ändå försökt hålla våra relationsproblem utanför. Barnen vet om orsaken till varför det är som det är och vad jag gjort.

    Inte gifta men helt gemensam ekonomi idag och skillnad i inkomst. Jag flyttar till ett tillfälligt boende med tidsbegränsning och därefter är mitt förslag att om ?vi? då fortfarande inte vill försöka, att vi då separerar fullt ut och säljer huset. Sambon säger sig leta annan bostad men pga bostadsbrist inte kan hitta något. Men mellan raderna tror jag inte sambon vill separera men det sitter så djupt rotat att försöka börja prata går inte.

    Under denna period tycker jag att vi skall dela upp ekonomin. Alla gemensamma kostnader hjälps vi åt att betala inkl det tillfälliga boendet. Övriga personliga kostnader tar vi ur egen ficka. Barnen kommer bo kvar hemma i huset.

    Hur fördelar vi hur de gemensamma kostnaderna skall tas ? Är det rimligt att ta dessa baserat på nettoinkomst. Jag får det till 70/30 splitt.

    Till gemensamma kostnader anser jag att allt som har med boende (ej inredning) ingår, mat, barnens kostnader, vår gemensamma bil och gemensamma försäkringar.

    Studielån, mobiltelefon, privat försäkring, alkohol och tobak, pensionssparande, privata resor, privat träning och egen konsumtion tycker jag inte skall anses som gemensamma kostnader som vi har idag.

    Sambon är med på att jag flyttar men inte på att vi skall dela upp ekonomin. Och jag är den som vill försöka, hitta tillbaka, men känner också att de får finnas lite rim och reson i det hela. Vill inte använda ekonomin som påtryckningsmedel då viljan att försöka måste komma innefrån. Det är rimligt att jag är den som flyttar men är också den som egentligen vill försöka.

    Hur göra ?


    . Vi kan inte prata alls. Jag har betett mig illa (otrohet) men är beredd att förändra mig och kommer inte göra om misstaget. 

    Du har tagit en annan mans kuk men du säger att du är den som vill lösa saker ?  är du helt jävla dum i huvudet eller?  om du vill ha en lösning får du ge det TID. du kan inte göra det största sveket som är möjligt i en relation och sen bara tro du kan gå på och propsa på att han inte får ha tid att läka
  • frejfrej
    Anonym (Sparris) skrev 2018-07-28 16:03:30 följande:

    20 års långt förhållande, 2 barn och villa som håller på och spricka. Jag har försökt i ett år med att ?vi skall försöka? ta tag i problem som kantar relationen men min sambo vill inte. Vi kan inte prata alls. Jag har betett mig illa (otrohet) men är beredd att förändra mig och kommer inte göra om misstaget. Har starka känslor för min sambo. Vi behöver komma i sär, vara i från varandra, och se om ett sådant reningsbad hjälper. Känns lite som att fly men tror att det är enda chansen. Barnen märker givetvis att det inte är bra men framför dom har vi ändå försökt hålla våra relationsproblem utanför. Barnen vet om orsaken till varför det är som det är och vad jag gjort.

    Inte gifta men helt gemensam ekonomi idag och skillnad i inkomst. Jag flyttar till ett tillfälligt boende med tidsbegränsning och därefter är mitt förslag att om ?vi? då fortfarande inte vill försöka, att vi då separerar fullt ut och säljer huset. Sambon säger sig leta annan bostad men pga bostadsbrist inte kan hitta något. Men mellan raderna tror jag inte sambon vill separera men det sitter så djupt rotat att försöka börja prata går inte.

    Under denna period tycker jag att vi skall dela upp ekonomin. Alla gemensamma kostnader hjälps vi åt att betala inkl det tillfälliga boendet. Övriga personliga kostnader tar vi ur egen ficka. Barnen kommer bo kvar hemma i huset.

    Hur fördelar vi hur de gemensamma kostnaderna skall tas ? Är det rimligt att ta dessa baserat på nettoinkomst. Jag får det till 70/30 splitt.

    Till gemensamma kostnader anser jag att allt som har med boende (ej inredning) ingår, mat, barnens kostnader, vår gemensamma bil och gemensamma försäkringar.

    Studielån, mobiltelefon, privat försäkring, alkohol och tobak, pensionssparande, privata resor, privat träning och egen konsumtion tycker jag inte skall anses som gemensamma kostnader som vi har idag.

    Sambon är med på att jag flyttar men inte på att vi skall dela upp ekonomin. Och jag är den som vill försöka, hitta tillbaka, men känner också att de får finnas lite rim och reson i det hela. Vill inte använda ekonomin som påtryckningsmedel då viljan att försöka måste komma innefrån. Det är rimligt att jag är den som flyttar men är också den som egentligen vill försöka.

    Hur göra ?


    Så inte min nya boendekostnad som en ?gemensam kostnad? ? Jag vill ju inte flytta, jag vill försöka men är också den som gjort fel.

    Om det är såhär du känner hur svårt kan de då ha varit att inte vara otrogen ? det är inte så jävla svårt sluta leka offer
  • Anonym (Tänk om, tänk rätt)

    Du skriver att du försökt få det att fungera mellan er men att sambon inte ville prata. Nu har du gått utanför förhållandet och varit otrogen och det har kommit fram. Sambon vill att du flyttar ut. Din text talar sitt tydliga språk. Sambon vill inte fortsätta men inte tagit tag i det själv. Din otrohet har vara varit ursäkten för sin sambo att bryta upp. Om du har starka känslor för sambon skulle du ha tänkt till innan du sprang till andra. Ert förhållande är kört och jag tycker ni ska gå vidare utan varandra.

  • Anonym (Asimovaren)

    Det är du som ha sjabbla till det, tycker jag att du får tag skeden i vacker hand och bjuda till om ni ska fortsätta tillsammans, inte tjafsa om ören hit eller dit, det är du som boven i dramat.

    Att slita upp barnet mitt i natten när sambon ska till jobbet är inte bra, om det bättre för barnet om du tar det, ser det som en självklarhet att göra det bästa för barnet.

  • Anonym (Sparris)

    Ok. Egentligen handlar ju tråden om hur ekonomin skall delas upp. Skuld mm är redan avklarat. Men fortsatt gemensam ekonomi vid separation kan det väl ändå inte vara ? Mina frågor handlar om vad som skall ses som gemensamma kostnader vid uppdelad ekonomi ?

  • Tow2Mater
    Anonym (Sparris) skrev 2018-07-28 16:03:30 följande:

    Till gemensamma kostnader anser jag att allt som har med boende (ej inredning) ingår, mat, barnens kostnader, vår gemensamma bil och gemensamma försäkringar.

    Studielån, mobiltelefon, privat försäkring, alkohol och tobak, pensionssparande, privata resor, privat träning och egen konsumtion tycker jag inte skall anses som gemensamma kostnader som vi har idag.


    Tycker det låter rimligt, och båda boendena ingår i gemensamma kostnader. Fast vem ska ha bilen? Den som kör den ska kanske betala för den själv?
  • Anonym (Z)
    Anonym (Sparris) skrev 2018-07-31 00:25:30 följande:

    Ok. Egentligen handlar ju tråden om hur ekonomin skall delas upp. Skuld mm är redan avklarat. Men fortsatt gemensam ekonomi vid separation kan det väl ändå inte vara ? Mina frågor handlar om vad som skall ses som gemensamma kostnader vid uppdelad ekonomi ?


    Det ni äger gemensamt, dela så ni betalar hälften var. Det var och en äger betalar var och en. Ni är sambo så något giftorättsgods finns ju inte i den bemärkelsen men en bodelning ska ju ändå göras. Läs på sambolagen kan vara ett tips.

    Vilka saker är det ni bråkar om?
Svar på tråden Uppdelning ”tillfällig” separation