Har män och kvinnor någonsin varit längre ifrån varandra?

Det talas mycket om rasism och islamism, men ingen verkar prata om extremindividualism. Dvs att människor lever i sina egna bubblor, där varje individ har sina egna regler och där alla är bortkopplade från samhällsnormen.

Sverige har den största andel singelhushåll i hela världen:

www.hsb.se/om-boende/bokunskap/inspiration-inredning--tips/sverige-har-den-storsta-andelen-singelhushall-i-varlden/

En tredjedel av alla svenskar lever singel. Individualister. Tar bara hänsyn till sig själv. Gör bara sånt man själv vill.

Sverige ligger dessutom, som i princip alla andra länder i Europa, på minuskontot vad gäller barnafödsel:

data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.TFRT.IN

1,9 barn per kvinna i genomsnitt räcker inte för att nå break even på 2,1. Den enda anledningen till att vi ökar i befolkning är på grund av massinvandringen, och jag skulle inte heller bli förvånad om siffran 1,9 var lägre om man bara räknade svenskar. Den slutsatsen drar jag eftersom flera av länderna som vi haft stor invandring från, till exempel Afghanistan, har en barnafödsel som ligger på över 4 barn per kvinna.

Frågan är då hur det kunnat bli så här. Sverige är ett rikt land (även om vi har de näst högsta privatskulderna i världen, många lever gott på lånade pengar), men män och kvinnor går längre och längre från varandra. Istället lever fler och fler helt själva. Det kanske är bra för individen, men hur blir det med framtiden?

Vad kommer hända i Sverige när fler och fler struntar i att bilda familj och istället lever själva?

Den här tråden är död, eftersom det är klargjort att TS svamlat ihop en massa tyckanden och presenterat det som ?fakta?.

Klart slut, arkivera!

_________________________________

Jag tycker att grundfrågan är intressant att diskutera.

"Har män och kvinnor någonsin varit längre ifrån varandra?"

Jag har en följdfråga.

Vad gör kvinnor för att möta oss män halvvägs i jämställdhetsfrågan?

Jag tror att grundproblemet i jämställdhetsarbetet är att många män upplever att det bara är män som skall ge efter.

Vad tror ni?

Jag tycker att grundfrågan är intressant att diskutera.

"Har män och kvinnor någonsin varit längre ifrån varandra?"

Jag har en följdfråga.

Vad gör kvinnor för att möta oss män halvvägs i jämställdhetsfrågan?

Jag tror att grundproblemet i jämställdhetsarbetet är att många män upplever att det bara är män som skall ge efter.

Vad tror ni?

Kan du som är sååå duktig och alltid har "rätt" svara på den enkla frågan:

Vad gör kvinnor för att möta oss män halvvägs i jämställdhetsfrågan? 

Kan det finnas en koppling mellan att Sverige förmodligen har världens generösaste familjepolitik där kvinnor kan segla fram på olika bidrag genom hela sin barnafödande ålder?

Kan det bero på att män uppmuntras att ta ut föräldradagar?

Kan någon nämna ett annat land där barnfamiljer har lika hög status som i Sverige?

Finns ens VAB i USA? 

Var utläser du ett konkret svar på frågan:

"Vad gör kvinnor för att möta oss män halvvägs i jämställdhetsfrågan?"

i ditt goddag-yxskaft-svar:

"Om kvinnor blir jämställda med män blir män samtidigt jämställda med kvinnor. Jag antar att det är det du inte gillar."

Du gör bara ett halvlamt antagande att jag är emot jämställdhet bara för att jag frågar vad kvinnor har för ansvar?