Är det självklart att arbetstider skall styra v.v boende?
Är det en självklarhet att man vid ett varannan vecka boende att hänsyn till arbetstider går först ? I vårt fall är det mitt ex som fått ändrade arbetstider från att ha jobbat mån-fre till att jobba vissa helger i månaden. Förut brukade vi skifta på lördagen vilket fungerade bra med mitt liv (är inte bara mig själv att ta hänsyn till). Jag har tagit hand om vår son de helger hon jobbar även om det det inte fungerar så bra för min del jämfört med hur vi hade uppdelningen tidigare.
Det som stör mig är att mitt ex tar det för givet att det är hennes rättighet att hon skall kunna jobba som hon vill och att jag bara skall ställa upp. Hon har inte ens diskuterat det i förväg och frågat hur vi skall lösa det utan bara kommit med fullbordat faktum "jag jobbar de här tiderna. Punkt". Själv tycker jag det är rätt självklart att tar jag hennes helg så får hon ta min nästa helg. Men det var ett j-a liv innan hon ens accepterade det.
Nu är det inte så att jag inte vill vara med mitt barn. Det är jag mer än gärna och har honom mer än halva tiden. men har också ny relation/familj och man måste försöka balansera tillvaron och det är inte bara mig eller mitt ex som påverkas. Dessutom har vår son en sjukdom som gör att ta hand om honom sliter en hel del (typ man inte kan lämna honom ensam knappt 5 minuter).
Jag kanske har fel (därför jag ställer frågan), men jag anser att grundförutsättningen är att om man har barn varannan vecka så är det som gäller och man är i första hand ansvarig att lösa sin egen vecka. Sen givetvis skall man försöka ställa upp för varandra men då är det ett givande och tagande, inte bara något man kan kräva.
Mitt ex påstår att hon har inget val med sitt jobb (jag tror hon har det men väljer helgjobbet för det ger bra med pengar).
Sen är det inte bara hennes arbete utan hon tar ingen hänsyn till mina veckor när hon skall ut på semesterresor. De tre senaste gångerna har hon valt att lägga sin semester på helt eller delvis mina veckor. Utan att fråga utan istället bara skrivit in i vår gemensamma kalender att då är hon på semester och jag inte har sett det förrän det varit för sent att diskutera det eller bara sagt "Jag åker bort då och då".
Jag är sjukt trött på att hon inte respekterar att jag har ett eget liv och att hon inte inser att hon inte kan diktera villkoren. Vet inte vad jag skall göra för att få henne att inse det. kan inte bara säga nej för då kommer sonen ikläm och det vill jag inte.