Should I stay or should I go
Här är situationen.
Jag har två barn, 4 och 5 år gamla.
Jag har även en fru som sedan barnens födsel totalt spenderat totalt två år i sitt hemland för en hel drös av varierande anledningar. När hon varit hemma är det mest jag som tagit hand om ungarna, iallafall efter de passerat ett års ålder.
Jag själv är chef på låg nivå, samt även ute på golvet i ett mycket krävande jobb.
Min fru har under vår tid haft en mycket begränsad inkomst från sina olika projekt som dyker upp lika fort som de försvinner.
När vi träffades budgeterade jag vårt boende efter att hon skulle ha åtminstone en lågavlönad inkomst och bidra lite ekonomiskt i hemmet. Det är alltså min inkomst som burit upp hela hemmet. Jag har även fått betala kvarstående lån från en tidigare verksamhet hon haft. Hon har dessutom en ganska redig summa hos fogden. Man kan lugnt säga att hon satt hela familjen i ekonomisk kris och trots att jag räknas som högavlönad så får jag vända på varenda krona.
Hela äktenskapet har kantats av massor med missöden och konstiga grejor som folk bara tappar hakan av att höra. Såna grejer som kanske händer en gång i livet har inträffat minst en gång om året. Typ såna skumma grejer som skulle kunna vara med på film. Det har alltid kommit från hennes sida.
Listan skulle kunna göras hur lång som helst, men vill inte tänka på allt, har nog förträngt en del.
Under perioden jag beskriver har jag drabbats av tinnitus, stresskänslighet, lätt depression, övervikt osv osv.
Jag kallades redan för ett par år sedan för stålman och supermänniska av folk i min närhet, att jag orkade. Främst för att sköta barnen helt själv och samtidigt klara mitt jobb.
Jag vet redan vad min familj, vänner, kollegor, dagispersonal tycker men ville bara skriva av mig lite. Kanske för att få lite pepp för att ta steget.
Jag tror faktiskt idag att både jag och barnen behöver en nystart utan henne. För barnen är hon bara ett ansikte på msn i en telefon som de bara har lust att ringa när flera veckor gått emellan. Visst vill jag att barnen ska ha kontakt med henne om de önskar, och hon har ju rätt till dem också. Men hon har inte visat ett uns av god föräldraskap enligt våra normer.
Tack för den som tog sig tid att läsa.
