Jag har levt så här.. och sådär.. känner igen mig i några av era storys eller rent av känner mig som vi är så exakt lika ner på kroppen i det här att det växer gåshud längst armarna när man tror det är sig själv man läser om.
-Här är i alla fall något jag vill dela med mig av.
Men historien börjar hårt med att jag blev av med mitt jobb i mitten 2013-14, bla bla, Ingen A-kassa kom igång på ett ljusår, ingen hjälp från soc,
"Hade tjänat för mycket innan", ekonomiskt bistånd my ass" Kunde inte tro det jävla ljushuvudet där satt bakom disken som sa så, "Och svarade jag, ge mig pengar för helvete" "Tänk på mig din satan när Du ska hem sen efter det att du slutar här och ska sitta och äta kvällsmat och inte jag.." Tänk, sa jag flera gånger sen gick jag. Långt om länge kom pengarna från A-Kassan, mindre pengar fick jag än vad tiggarna har i sina muggar utanför ICA. Hade inte känt mig så rik på väldigt länge kan jag säga som vid första utbetalningen, hur firar man det, jo man gör en Magnus Uggla 'kung för en dag. Allt tog slut på en dag, köpte på mig Kebab och Pizza, öl, snus och glass. Det tar inte långt tid innan verkligheten kommer ikapp sen lovar jag. Man sjunker så jävla lågt. Hur som... sen skrevs jag in på Arbetsförnedringen, glömmer aldrig den Måndagen, sök 10-15 jobb kravet i flera år, spyr på skiten, kom inte ut på något, jag blev deprimerad af och ville till sist inte mer, jag ville ta mitt eget liv.. för ungf. snart 2 år sedan är det nu, så långt hade det gått. Men sen, plötsligt efter ca. vad blir det totalt 5 års väntan så kom nu räddningen, Han kom, en "Ekonomisk Man a.k.a God man, och förvaltare. En som har hand om alla ens pengar, portionerar runt pengarna så att det räcker till alla giriga jävla bolagen där ute, knöt lite band till honom gode mannen, han blev min familj, värsta 'second dad you know. Idag är, ja just det.. Sa ja det om skulderna under tiden som de byggdes upp som en Tsunami hos KFM (Kronofogden) så in i helsikes mycket obetalt. Flera flera tusen i skuld hade jag när det var som värst, goda mannen började ju först lite senare att gräva hårt i det där. Värst minns jag när det var att jag månad på månad efter månad stod och hängde utanför min lägenhet med mina få saker jag ägde, in och ut.. då Hyresvärden ville vräka mig. I alla fall så fixade den här ekonomikillen mina räkningar och idag är jag inom ett par månader, kanske vid årets slut ev. skuldfri, går och väntar på "Bli skuldfri skuldsanerings blanketterna 'as we speak just nu och det vankas t.o.m jobb på g också inom en kort framtid, ska bara få rätt på mitt CV, ge det sen till Arbetsförmedlingen, det bästa Cv't dom någonsin sett och också ge dom ett schysst försök till. Så en vacker dag har jag jobb igen som flera gånger innan.. och 'the big money börjar att rulla in igen. Förhoppningsvis. Btw. Jag har fått lära mig allt om att bygga en personlig buffert så att pengarna varar längre. Gör er vän med Lyxfällan-programmen på tv, se förbli det överspelade bara! men se efter små tips o gratis råd och lyssna när dom snackar budget osv, det hjälpte mig, sen blir jag arg på att det är just Tv och allt är så himla bra där, allt är löst si o så snabbt.. ää nä. Men men. Tack för att ni läste hit ner. Verkligen supertack!
Reserverar för stavfel då jag har grav dyslexi!
