• Cissi201616

    hur vet jag att mina barn mår bra?

    Jag flyttade ut från vår gemensamma bostad för cirka 4 månader sen.

    Jag tror inte våra barn mår bra (det flyttade in en ny samma dag jag flyttade ut med sin unge på heltid samt att pappan är narcissistisk).

    Hur vet jag att barnen inte tar skada av separationen? Vart vänder jag mig om jag misstänker detta? (pappan kommer inte erkänna att något händer hemma hos honom). Någon som varit med om något liknande? Hur har det gått?

    Stora tjejen 4år 50% hos mig:
    Ökat kontrollbehov - håller på att byter kläder stup i kvarten
    Arg - skriker bara rätt ut och det är svårt att trösta henne. Det kan vara att man ska måla en sol åt henne så ser solen fel ut så bryter hon ihop. Hon spänner sig i hela kroppen och har någon typ av "stressyndrom" där hon ex ska stoppa tillbaka tröjan i byxan

    Lilla tjejen 1,5 år 80% hos mig: 
    När storasyster inte är hos mig blir hon väldigt snuttig och nappig, svårt att leka eller komma till ro, strosar runt. Såklart hon har inte sin storasyster här.... 

    Båda barnen: när de kommer till mig är de väldigt svåra att få kontakt med, svåra att hantera och väldigt upptrissade, svårt att komma till ro.

    Barnen får aldrig lugn och ro där, delvis för det andra barnet är där på heltid men även att pappan hela tiden är igång det är aktiviteter hit och dit, båtutflykter, badhus, museum, hela tiden. Inget vara hemma och ta det lugnt, han är allmänt stressad. 

    Detta kan även bero på vårt 2-2-3 schema såklart....

    Skriv gärna PM!

  • Svar på tråden hur vet jag att mina barn mår bra?
  • mamaleona

    Tanke1 - är gubben för f.n ett skämt, som seriöst tar in en ny kvinna i huset genast du flyttat ut? Är det sant? Låter som en onormalt funtad egocentrisk karl (pojke mera) med noll empati o prio på barnen. Tanke2 - det är rätt vanligt att det är lite kaotiskt / svårt att komma till ro iom bytena. Tanke3 - ert schema 2-2-3 låter onekligen lite stressande, kanske vv skulle vara bättre? Samt att barnen era då följs åt hela tiden, viljet är en trygghet i sig?! Tror dock överlag den mindre inte på sikt, kommer att minnas nåt av er familjetid o därför inte få trauman av detta. Den äldre löns att behandla lite med silkesvantar ett tag, prata o finnas där, visa att du inte försvinner nånstans fast pappan gjorde det. Skulle verkligen vara intressant att veta hur karln tänkte här, låter ju helt sjukt. Inte för att den nya verkar vara spec Einstein heller iofs, som gick med på att flytta in typ direkt då du flyttat ut.

Svar på tråden hur vet jag att mina barn mår bra?