Är skilsmässobarn oftare otrogna?
Som rubriken lyder så har jag upplevt det runt omkring men vill gärna veta vad ni tror och om det kan ha ett samband?
-
-
Svar på tråden Är skilsmässobarn oftare otrogna?
-
Det är väl för mitt dåliga självförtroende som gjorde att jag ville veta eller så ännu mer. För annars hade jag tagit åt mig ännu mer för vad han kallade mig än vad jag gjorde. Han var ju så kaxig och dum. Fast jag inte hade gjort något, mer än sagt ifrån. Så därför var det skönt. Men ja det var samtidig dumt för min egna skull så skulle jag ju bara sagt upp kontakten istället. Jag fortsatte ju inte träffa honom då. Men vi skrev hela tiden. Men till slut så struntade jag i honom iallafall.Anonym (En del av leken) skrev 2018-09-13 20:57:27 följande:
Vi är alla olika men jag skulle inte på långa vägar fundera på att ens bry mig om han var otrogen eller ej. Känns det märklig och och killen beter sig det minsta respektlöst så är det tack och hej på en gång otrogen eller inte. Ligger helt enkelt inte i min person att ta skit från män.
-
Nu förstår jag inte dina tankebanor. Självklart är vi inte jättemånga som lever som jag och gubben gör men kravet på att respektera sin partner och de regler man satt upp är de samma. Samma sak med min inställning att vuxna människor får helt ta ansvar för sina handlingar och beslut och hur det påverkar den relation man lever i. Det vi gör är gubbens och min ensak och det skulle vara samma sak om vi skulle leva ett mer svensonaktigt liv. Är fullständigt allergisk mot moralpoliser som lägger näsa i blöt i vuxna människors privatliv.Anonym (FYI) skrev 2018-09-13 20:59:59 följande:
Ja...Precis vad jag trodde då.
Men jag vet inte om du är så representativ att spy ut dina åsikter i en tråd som debatterar otrohet. Det blir helt fel. Du står för en livsstil som få skulle klara av eller vill ha. Jag har ingen statistik eller fakta på om hur många ni är som lever så här, men ni är en grupp med ett särintresse och skall ses som sådan i en sådan här tråd. Och kom nu inte med att ni är många o.s.v...Det är som sagt möjligt men försök skriva i darkside eller något liknande forum av likasinnade.
-
Kan absolut förstå att visshet och bekräftelse av misstankar kan kännas bra men kan faktiskt inte se vad det förändrar i sak. Känns inte som att det var någon pojkvän att luta sig mot oavsett om han var otrogen eller inte. Hoppas att du kan bearbeta det du upplevt och komma vidare för världen är full av underbara och respektfulla killar.Anonym (Anonymm) skrev 2018-09-13 20:48:40 följande:
Jag hade redan tänkt strunta i han sen innan, när jag märkte hur han betedde sig. Men jag ville veta om han var otrogen eller inte, annars hade jag nog struntat i honom ännu tidigare, men jag ville se lite värt beteendet kom ifrån för jag förstod ju ingenting. Så det var skönt när jag kom på dom. Då kunde jag gå vidare helt eller så. Vet hellre sanningen än att gå runt som ett frågetecken och undra. Som sagt det kändes bara skönt.
-
Nej jag ville inte vara med honom ändå. Men det gjorde så jag kunde förstå lite mer varför han betedde sig så dåligt mot mig. Ena dagen vara snäll och nästa inte. Det var så lustigt enligt mig så jag tog åt mig av allt. Men då behövde jag inte göra det på samma sätt. Jadå jag har lagt det bakom mig. Men det påverkar mig lite än. Men jag försöker att inte tänka på det.Anonym (En del av leken) skrev 2018-09-13 21:25:06 följande:
Kan absolut förstå att visshet och bekräftelse av misstankar kan kännas bra men kan faktiskt inte se vad det förändrar i sak. Känns inte som att det var någon pojkvän att luta sig mot oavsett om han var otrogen eller inte. Hoppas att du kan bearbeta det du upplevt och komma vidare för världen är full av underbara och respektfulla killar.
-
Nej, du förstår inte mina tankebanor, och jag kan inte för mitt liv begripa dina.Anonym (En del av leken) skrev 2018-09-13 21:12:44 följande:Nu förstår jag inte dina tankebanor. Självklart är vi inte jättemånga som lever som jag och gubben gör men kravet på att respektera sin partner och de regler man satt upp är de samma. Samma sak med min inställning att vuxna människor får helt ta ansvar för sina handlingar och beslut och hur det påverkar den relation man lever i. Det vi gör är gubbens och min ensak och det skulle vara samma sak om vi skulle leva ett mer svensonaktigt liv. Är fullständigt allergisk mot moralpoliser som lägger näsa i blöt i vuxna människors privatliv.
Jag bryr mig överhuvudtaget inte om din och din mans överenskommelser. Ni får göra precis som ni vill, men jag tycker inte hotwife/hanrej diskussionen eller er läggning och filosofi hör hemma i en tråd som handlar om otrohet, och det avtalet eller överenskommelsen som dessa par har, och som då är strikt monogama.
Vi kan diskutera hotwife/hanrej förhållanden om du vill, men jag tror inte vi skulle vara mer överens i en sådan diskussion, eftersom jag har svårt att sätta mig själv i en hanrejs kläder.
Men den utgångspunkten du har återspeglas i din signatur (En del av leken). Och en lek är precis vad jag tycker ert förhållande är...En lek med elden.
Du kan aldrig komma ifrån att en otrohet i ett monogamt förhållande är ett stort svek. Det här med att behöva skriva avtal att man skall vara monogama är ju helt åt helvete. är man ett par så är det underförstått att man är ett par tills någon bryter upp av någon anledning. Men om anledningen är otrohet finns det i min värld inga möjligheter till försoning. -
Vi har förmodligen väldigt olika erfarenhetbas att luta oss mot men jag har faktiskt en del erfarenhet från helt vanliga svenssonrelationer att relatera till också. Ser knappast någon nytta att diskutera femdom. cuckold, hotwife och liknande med personer som inte har något intresse av att ta till sig information. Började vid 10års ålder experimentera med BDSM utan att ha en aning om vad jag pyssla med, alltså långt innan min egentliga sexdebut. Fick vänta tills jag var 18 innan jag kunde börja gå på klubbar och träffa folk som kund guida mig rätt. Har således vart utövande domina på olika sätt och på olika nivåer under 30år med ett par uppehåll för svensonliv. Blev under dessa år bedragen två gånger och självklart var det smärtsamt men absolut inget som det inte gick att förlåta och gå vidare i relationen med. Att dessa relationer tog slut hade helt andra orsaker. I ett fall växte vi helt enkelt ifrån varandra och den andra relationen tog ett tragiskt slut när han och hans dotter dog i en trafikolycka. Då tappade jag fotfästet och livsgnista och det tog ett antal år innan jag såg någon mening med livet igen. Har som du säkert förstår väldigt svårt att se en otrohet som den livsavgörande katastrof som vissa gör.Anonym (FYI) skrev 2018-09-13 23:31:55 följande:
Nej, du förstår inte mina tankebanor, och jag kan inte för mitt liv begripa dina.
Jag bryr mig överhuvudtaget inte om din och din mans överenskommelser. Ni får göra precis som ni vill, men jag tycker inte hotwife/hanrej diskussionen eller er läggning och filosofi hör hemma i en tråd som handlar om otrohet, och det avtalet eller överenskommelsen som dessa par har, och som då är strikt monogama.
Vi kan diskutera hotwife/hanrej förhållanden om du vill, men jag tror inte vi skulle vara mer överens i en sådan diskussion, eftersom jag har svårt att sätta mig själv i en hanrejs kläder.
Men den utgångspunkten du har återspeglas i din signatur (En del av leken). Och en lek är precis vad jag tycker ert förhållande är...En lek med elden.
Du kan aldrig komma ifrån att en otrohet i ett monogamt förhållande är ett stort svek. Det här med att behöva skriva avtal att man skall vara monogama är ju helt åt helvete. är man ett par så är det underförstått att man är ett par tills någon bryter upp av någon anledning. Men om anledningen är otrohet finns det i min värld inga möjligheter till försoning.
Det som alltid har intresserat mig är par och gruppdynamik och i detta har jag alltid fascinerats av att till synes fullt normala och tänkande människor blir helt blockerade när det kommer till sex och otrohet. När man går in i en relation borde det vara naturligt att inse att risken är rätt stor någon i framtiden kommer att ha lite skoj vid sidan om, och att man då skaffar sig en mental förberedelse på detta så man slipper bli helt blockerad och fatta fullständigt ologiska beslut om det händer.
Har länge sökt en förklaring till att vissa människor har en mental spärr som gör att dessa omöjligt kan skilja på sex och kärlek. Skulle vara kul att höra din teori om varför vissa har denna spärr och vad den egentliga nyttan är med den. -
Du var ju inte intresserad av att diskutera din livsstil?Anonym (En del av leken) skrev 2018-09-14 01:43:00 följande:Vi har förmodligen väldigt olika erfarenhetbas att luta oss mot men jag har faktiskt en del erfarenhet från helt vanliga svenssonrelationer att relatera till också. Ser knappast någon nytta att diskutera femdom. cuckold, hotwife och liknande med personer som inte har något intresse av att ta till sig information. Började vid 10års ålder experimentera med BDSM utan att ha en aning om vad jag pyssla med, alltså långt innan min egentliga sexdebut. Fick vänta tills jag var 18 innan jag kunde börja gå på klubbar och träffa folk som kund guida mig rätt. Har således vart utövande domina på olika sätt och på olika nivåer under 30år med ett par uppehåll för svensonliv. Blev under dessa år bedragen två gånger och självklart var det smärtsamt men absolut inget som det inte gick att förlåta och gå vidare i relationen med. Att dessa relationer tog slut hade helt andra orsaker. I ett fall växte vi helt enkelt ifrån varandra och den andra relationen tog ett tragiskt slut när han och hans dotter dog i en trafikolycka. Då tappade jag fotfästet och livsgnista och det tog ett antal år innan jag såg någon mening med livet igen. Har som du säkert förstår väldigt svårt att se en otrohet som den livsavgörande katastrof som vissa gör.
Det som alltid har intresserat mig är par och gruppdynamik och i detta har jag alltid fascinerats av att till synes fullt normala och tänkande människor blir helt blockerade när det kommer till sex och otrohet. När man går in i en relation borde det vara naturligt att inse att risken är rätt stor någon i framtiden kommer att ha lite skoj vid sidan om, och att man då skaffar sig en mental förberedelse på detta så man slipper bli helt blockerad och fatta fullständigt ologiska beslut om det händer.
Har länge sökt en förklaring till att vissa människor har en mental spärr som gör att dessa omöjligt kan skilja på sex och kärlek. Skulle vara kul att höra din teori om varför vissa har denna spärr och vad den egentliga nyttan är med den.
Varför fortsätter du då att mala vidare om det? -
Vi är flera som har lite svårt för din kategoriskt stil. Självklart kan det vara traumatiskt att upptäcka att ens partner vid åtskilliga tillfällen vart otrogen men som andra redan sagt det finns bra mycket värre saker som man kan drabbas av i livet.Anonym (FYI) skrev 2018-09-13 23:31:55 följande:
Nej, du förstår inte mina tankebanor, och jag kan inte för mitt liv begripa dina.
Jag bryr mig överhuvudtaget inte om din och din mans överenskommelser. Ni får göra precis som ni vill, men jag tycker inte hotwife/hanrej diskussionen eller er läggning och filosofi hör hemma i en tråd som handlar om otrohet, och det avtalet eller överenskommelsen som dessa par har, och som då är strikt monogama.
Vi kan diskutera hotwife/hanrej förhållanden om du vill, men jag tror inte vi skulle vara mer överens i en sådan diskussion, eftersom jag har svårt att sätta mig själv i en hanrejs kläder.
Men den utgångspunkten du har återspeglas i din signatur (En del av leken). Och en lek är precis vad jag tycker ert förhållande är...En lek med elden.
Du kan aldrig komma ifrån att en otrohet i ett monogamt förhållande är ett stort svek. Det här med att behöva skriva avtal att man skall vara monogama är ju helt åt helvete. är man ett par så är det underförstått att man är ett par tills någon bryter upp av någon anledning. Men om anledningen är otrohet finns det i min värld inga möjligheter till försoning.
Kan inte annat än tycka att ?En del av leken? gjorde en mycket målande och bra beskrivning av hur många reagerar vid otrohet och hamnar i självömkan och billigt vin i en trist bostad. Har en bekant som är jojo-monogam. Det vill säg hennes man är otrogen. Hon reagerar med att sticka hals över huvud och dränker sorgen med lådvin i något akutboende. Sitter där och lipar och saknar sin man och efter några månader flyttar hon hem till villan igen. Detta upprepas med nästan kuslig periodiserat. Ganska naivt att tro att han kommer att ändra sig så det skulle självklart var smartare för henne att hon diskuterade det inträffade på ett lugnt och sakligt sätt och värderar och agerar logiskt och genomtänkt. Det som har hänt har redan hänt och blir inte ogjort av att slå sönder inredningen hemma och panikagera. För många tycks dock otrohet vara så laddar att man som offer gör sig till ännu mera offer genom att agera oövertänkt. Får nog ge henne rätt när det gäller polisandet i andras liv också. Det var ingen av dessa moraltanter som för ett ögonblick ifrågasatte hur det fungerade hemma hos min förra man när han misshandlade mig. Alla i församlingen visste också om hans kvinnoaffärer och att han besökte prostituerade men det låtsades man inte om men när jag redan bestämt mig för att gå men på pappret fortfarande var gift och skaffade mig en älskar då blev det fart på sladdertackorna. Bryr man sig inte om misshandel och andra övergrepp så ge fan i att lägg näsan i blöt när det gäller andras sexliv. -
Jojo monogama dom är lite kul eller egentligen rätt tragiska. Känner några av den sorten. Blir bedragna, dekar ner sig och knullar som kaniner med allt och alla som kommer i deras väg för att sedan gå tillbaka till den som bedrog dom. Har vad jag vet aldrig blivit bedragen så man vet inte hur man själv skulle reagera men hoppas att om man mot all förmodan skulle bli bedragen att man kan hålla huvudet kallt och inte bara agera i vrede och besvikelse. När det gäller moralpanik så är min absoluta övertygelse att sköt dig själv och skit i andra är mycket bra som grundsyn så länge man inte bevittnar övergrepp och annat som är olagligt. Sladderkäringar som lägger sig i andras liv vill jag inte ha i mitt liv och är personer jag ringaktar å det grövsta.Anonym (Kinky_vi) skrev 2018-09-14 06:14:38 följande:
Har en bekant som är jojo-monogam. Det vill säg hennes man är otrogen. Hon reagerar med att sticka hals över huvud och dränker sorgen med lådvin i något akutboende. Sitter där och lipar och saknar sin man och efter några månader flyttar hon hem till villan igen. Detta upprepas med nästan kuslig periodiserat.
-
Ni får bete er hur nu vill, men inbilla er inte att vi andra fungerar på samma sätt.Anonym (En del av leken) skrev 2018-09-13 20:38:57 följande:Jag är 48 och min man är 56. Jag är hotwife och domina och min man är cockold så självklart får han inte träffa några fagra damer på något hotellrum för att ha sex. Vi är också swingers och då är vår enda regel att vi alltid gör allt tillsammans. Att han inte får träffa några damer på egen hand är en del av den lek vi leker och något som vi båda valt. Skulle han mot förmodan få en önskan att träffa damer på egen hand är det något vi får ta ställning till då och hitta regler för. Man skall också vara helt medveten om att gubben har 100% vetorätt att avbryta mina träffar om han skulle känna sig det minsta obekväm i situationen och självklart har han samma helt oinskränkta rätt att säga nej till en kille om han tycker att det känns fel för honom. Jag träffar också en del slavar och slavinor för lekar med dominans och underkastelse där det förekommer en del smärtsamma lekar men dessa lekar innehåller absolut inga sexuella handlingar men självklart kan lekarna innehålla en erotisk laddning.
I ett "vanligt" förhållande knullar man inte med andra. Jag förstår faktiskt inte varför du skulle in i tråden och tjafsa ens - utan att från början informera om er speciella situation. Tråden handlar om otrohet, i konventionella förhållanden där trohet och monogami förutsätts..
Sedan vore det kanske intressant om ert upplägg är vanligare bland skilsmässobarn eller ej. Vad är ni, dvs du och din syster, din man och hennes man? -
Hoppas jag inte går över gränsen nu men har du någon gång funderat på hur det kommer sig att en flicka i 10 års ålder börjar experimentera med BDSM ?Anonym (En del av leken) skrev 2018-09-14 01:43:00 följande:Vi har förmodligen väldigt olika erfarenhetbas att luta oss mot men jag har faktiskt en del erfarenhet från helt vanliga svenssonrelationer att relatera till också. Ser knappast någon nytta att diskutera femdom. cuckold, hotwife och liknande med personer som inte har något intresse av att ta till sig information. Började vid 10års ålder experimentera med BDSM utan att ha en aning om vad jag pyssla med, alltså långt innan min egentliga sexdebut. Fick vänta tills jag var 18 innan jag kunde börja gå på klubbar och träffa folk som kund guida mig rätt. Har således vart utövande domina på olika sätt och på olika nivåer under 30år med ett par uppehåll för svensonliv. Blev under dessa år bedragen två gånger och självklart var det smärtsamt men absolut inget som det inte gick att förlåta och gå vidare i relationen med. Att dessa relationer tog slut hade helt andra orsaker. I ett fall växte vi helt enkelt ifrån varandra och den andra relationen tog ett tragiskt slut när han och hans dotter dog i en trafikolycka. Då tappade jag fotfästet och livsgnista och det tog ett antal år innan jag såg någon mening med livet igen. Har som du säkert förstår väldigt svårt att se en otrohet som den livsavgörande katastrof som vissa gör.
Det som alltid har intresserat mig är par och gruppdynamik och i detta har jag alltid fascinerats av att till synes fullt normala och tänkande människor blir helt blockerade när det kommer till sex och otrohet. När man går in i en relation borde det vara naturligt att inse att risken är rätt stor någon i framtiden kommer att ha lite skoj vid sidan om, och att man då skaffar sig en mental förberedelse på detta så man slipper bli helt blockerad och fatta fullständigt ologiska beslut om det händer.
Har länge sökt en förklaring till att vissa människor har en mental spärr som gör att dessa omöjligt kan skilja på sex och kärlek. Skulle vara kul att höra din teori om varför vissa har denna spärr och vad den egentliga nyttan är med den.
Du får ursäkta, men det låter lite udda i en ålder där dom flesta flickor leker med dockor.
Ta inte mitt inlägg fel nu..Jag uppskattar din öppenhet.
Visst, nyfikenheten för snoppar och snippor börjar där och kanske ännu tidigare..Men BDSM...
Sen vet jag inte, men har vi inte hamnat lite off topic nu.
Tråden handlar ju om otrohet och dess påverkan på skilsmässobarn.
Ändå har de sista inläggen skrivits av:
1) En hotwife/domina/swinger med en hanrej som partner.
2) En swinger som älskar stora kukar (en annan tråd)
3) Förmodligen en vanlig player. (Örjan)
Hur får ni ihop kopplingen ? -
Och vi är flera som har svårt för din och några andras cyniska, oempatiska och totalt förvridna moral. Där ni framställer människor som blir bedragna som patetiska och människor som bedrar som hjältar.Anonym (Kinky_vi) skrev 2018-09-14 06:14:38 följande:Vi är flera som har lite svårt för din kategoriskt stil. Självklart kan det vara traumatiskt att upptäcka att ens partner vid åtskilliga tillfällen vart otrogen men som andra redan sagt det finns bra mycket värre saker som man kan drabbas av i livet.
Kan inte annat än tycka att ?En del av leken? gjorde en mycket målande och bra beskrivning av hur många reagerar vid otrohet och hamnar i självömkan och billigt vin i en trist bostad. Har en bekant som är jojo-monogam. Det vill säg hennes man är otrogen. Hon reagerar med att sticka hals över huvud och dränker sorgen med lådvin i något akutboende. Sitter där och lipar och saknar sin man och efter några månader flyttar hon hem till villan igen. Detta upprepas med nästan kuslig periodiserat. Ganska naivt att tro att han kommer att ändra sig så det skulle självklart var smartare för henne att hon diskuterade det inträffade på ett lugnt och sakligt sätt och värderar och agerar logiskt och genomtänkt. Det som har hänt har redan hänt och blir inte ogjort av att slå sönder inredningen hemma och panikagera. För många tycks dock otrohet vara så laddar att man som offer gör sig till ännu mera offer genom att agera oövertänkt. Får nog ge henne rätt när det gäller polisandet i andras liv också. Det var ingen av dessa moraltanter som för ett ögonblick ifrågasatte hur det fungerade hemma hos min förra man när han misshandlade mig. Alla i församlingen visste också om hans kvinnoaffärer och att han besökte prostituerade men det låtsades man inte om men när jag redan bestämt mig för att gå men på pappret fortfarande var gift och skaffade mig en älskar då blev det fart på sladdertackorna. Bryr man sig inte om misshandel och andra övergrepp så ge fan i att lägg näsan i blöt när det gäller andras sexliv.
FYI är inte kategorisk, hen har helt enkelt normala värderingar och fungerande empati, Ni å andra sidan verkar vara väldigt trasiga men tror er vara lite förmer än andra bara för att ni bejakar svek och lögner. Men det som jag tycker är mer anmärkningsvärt och ärligt talat rätt sjukligt är ert sätt att se ner på människor som blir illa behandlade av andra.
Ni beskriver kvinnan som blir bedragen och mår dåligt som en patetisk människa som man mer eller mindra ska håna och skratta åt. Personen som såg till att hon blev så lägger ni inget ansvar på alls. Jag undrar om ni skulle uppskatta samma bemötande från andra den dagen ni hamnar i knipa?
Det är nästan så man är frestad att önska att det skulle bli så, så ni får smaka på er egen medicin... men å andra sidan så vill jag nog inte sjunka riktigt så lågt. Så jag önskar istället att ni bemöts med empati och välvilja trotts att ni inte förtjänar det
-
Tänkte samma sak, låter väldigt konstigt. Samma sak med att hennes kille inte får springa med andra men hon får det. Ska han få det ska väl han få göra samma sak. Löjligt. Låter som hon har dåligt självförtroende däremot och måste dominera hela tiden därför. Sen att aldrig bli nöjd heller därav inte kunna hålla sig till en kille. Även där skriker det dåligt självförtroende i mina öron iaf.Anonym (FYI) skrev 2018-09-14 11:20:11 följande:
Hoppas jag inte går över gränsen nu men har du någon gång funderat på hur det kommer sig att en flicka i 10 års ålder börjar experimentera med BDSM ?
Du får ursäkta, men det låter lite udda i en ålder där dom flesta flickor leker med dockor.
Ta inte mitt inlägg fel nu..Jag uppskattar din öppenhet.
Visst, nyfikenheten för snoppar och snippor börjar där och kanske ännu tidigare..Men BDSM...
Sen vet jag inte, men har vi inte hamnat lite off topic nu.
Tråden handlar ju om otrohet och dess påverkan på skilsmässobarn.
Ändå har de sista inläggen skrivits av:
1) En hotwife/domina/swinger med en hanrej som partner.
2) En swinger som älskar stora kukar (en annan tråd)
3) Förmodligen en vanlig player. (Örjan)
Hur får ni ihop kopplingen ?
-
Försök inte få otrohet att låta som något som är normalt för det är helt fel. Gör en egen tråd om det då. Försök inte ändra på folk som faktiskt är snälla och trogna. Inte ljuger för folk hit o dit. Det är ju bara hemskt.
-
Borde vara de som lever med föräldrar som lever tillsammans där föräldrarna är otrogna och barnen upptäcker detta som är de som oftare själva är otrogna.
-
Hen...?????Anonym (man) skrev 2018-09-14 13:45:41 följande:Och vi är flera som har svårt för din och några andras cyniska, oempatiska och totalt förvridna moral. Där ni framställer människor som blir bedragna som patetiska och människor som bedrar som hjältar.
FYI är inte kategorisk, hen har helt enkelt normala värderingar och fungerande empati, Ni å andra sidan verkar vara väldigt trasiga men tror er vara lite förmer än andra bara för att ni bejakar svek och lögner. Men det som jag tycker är mer anmärkningsvärt och ärligt talat rätt sjukligt är ert sätt att se ner på människor som blir illa behandlade av andra.
Ni beskriver kvinnan som blir bedragen och mår dåligt som en patetisk människa som man mer eller mindra ska håna och skratta åt. Personen som såg till att hon blev så lägger ni inget ansvar på alls. Jag undrar om ni skulle uppskatta samma bemötande från andra den dagen ni hamnar i knipa?
Det är nästan så man är frestad att önska att det skulle bli så, så ni får smaka på er egen medicin... men å andra sidan så vill jag nog inte sjunka riktigt så lågt. Så jag önskar istället att ni bemöts med empati och välvilja trotts att ni inte förtjänar det -
Sorry var inte säker på om du är man eller kvinna så jag skrev hen :)Anonym (FYI) skrev 2018-09-14 15:13:09 följande:
Hen...?????
-
I'm a man, dude.....Anonym (man) skrev 2018-09-14 15:27:06 följande:Sorry var inte säker på om du är man eller kvinna så jag skrev hen :)
-
Vad är hen de existerar inte i mitt ord förråd och kommer aldrig göra.Anonym (FYI) skrev 2018-09-14 15:13:09 följande:
Hen...?????
-
Det tror jag inte