• Äldre 7 Oct 19:07
    7466 visningar
    8 svar
    8
    7466

    Osocial person efter pappas bortgång

    Som rubriken lyder. Jag förlorade min pappa förra året helt oväntat.
    Så mitt liv vändes upp och ner.
    Efter det så förändrades något i mig. Jag har känt mig lite mer osocial och svårare att prata med folk efter det. Visst vissa dagar flyter det på bra.

    Men oftast är det svårare. Även börjat på nytt jobb nyligen men har svårt att öppna mig för folk. Jag känner att det är något som har att göra med min pappas bortgång att göra för innan gick det mycket bättre.

    Har någon varit med om detta? Blivit mer tystlåten, osocial efter förlorat någon nära? Vad gör man får bli bättre?

    Självklart kan jag prata med folk, men det tar emot och flyter liksom inte på som vanligt.

  • Svar på tråden Osocial person efter pappas bortgång
  • Anonym (M)
    Äldre 8 Oct 10:20
    #1

    Jag har förlorat både vänner och anhöriga som gått bort men har inte reagerat så, snarare tvärtom. Det har blivit att jag velat prata om det som hänt och känslorna kring det (inte med alla, men i förtroende med nära vänner osv).

    Jag tänker dock att vi alla kan reagera olika på sorg och att det ena eller det andra nödvändigtvis inte behöver vara bättre, om du förstår vad jag menar.

    Känner du själv att du skulle vilja vara mer social eller handlar det om att du tänker att andra i din omgivning förväntar sig att du är mer social?

    Fundera på vad du tror att du behöver just nu. Att sörja får ta sin tid, och vi alla går igenom saker på olika sätt precis som att vi reagerar på olika sätt. Det är hemskt att förlora någon, men tro mig det blir bättre. Tänk på dig själv och ta hand om dig i första hand!

  • Anonym (tally­ho)
    Äldre 8 Oct 10:42
    #2
    Hohohiheedk3 skrev 2018-10-07 19:07:07 följande:

    Som rubriken lyder. Jag förlorade min pappa förra året helt oväntat.
    Så mitt liv vändes upp och ner.
    Efter det så förändrades något i mig. Jag har känt mig lite mer osocial och svårare att prata med folk efter det. Visst vissa dagar flyter det på bra.

    Men oftast är det svårare. Även börjat på nytt jobb nyligen men har svårt att öppna mig för folk. Jag känner att det är något som har att göra med min pappas bortgång att göra för innan gick det mycket bättre.

    Har någon varit med om detta? Blivit mer tystlåten, osocial efter förlorat någon nära? Vad gör man får bli bättre?

    Självklart kan jag prata med folk, men det tar emot och flyter liksom inte på som vanligt.


    Jag förlorade min vuxna dotter för några år sedan. 
    Jag undvek människor som stod mig så nära att de spontant kunde fråga om min dotter, för jag ville absolut inte prata om det. 
    Jag lärde mig att berätta vad som hänt och strax därefter fylla i "och jag vill inte prata om det, jag är inte klar". De flesta (men faktiskt inte alla) respekterar det.
    Många vill gärna älta andras sorg för att det är lite spännande som i en reality show, eller för att de själv har en ohanterad sorg. 

    Självklart är det bra att prata med andra om det, för det gör ju lite mindre ont varje gång man säger namnet. Men det är nog mycket individuellt, somliga (som jag själv) behöver själv hantera sorgen innan man kan dela den. För mig tar det lång tid.

    Det blir bättre dag för dag  och jag tror endast tiden kan läka. 
  • Äldre 27 Mar 11:47
    #3
    Anonym (M) skrev 2018-10-08 10:20:51 följande:

    Jag har förlorat både vänner och anhöriga som gått bort men har inte reagerat så, snarare tvärtom. Det har blivit att jag velat prata om det som hänt och känslorna kring det (inte med alla, men i förtroende med nära vänner osv).

    Jag tänker dock att vi alla kan reagera olika på sorg och att det ena eller det andra nödvändigtvis inte behöver vara bättre, om du förstår vad jag menar.

    Känner du själv att du skulle vilja vara mer social eller handlar det om att du tänker att andra i din omgivning förväntar sig att du är mer social?

    Fundera på vad du tror att du behöver just nu. Att sörja får ta sin tid, och vi alla går igenom saker på olika sätt precis som att vi reagerar på olika sätt. Det är hemskt att förlora någon, men tro mig det blir bättre. Tänk på dig själv och ta hand om dig i första hand!


    Jag svarar väldigt sent nu. Men ville såklart bli mer social. Nu har tiden gått lite så har hunnit bearbeta mer och är mer framåt igen mot folk. Men fortfarande jag har en bit kvar att jobba tillbaka min sociala sida men är på jättegod väg.
  • Äldre 27 Mar 11:49
    #4
    Anonym (tallyho) skrev 2018-10-08 10:42:13 följande:

    Jag förlorade min vuxna dotter för några år sedan. 

    Jag undvek människor som stod mig så nära att de spontant kunde fråga om min dotter, för jag ville absolut inte prata om det. 

    Jag lärde mig att berätta vad som hänt och strax därefter fylla i "och jag vill inte prata om det, jag är inte klar". De flesta (men faktiskt inte alla) respekterar det.

    Många vill gärna älta andras sorg för att det är lite spännande som i en reality show, eller för att de själv har en ohanterad sorg. 

    Självklart är det bra att prata med andra om det, för det gör ju lite mindre ont varje gång man säger namnet. Men det är nog mycket individuellt, somliga (som jag själv) behöver själv hantera sorgen innan man kan dela den. För mig tar det lång tid.

    Det blir bättre dag för dag  och jag tror endast tiden kan läka. 


    Jag beklagar ???? måste varit riktigt tufft!

    Jag ville inte prata just om det om min pappa. Utan var med allmänt prata med folk jag hade lite problem med. Men äntligen har mitt rätta jag börjat komma fram mer hela tiden men fortfarande en bit att gå
  • Sat 18 Mar 2023 22:28
    #8
    Hohohiheedk3 skrev 2019-03-27 11:49:14 följande:
    Jag beklagar ???? måste varit riktigt tufft!

    Jag ville inte prata just om det om min pappa. Utan var med allmänt prata med folk jag hade lite problem med. Men äntligen har mitt rätta jag börjat komma fram mer hela tiden men fortfarande en bit att gå
    Tack så mycket. Jag beklagar sorgen också.

    Skönt att du har börjat hitta tillbaka till dig själv.
    Förstår vad du menar. Vissa vill hålla det inne.
    Jag har mått bättre utav prata med folk om det, speciellt nära som hamnat i samma sak.
    Jag har inte hittat mig själv ännu. Men hoppas det kommer en vacker dag. Men blir lättare för varje dag.
Svar på tråden Osocial person efter pappas bortgång