Fullständig panik

Men lugn och fin nu! Har du redan en lägenhet? Och då boll barnen självklart komma dit? Hur gamla r barnen? Varför separerar ni?

Inte boll, vill.

Varför måste DU lämna huset?

Jag har varit där du är.

Det ordnar sig. Faktiskt blir det antagligen bättre än förr. 

Men just nu är det panik - men det kan du göra någonting åt. Först och främst acceptera att det är panik, alltså en okontrollerad ångest eller rädsla. Sen kan du ta över kontrollen.  

skilsmässa.se är ett jätte bra forum om du behöver hjälp.

Det är panik, i början. Men man överlever. Det blir bra, det kan tom bli bättre. Ge er tid, ge dig tid. Gråt ut. Visst vill barnen även vara hos dig. Ni hittar ett system som fungerar för er. Viktigaste nu är fokus på barnen, o att ALDRIG börja prata sk.t om varandra. Varför hat du inga vänner att prata med? Har du "glömt" bort dem under er familjetid?

En kvalificerad gissning är att TS satt sig i den sk kvinnofällan, dvs har inte råd att stanna kvar.

Sannolikt, ja.

Men ett hus är ingenting om det inte är ett hem. 

Det är inte så att man alltid väljer att sätta sig i den så kallade kvinnofällan. Har man en man som inte tar ansvar för hem, barn och familj blir man som kvinna illa tvungen. Vilket såklart försämrar ens förmåga att tjäna pengar

Du menar att TS blev tvingad att gifta sig och skaffa barn med en man som inte tar sitt ansvar? Jag tycker det verkar som att TS inte vill skiljas, så det är inte säkert att hennes man inte tar sitt ansvar.

Konstigt att män inte blir tvingade att ta hand om barn och hushåll om kvinnan inte tar ansvaret...

Man kan inte tvinga någon att ta sitt föräldraansvar. Och de är oftare männen som sjappar, ytterligheten av att inte ta ansvar.

Naturligtvis inte. Men ändå fortsätter kvinnor att skaffa barn med dom...

Vem ska de annars skaffa barn med? De allra flesta män är mer benägna än kvinnor att smita undan ansvaret för barn.

Ja visst. Visst talade hennes partner om för henne med en gång, att han inte tänker vara delaktig i hushållet? Så hon visste det med en gång? Eller hur? Det kan inte vara så, att denna sida hos han kom fram senare, när hon redan var ihop med han? Hur ofta talar du om dina negativa sidor, i första mötet med andra? Förmodligen aldrig....

Håller med

Jag förstår inte. Skaffar man barn med någon så fort man träffas? Om man lever ihop först så hinner man upptäcka vem man lever med. Och nej, är man lat redan då, så brukar det inte bli bättre när första barnet kommer. Och inte heller när barn nummer två kommer.