Kaos just nu i mitt liv.
Jag vet inte riktigt hur jag ska börja, jag och min fru ska skiljas. Vi har fixat papper osv och har börjat prata lite om hur vi ska ta barnen och vem ska ta vad här hemma.
Jag vet att hon inte har någon annan och vill inte ha det heller för att hon vill hitta sig själv igen och jag vet att hon har haft det en riktigt tufft när hon var lite. Även jag också, det har varit mycke psykisk och fyskisk misshandel på min sida och hennes har det varit alkohol inblandet vilket har gjort henne så osäker på sig själv.
Självklart så har vi haft det rätt tufft när vi fick vårat första barn, det har gått upp och ner.
Jag vill inte skylla på min fru för allt som har hänt, för att jag vet att hon mår otroligt dåligt innerst inne och jag kommer alltid att vara där oavsett hur våran framtid kommer att se ut. Jag älskar henna så jävla mycket och jag gör allt det här för hennes skull och barnens skull.
Jag vill verkligen att vi två ska vara vi två senare i framtiden, För att jag har en känsla att gnistan finns fortfarande kvar i henne och självklart så finns gnistan kvar i mig med.
Men jag har själv bestämt mig att gå på någon sorts terapi eller till en psykolog och prata om min problem, för att jag behöver verkligen. Jag måste det för min skulle också.
Kanske låter väldigt tragisk det här, vi är rätt för varandra. MEN vi behöver arbeta med oss själva och behöver den där platsen för oss själva en stund och tänka.
Hon är den enda som jag någonsin kommer att ha ett förhållande med igen om det skulle bli något.
Jag känner bara att jag behöver skriva något, men det är vad forum är till för va? :)