• Anonym (KJNIML)

    Kaos just nu i mitt liv.

    Jag vet inte riktigt hur jag ska börja, jag och min fru ska skiljas. Vi har fixat papper osv och har börjat prata lite om hur vi ska ta barnen och vem ska ta vad här hemma.


     


    Jag vet att hon inte har någon annan och vill inte ha det heller för att hon vill hitta sig själv igen och jag vet att hon har haft det en riktigt tufft när hon var lite. Även jag också, det har varit mycke psykisk och fyskisk misshandel på min sida och hennes har det varit alkohol inblandet vilket har gjort henne så osäker på sig själv.

    Självklart så har vi haft det rätt tufft när vi fick vårat första barn, det har gått upp och ner.


    Jag vill inte skylla på min fru för allt som har hänt, för att jag vet att hon mår otroligt dåligt innerst inne och jag kommer alltid att vara där oavsett hur våran framtid kommer att se ut. Jag älskar henna så jävla mycket och jag gör allt det här för hennes skull och barnens skull.


    Jag vill verkligen att vi två ska vara vi två senare i framtiden, För att jag har en känsla att gnistan finns fortfarande kvar i henne och självklart så finns gnistan kvar i mig med.

    Men jag har själv bestämt mig att gå på någon sorts terapi eller till en psykolog och prata om min problem, för att jag behöver verkligen. Jag måste det för min skulle också.


     


    Kanske låter väldigt tragisk det här, vi är rätt för varandra. MEN vi behöver arbeta med oss själva och behöver den där platsen för oss själva en stund och tänka.

    Hon är den enda som jag någonsin kommer att ha ett förhållande med igen om det skulle bli något. Skäms

    Jag känner bara att jag behöver skriva något, men det är vad forum är till för va? :)

  • Svar på tråden Kaos just nu i mitt liv.
  • Anonym (Så svårt.)

    Två trasiga själar som hoppas på att om man får barn och själv bildar en familj, då blir allting bra. För mig gick det inte heller. Jag hade heller inga bra förutsättningar, och anade inte hur man skulle få en familj att fungera. Jag drog t. O med skiten med mig, och fick 2 barn med en aggressiv psykopat. Det slutade illa. Nu verkar det som att ni kämpar på ett annat plan, men hjälp utifrån är nog väldigt bra för er båda. Varför inte gå tillsammans?

    Der finns ju terapi för par i kris. All lycka till, ni kommer att segra.

  • Hot Fuzz

    Tycker synd om er. Har ni hjälp av någon av era egna föräldrar, syskon eller vänner mm med barnen? Jag har liknande erfarenhet som din och din frus. Jag blev jättedåligt behandlad av min mamma i barndomen. Detta kom ikapp mig och jag skilde mig nästan men psykologen hjälpte mig att läka min familj. Sen fick min man och jag ett barn till. Så jag säger som föregående skribent. Sök psykolog.

  • Hot Fuzz

    Tycker synd om er. Har ni hjälp av någon av era egna föräldrar, syskon eller vänner mm med barnen? Jag har liknande erfarenhet som din och din frus. Jag blev jättedåligt behandlad av min mamma i barndomen. Detta kom ikapp mig och jag skilde mig nästan men psykologen hjälpte mig att läka min familj. Sen fick min man och jag ett barn till. Så jag säger som föregående skribent. Sök psykolog.

  • Anonym (KJNIML)
    Anonym (Så svårt.) skrev 2018-10-25 09:39:20 följande:

    Två trasiga själar som hoppas på att om man får barn och själv bildar en familj, då blir allting bra. För mig gick det inte heller. Jag hade heller inga bra förutsättningar, och anade inte hur man skulle få en familj att fungera. Jag drog t. O med skiten med mig, och fick 2 barn med en aggressiv psykopat. Det slutade illa. Nu verkar det som att ni kämpar på ett annat plan, men hjälp utifrån är nog väldigt bra för er båda. Varför inte gå tillsammans?

    Der finns ju terapi för par i kris. All lycka till, ni kommer att segra.


    Jag tror verkligen på det här och jag tror att det kommer att lösa sig om något år eller så, jag vet att hon vill ha tid för sig själv och det måste jag acceptera. Solig


    Jag har faktiskt inte ritkigt tänkt på det där med parterapi, tack för tipset.


    Men jag känner även att jag behöver arbeta på mig själv också och det som har hänt tidigare i mitt liv. Så jag kanske äntligen kan bara tycka om mig själv och växa som person.

  • Anonym (KJNIML)
    Hot Fuzz skrev 2018-10-25 09:47:13 följande:

    Tycker synd om er. Har ni hjälp av någon av era egna föräldrar, syskon eller vänner mm med barnen? Jag har liknande erfarenhet som din och din frus. Jag blev jättedåligt behandlad av min mamma i barndomen. Detta kom ikapp mig och jag skilde mig nästan men psykologen hjälpte mig att läka min familj. Sen fick min man och jag ett barn till. Så jag säger som föregående skribent. Sök psykolog.


    Absolut, psykolog är något som är måste för mig och frun.

    Jag vill känner att det finns fortfarande hopp kvar och jag vill kämpa för varje tår som droppar från mitt öga!
Svar på tråden Kaos just nu i mitt liv.