Svårt att bli gravid

Jag vill bara ge dig en stor kram...Sånt här är fruktansvärt..

Att skaffa barn skulle vara en period av längtan och att man är hoppfull..

men väldigt fort vänds det till något negativt, stressigt och oerhört psykisk påfrestande..

Kan inte låta bli att bli avundsjuk på alla som "bara behöver titta på sin man, så blir de gravida".......

och alla som missköter sig... dricker och tar droger men ändå lyckas.....

Varför gör inte vi det?? :( 

I ungefär 8 månader. Lite svårt att räkna, fick ett sent missfall i vecka 20.. Så vi började försöka i december förra året blev gravid i februari,  sen kom missfallet i slutet på juli, så vår dotter skulle egentligen komma nu om 5 dagar :( sen har vi försökt 3-4 månader nu efter. Så är ju inte alls i samma sits som dig. men väntan och besvikelsen varje månad är hemsk :( 

Att vara ofrivilligt barnlös suger extremt mycket av ens energi och välmående och de känns som om ingen förstår. Dessa eviga frågor om när man ska skaffa barn som man skrattar ifrån sig med :nej men jag är fortfarande ung så de kan vänta men i själva verket går man sönder månad efter månad.

Jag och min sambo är 26 och har försökt i 2,5 år aktivt. Har kännt redan sedan tonåren att de skulle bli svårt.

Har pcos och har ingen egen ägglossning. Gick på letrozol i 6 månader utan graviditet med ägglossning fick jag (ändå skönt med regelbunden cykel). Dom skickade då oss till ivf som vi nu är inne på 4 månaden med. En hormonbehandling med sprutor och äggplock och 2 insättningar men ingenting. Ska göra min tredje insättning om 2 veckor.

Vi lever på hoppet och kommer göra allt vi kan för att få ett barn!

Kram på dig!

Nej så jobbigt för er! Måste verkligen vara en stor press nu när ni går igenom IVF. Det känns som att det är "sista" utvägen för att kunna få biologiska barn och då vill man ju gärna att det ska fungera så fort som möjligt. Eller vad säger läkarna?

Enligt mina prover så har jag ägglossning men inte varje månad. Jag skulle gjort min spolning nu i veckan men min man har varit med i en trafik olycka så det har varit så mycket annat. Vi bestämde att jag skulle göra den efter nästa mens. Vi kommer troligtvis inte kunna ha sex på länge ändå då han är smärtpåverkad och har en del benbrott. Men ibland känns det ju som att det kanske är ödet och att vi inte ska få några barn. Allt går bara emot en hela tiden.

Läkarna är positiva för dom som har pcos och gör ivf, vi får ju ut många äggnom vi blir rätt stimulerade. Så just nu hoppas man ju bara, dock kan man ju inte sluta tänka ; varför skulle de funka när de inte har funkat förut. De finns säkert något annat fel som dom inte har hittat än på mig. Men samtidigt så måste man ju hoppas och önska.

Fick tillbaka en blastocyst i fredags och har testdag på torsdag, så de är bara att vänta smällt i 6 dagar till innan mensen eller ett plus kommer... kan liksom inte se ett plus framför mig längre, allt har suddats ut med åren....

Nämen fy! Tråkigt att höra om din man! Hoppas han klarade sig bra ändå!

Har hört att många har blivit gravida efter just äggledarspolningar för att rensa systemet liksom.

Jag gjorde en spolning för nästan exakt 1år sedan nu och de såg bra ut.

Vad blir erat nästa steg efter spolningen?

Godmorgon allihopa!

Idag på BIM+2 plussade vi äntligen!

Jag stod bokstavligen och skakade på toaletten. Nu har jag lugnat ner mig en aning men tror inte att det är sant. Är i chock.

På vårt 21:e försök gick det äntligen för oss. Jag han aldrig göra spolningen hos kliniken. Jag skulle göra den nu efter den här mensen.

Det verkar som att augusti är månaden jag ska föda barn i eftersom mina andra 2 också har kommit då.

Fortsätt gärna att hålla liv i tråden! Här kan vi ju dela kunskap å erfarenheter med varandra och finna stöd från andra som förstår hur det känns när man har svårt för att bli gravid.

Jag kommer fortsätta att gå in å läsa vad ni skriver. Uppdatera gärna över hur det går på er resa <3