• Sofia20170520

    Abort eller behålla - livrädd.

    Hej,

    Jag skulle verkligen behöva hjälp.

    Den 23 november fick jag missfall, det var första gången jag var gravid. Både jag och min sambo vart förtvivlade att vi inte fick ?välja själva? om vi skulle behålla det eller inte - och efter det här har jag mått helt okej och hade äntligen kommit över det. Började känna mig konstig för en vecka sedan igen, tog gravtest som visade negativt (testade även 2 gånger efter missfallet som visade negativt). Idag köpte jag ett test igen då jag har känt mig gravid vilket då plussade. Jag vart så glad att jag inte visste vad jag skulle ta mig till, att det gick så fort efter missfallet (hade inte ens fått min mens emellan). Var väll glad över detta i 3 timmar och sen kom paniken, paniken att vi aldrig kommer kunna vara spontana igen, gå på bio, käka middag, gå ut med våra vänner, ingen sömn osv osv osv.

    Vi har varit tillsammans i snart 6 år och är förlovade, vi är snart 25 & 26 år gamla, vi flyttar in i vår nyproducerade 3:a om 4 veckor (som vi köpt) båda tjänar bra osv - alltså har vi ingen fysisk faktor som kan påverka oss negativt då vi har ?allt?. Men det är det här psykiska, vi kommer vara först i vår ?vän-skara? att skaffa barn. Har ni känt att livet ?slutat?, är det normalt att känna såhär att det är så SJUKT LÄSKIGT och att man GER UPP ens liv? Jag förstår ju att majoriteten älskar sina barn över allt osv, men tänk om man ångrar sig? Bör man göra abort om man tänker såhär som jag gör - för om man är redo för barn borde man väll vara bombsäker på att behålla? Snälla hjälp.

  • Svar på tråden Abort eller behålla - livrädd.
  • Jag är bara jag

    Ja, man ger upp en bit av sitt liv, men man får ju så mycket annat! Ett litet liv att älska, ta hand om och se hur det utvecklas- det är ju värt miljoner gånger mer än det man ger upp. Och egentligen är det inte mycket värt det man ger upp heller. Visst, lite sömn första året kanske, men allt annat spelar ingen roll. Jag har aldrig hört om nån som ångrat ett barn de faktiskt fått. Däremot är det vanligt att ångra de barn man tatt bort.

  • Fjäril kär

    Mitt äldsta barn är 20 år och jag vet fortfarande inte om jag är redo för att vara mamma... Och då har jag ändå fött två barn till efter...

    Man ger inte upp nånting som förälder, man utvidgar sitt liv bara. Det går utmärkt att vara spontan, ha sovmorgon och ha timmar av hämningslöst sex även fast du har barn. Man lär sig bara att tänka annorlunda.

  • Sofia20170520

    De där lugnade mig, ni känner inte att ens relation till ens partner tar all för myckrt skada av att skaffa barn? Och ni har aldrig ångrat att ni skaffat barn - tänker typ karriären osv?

  • v i r r a
    Sofia20170520 skrev 2018-12-27 19:06:15 följande:

    De där lugnade mig, ni känner inte att ens relation till ens partner tar all för myckrt skada av att skaffa barn? Och ni har aldrig ångrat att ni skaffat barn - tänker typ karriären osv?


    Det finns nog lika många svar på de frågorna som det finns föräldrar... Min upplevelse tex är inte alls den samma som Fjäril Kärs.

    Jag har aldrig(!) ångrat våra barn. Jag 100% säker på att jag ville bli förälder när jag väl blev gravid vid 30 men för mig var det ändå en chockartad livsförändring trots att jag var helt inställd på och ville ha den förändringen. Jag upplevde mig väldigt, väldigt låst de första åren. För min del berodde det på att jag har ovanligt stort sömnbehov. Hade vi barnvakt en helg så var det SÖMN och knappast sex som stod på agendan liksom Men det är jag det.

    Skaffa barn om ni vill ha barn men räkna med att det blir stora förändringar. Å andra sidan blir förändringarna de samma även om ni väntar 5 år.
Svar på tråden Abort eller behålla - livrädd.