• EveryOtherWeek

    Mitt ex har träffat ny men går ändå inte vidare

    Hej

    Är sedan drygt 1.5 år skild / separared från min exfru, det var inget gemensamt beslut utan det var jag som tog upp det.

    Detta möttes av en oerhörd bitterhet från mitt ex och en lång och vädigt elak skilsmässa och bouppdelning följde.
    I princip all komunikation skedde genom advokater och familjerätten.

    Vi hade växelvis boende det första året så barnen bodde kvar i huset och det var alltid problem med kommunikation, där hon vägrade att svara på frågor som dirket inte berörde barnen och deras hälsa.

    Sedan ett halv år har vi nu separate boenden men kommunikationen är fortsatt helt under isen. Hon väljer att svara på de frågor hon vill när hon vill, vi pratar enkla frågor som gemensamma utgifter för barn etc.

    För några månader sedan meddelade hon mig att hon träffat en ny.
    Min första spontana tanke var....det gick fort med tanke på hur uppslitande skilsmässan varit.
    Men sen tänkte jag att va bra då kanske hon kan gå vidare och släppa sin bitterhet mot mig
    Hon har introducerat honom för barnen även han har  barn och vad jag kan höra från mina barn så funkar det bra, de har roligt tillsammans.

    Men ändå så fortsätter bitterheten, vad jag än föreslår för lösningar ska det granskas och ifrågasättas...bara för att förslaget kom från mig.

    Någon annan som upplevt något liknande, att det bitterhet uppstår vid en separation det är inte ovanligt men att den fortsätter när personen "gått" vidare?

    Kan tillägga att jag valde inte att skilja mig för att jag träffat någon annan jag gjorde det för mig och barnens skull.

  • Svar på tråden Mitt ex har träffat ny men går ändå inte vidare
  • Fjäril kär

    Bitterheten er emellan är ju inte automatiskt löst bara för att nån träffar en ny. Det är två olika saker. Så ja det kan sitta i länge. Och allra helst om den nya partnern kommer med input som lägger mer ved på brasan...

  • Anonym (Jag också)

    Ja! Jag känner igen mig. Mitt ex och jag separerade för två år sedan och han har varit bitter på mig ända sedan dess. Och ändå var det HAN som var otrogen! Vår kommunikation är katastrofalt dålig och det är stundtals ett helvete att ha kontakt med honom. Jag önskar så att jag bara kunde slippa honom, men vi har ju tyvärr barn ihop. Jag fattar inte vad han är så arg för och väntar bara på att han ska sluta. Jag har föreslagit familjerådgivning massor av gånger, men han vägrar. Han vägrar också att träffa mig om han inte får ha sin nya sambo med (samma kvinna han var otrogen mot mig med). Hon hatar för övrigt mig också och skickade ett långt mail till mig där hon förklarade vilken dålig människa jag är. Hela situationen är så jobbig. Vad gör man? Jag är orolig för att barnen ska påverkas, men de verkar må bra.

  • Godisbuske

    Kunde varit jag som skrev TS i varje ord, skrämmande.
    Jag lämnade för samma anledningar. 

    Skilsmässa är något en kvinna bestämmer, när mannen gör det så klarar inte hennes ego smällen. Hennes drömmar sedan liten , att vara gift, med familj är krossad. Det tar långt tid att komma över. 

    Mitt råd är att bara släppa det och enbart försöka prata saker angående barnen så gott det går. Lägg inte mer energi på henne.

    Kvinnor vill bara göra sin dröm sedan hon var liten, det biologiskt nerärvda, att en dag gifta sig med en man som kan förse henne med trygghet och bilda familj.

    Du krossade den och nu är du inte värd något mer. Det är alltid kvinnan som väljer vem hon vill ha och det är hon som lämnar för något bättre.

    Sedan finns det ju såklart kvinnor som bara vill gifta sig men vill inte ha själva äktenskapet.

    Så släpp det, någon dag i framtiden blir det bättre.

  • Anonym (mmm)
    EveryOtherWeek skrev 2018-12-30 10:05:54 följande:

    Hej

    Är sedan drygt 1.5 år skild / separared från min exfru, det var inget gemensamt beslut utan det var jag som tog upp det.

    Detta möttes av en oerhörd bitterhet från mitt ex och en lång och vädigt elak skilsmässa och bouppdelning följde.
    I princip all komunikation skedde genom advokater och familjerätten.

    Vi hade växelvis boende det första året så barnen bodde kvar i huset och det var alltid problem med kommunikation, där hon vägrade att svara på frågor som dirket inte berörde barnen och deras hälsa.

    Sedan ett halv år har vi nu separate boenden men kommunikationen är fortsatt helt under isen. Hon väljer att svara på de frågor hon vill när hon vill, vi pratar enkla frågor som gemensamma utgifter för barn etc.

    För några månader sedan meddelade hon mig att hon träffat en ny.
    Min första spontana tanke var....det gick fort med tanke på hur uppslitande skilsmässan varit.
    Men sen tänkte jag att va bra då kanske hon kan gå vidare och släppa sin bitterhet mot mig
    Hon har introducerat honom för barnen även han har  barn och vad jag kan höra från mina barn så funkar det bra, de har roligt tillsammans.

    Men ändå så fortsätter bitterheten, vad jag än föreslår för lösningar ska det granskas och ifrågasättas...bara för att förslaget kom från mig.

    Någon annan som upplevt något liknande, att det bitterhet uppstår vid en separation det är inte ovanligt men att den fortsätter när personen "gått" vidare?

    Kan tillägga att jag valde inte att skilja mig för att jag träffat någon annan jag gjorde det för mig och barnens skull.


    Det första jag reagerar på är: vad menar du att ni skulle kommunicera mer om än just saker kring barnen och ev genemsamma ekonomiska frågor? Det är enbart det man behöver kommunicera om när man skilt sig. Här låter det som om du förväntade dig lite mer snack i största allmänhet och det funkade uppenbarligen inte för ditt ex, men det är heller inget man kan förvänta sig, så där får du nog dra ner förväntningarna lite. 

    Sedan är det givetvis inte bra om hon "krånglar" bara för att ett förslag kommer från dig, men det där är en process och nog rätt vanligt, så egentligen inget att haka upp sig på även om jag förstår att det tar energi. Försök skaka av dig det, se på det med neutrala "glasögon" så gott det går. Om du inte visar irritation mot henne kommer hon till slut att ge upp beteendet eftersom det förstås tar energi från henne också. 

    Vad menar du med att du skilde dig för dig och barnens skull? Är hon inget bra med barnen? 
  • Anonym (Fager)
    Godisbuske skrev 2018-12-30 10:32:51 följande:

    Kunde varit jag som skrev TS i varje ord, skrämmande.
    Jag lämnade för samma anledningar. 

    Skilsmässa är något en kvinna bestämmer, när mannen gör det så klarar inte hennes ego smällen. Hennes drömmar sedan liten , att vara gift, med familj är krossad. Det tar långt tid att komma över. 

    Mitt råd är att bara släppa det och enbart försöka prata saker angående barnen så gott det går. Lägg inte mer energi på henne.

    Kvinnor vill bara göra sin dröm sedan hon var liten, det biologiskt nerärvda, att en dag gifta sig med en man som kan förse henne med trygghet och bilda familj.

    Du krossade den och nu är du inte värd något mer. Det är alltid kvinnan som väljer vem hon vill ha och det är hon som lämnar för något bättre.

    Sedan finns det ju såklart kvinnor som bara vill gifta sig men vill inte ha själva äktenskapet.

    Så släpp det, någon dag i framtiden blir det bättre.


    Det där är ju bara nonsens, rent nys!
    Eller skämtar du bara?
  • Anonym (?)
    EveryOtherWeek skrev 2018-12-30 10:05:54 följande:

    Kan tillägga att jag valde inte att skilja mig för att jag träffat någon annan jag gjorde det för mig och barnens skull.


    Att du skiljer dig för att du vill förstår jag men varför för _barnens_ skull?

    Vad gör deras mamma mot dem? Och är det något illa hoppas jag inte att ni har vv utan har kontakt med soc, polis, läkare och psykolog/kurator.
  • Anonym (Jag också)
    Anonym (?) skrev 2018-12-30 10:57:11 följande:

    Att du skiljer dig för att du vill förstår jag men varför för _barnens_ skull?

    Vad gör deras mamma mot dem? Och är det något illa hoppas jag inte att ni har vv utan har kontakt med soc, polis, läkare och psykolog/kurator.


    Om relationen är dålig och inte går att rädda och det är en massa bråk jämt, är det oftast bättre för barnen att föräldrarna separerar. Barn mår inte bra av att ha olyckliga föräldrar.
  • Anonym (A)
    Anonym (Jag också) skrev 2018-12-30 11:48:43 följande:
    Om relationen är dålig och inte går att rädda och det är en massa bråk jämt, är det oftast bättre för barnen att föräldrarna separerar. Barn mår inte bra av att ha olyckliga föräldrar.
    Håller med
  • Anonym (Trött)

    Hade kunnat vara jag som skrev meddelandet. Jag lämnade mitt ex för ca 1,5 år sedan. Han vägrade acceptera faktum i över ett år innan han sedan presenterade en ny, men bitter och arg trots det. Han lovade för drygt ett år sedan att han skulle göra mitt liv till ett helvete och att jag skulle få löpa gatlopp för vad jag gjort. Det enda jag gjort är att lämna. Ingen ny från min sida heller. Han har hållit sitt löfte och gör barnens och mitt liv till ett helvete.

    Jag förstår inte varför han är så elak, trodde det skulle bli bättre när han träffade en ny. Det enda jag vill är att bygga upp ett stabilt liv för barnen och mig.

  • fjanten

    Ge det mer tid. Trots en ny partner är hon säkert bitter, hon hade säkert drömmar om en kärnfamilj. Drömmarna krossades. Hon beskyller dig (trots att ni egentligen var fel för varandra och drog ner varandra etc.). Så det kommer nog ta ett bra tag innan bitterheten lägger sig.

    Ha bara kontakt kring barnen, det finns ju egentligen inget annat för er att kommunicera om.

  • Godisbuske
    Anonym (Fager) skrev 2018-12-30 10:48:22 följande:
    Det där är ju bara nonsens, rent nys!
    Eller skämtar du bara?
    Skämtar inte det minsta. Visst finns det undantag i allt. Men där har du 97% av alla kvinnor i ett nötskal.
  • EveryOtherWeek
    Anonym (Jag också) skrev 2018-12-30 11:48:43 följande:
    Om relationen är dålig och inte går att rädda och det är en massa bråk jämt, är det oftast bättre för barnen att föräldrarna separerar. Barn mår inte bra av att ha olyckliga föräldrar.
    Ja det är précis så
    Man kan prata om vikten av kärnfamiljen och att barnen mår bäst av att ha två föräldrar det är nog ingen som säger emot det.

    Men om det inte funkar mellan föräldrarna så kommer det i längen att gå ut över barnen, de kommer inte tacka dig när de är 20 för att du levt ett olyckligt liv när du kunde varit lycklig och på så sätt gett dem mer energi och lycka.
  • EveryOtherWeek
    Anonym (mmm) skrev 2018-12-30 10:42:44 följande:
    Det första jag reagerar på är: vad menar du att ni skulle kommunicera mer om än just saker kring barnen och ev genemsamma ekonomiska frågor? Det är enbart det man behöver kommunicera om när man skilt sig. Här låter det som om du förväntade dig lite mer snack i största allmänhet och det funkade uppenbarligen inte för ditt ex, men det är heller inget man kan förvänta sig, så där får du nog dra ner förväntningarna lite. 

    Sedan är det givetvis inte bra om hon "krånglar" bara för att ett förslag kommer från dig, men det där är en process och nog rätt vanligt, så egentligen inget att haka upp sig på även om jag förstår att det tar energi. Försök skaka av dig det, se på det med neutrala "glasögon" så gott det går. Om du inte visar irritation mot henne kommer hon till slut att ge upp beteendet eftersom det förstås tar energi från henne också. 

    Vad menar du med att du skilde dig för dig och barnens skull? Är hon inget bra med barnen? 
    Jo men det är just frågor kring barn, semestrar, ekonomin kring barnen, aktiviteter för barnen etc.

    Tro mig jag har ingen som helst intresse att prata om något annat med henne

    Men när man inte kan få svar på de enklaste frågorna eller att ett enkelt ja eller nej ska dra ut på tiden så blir man lätt irriterad.

    Jag vet att man måste försöka släppa det och inte själv sjunka ner till hennes nivå.

    Man behöver inte vara hjärtlig eller positiv i sina svar men ett svar på en fråga tillhör dock allmän hyfs, är det det hon vill barnen ska växa upp med?


  • EveryOtherWeek
    Anonym (Trött) skrev 2018-12-30 11:53:54 följande:

    Hade kunnat vara jag som skrev meddelandet. Jag lämnade mitt ex för ca 1,5 år sedan. Han vägrade acceptera faktum i över ett år innan han sedan presenterade en ny, men bitter och arg trots det. Han lovade för drygt ett år sedan att han skulle göra mitt liv till ett helvete och att jag skulle få löpa gatlopp för vad jag gjort. Det enda jag gjort är att lämna. Ingen ny från min sida heller. Han har hållit sitt löfte och gör barnens och mitt liv till ett helvete.

    Jag förstår inte varför han är så elak, trodde det skulle bli bättre när han träffade en ny. Det enda jag vill är att bygga upp ett stabilt liv för barnen och mig.


    Nej jag förstår heller inte varför man ska behöva vara elak speciellt om man träffat någon ny och säger sig gått vidare.

    Om det hade varit så att jag träffat någon ny kort efter eller innan hon gjort det då hade jag förstått att det hade skapat än mer bitterhet.

    Så för mig känns det inte som att de gått vidare de har hittat någon som ersättning så fågan är hur länge det kommer hålla, måste vara väldigt jobbigt att gå omkring med en sådan bitterhet..

    Som någon annan skrev man lämnar för att det inte funkar och att känslorna inte finns där längre.
    Sen oavsett vem det är som tar steget så har man varit två i ett förhållande att skylla over allt på den andre tyder på en stor brist av självinsikt och respect.
  • Anonym (Trött)
    EveryOtherWeek skrev 2018-12-30 14:35:56 följande:

    Nej jag förstår heller inte varför man ska behöva vara elak speciellt om man träffat någon ny och säger sig gått vidare.

    Om det hade varit så att jag träffat någon ny kort efter eller innan hon gjort det då hade jag förstått att det hade skapat än mer bitterhet.

    Så för mig känns det inte som att de gått vidare de har hittat någon som ersättning så fågan är hur länge det kommer hålla, måste vara väldigt jobbigt att gå omkring med en sådan bitterhet..

    Som någon annan skrev man lämnar för att det inte funkar och att känslorna inte finns där längre.

    Sen oavsett vem det är som tar steget så har man varit två i ett förhållande att skylla over allt på den andre tyder på en stor brist av självinsikt och respect.


    Som sagt jag förstår inte hur man kan vara så elak som mitt ex, men jag inser att jag nog aldrig kommer förstå det heller.

    Att inte få svar på raka frågor gör mig tokig, att när jag väl får svar inte få ett rakt ja eller nej gör mig ännu roligare. Att allt som strular alltid är mitt eller barnens fel tycker jag är fegt. Som du skriver är man två i ett förhållande och att om den ena väljer att lämna bara för att skapa sig ett eget lugnt liv, så kan det ju bero på hur den andra agerat under förhållandet.

    Jag har försökt behandla mitt ex med respekt och gett honom tiden han bett om, men när allt efter 1,5 år fortfarande är kaos och både barnen och jag mår skit, så är det svårt ibland att inte bli bitter själv. Det är en kamp vissa nätter efter konstiga mail från exet, utan klara svar.

    Jag är ju orolig för hur det går med den nya. I augusti satt han fortfarande och sade att jag är hans drömkvinna och är välkommen att flytta hem när som helst. I september träffade han en ny, som presenterades för barnen i oktober. Vad händer om hon inser hur stora problem exet har och dumpar honom. Då blir väl det mitt fel också........ Fast jag måste ju säga att jag är Superglas att han träffat en ny. Bästa som kunde hända mig.
  • Anonym (....)

    Jag tänker att man kanske får ta att ens ex blir bitter vid en skilsmässa. Man har ju sparkat undan benen och kapat alla framtidsdrömmar för den människan samtidigt som man tycker bort tryggheten och allt. Så om exet mår bäst av att inte ha så mycket kontakt så räcker det kanske att höra av sig om det gäller något väldigt viktigt och inte för att fråga om man ska köpa dom blå skorna för 200kr eller röda för 500kr till Kalle.

Svar på tråden Mitt ex har träffat ny men går ändå inte vidare