Råd? Otrohet - gravid

Att be honom "sluta hålla på" är meningslöst, för han verkar vara en som enbart bryr sig om sig själv. Har du anmält honom för det han gjort tidigare? Övergreppen etc

Vad han och hans nya gör eller vad han gör mot henne kan du desvärre inte göra något åt.

Men vore jag du så skulle jag ansöka om ensam vårdnad över de gemensamma barnen. Även polisanmäla honom för sexuella övergrepp mot dig om du inte gjort det redan.

Jag har varit på familjerätten, (Oden - stöd för medberoende) och kvinnofrid. Har inte polisanmält. Men har fått olika saker dokumenterade. Ifall det spårar ännu mer för honom. Så finns det historik. Finns annat som blivit polisanmält. (Fyllekörning och skadegörelse) Finns eg många saker jag kunnat anmäla men inte förmått mig till.

Känner mig som en skurk som inte varnat henne. Och nu är det för sent.

Men har alltid tänkt att jag ska hålla mig från konflikter.

Jag tror att du gör rätt i att skydda dig själv och era gemensamma barn (juridiskt och kanske genom ensam vårdnad) och lägger mindre krut på hans nya kvinna...

Hon kanske vill leva även med hans bedrövliga sidor. Huvudsaken att han inte skadar era gemensamma barn - och OM han gör det - att han hålls borta från dom.

Har blivit rådd att inte dra detta till någon vårdnadstvist. Familjerätten menar på att barnen far ofantligt illa av det. Så det är det absolut sista man bör göra. Han har inte tillräckligt stora bekymmer ännu...antar jag. Även om han drack upp barnens sparpengar. Han har släkt som skyddar honom och täcker upp för honom när han inte kan skjutsa barnen pga fylla. Förskolan polisanmälde honom vid ett tillfälle.

Jag har hoppats på mirakel. Kanske deras bebis kan få honom att skärpa till sig. Kanske han kan bli normal igen. Men för barnen så kommer jag göra det som krävs om saker spårar.

Men varför BRYR du dig? Du verkar ju vilja ha honom trots att han är ett svin. Släpp det. Du behöver inte ha någonting med honom att göra så länge det inte rör barnen och med det sagt, behöver du inte honom förutom genom kommunikation vid hämtning/lämning.

Du verkar ju vilja vara med honom, inte att ni skulle göra slut och dessutom anser du dig skyldig till att berätta för hans nya. Låt henne göra vad hon vill och låt dem vara.

Klart jag bryr mig. Vi har små barn ihop. Det han pysslar med påverkar barnen och mig.

Vill absolut inte vara med den personen som han blivit!!! Å jo .. jag har medkänsla för hans nya. Tycker synd om henne.

Bestäm dig. Antingen polisanmäler du och drar igång en vårdnadstvist eller så släpper du honom och hans liv helt.
Prata bara om barnen, se till att inte vara själv vid hämtning lämning, den kan ske på förskolan. Vägra träffa honom själv, vägra prata om annat än det som rör era barn. Gå vidare. 

Ja det är ju val jag kan göra. Men det är inte så enkelt. Vore det enkelt hade jag inte haft bekymmer. Framtiden får utvisa om det blir aktuellt med någon tvist.

Har släktingar som många gånger vägrat låta mig träffa honom ensam. Men han kan dyka upp tidig morgon och väcka mig. Plötsligt står han utanför dörrn. Oftast med någon konstig ursäkt. Jag är konflikträdd. Inte lite, utan mycket konflikträdd. Jag spar ofta mina krafter till tillfällen då jag verkligen har behövt säga ifrån på skarpen. (Alltid frågor som gällt barnen) När det kommer till orätter mot mig så låter jag mig köras över. Gång på gång. Han håller inga överenskommelser. Han struntar i mina åsikter osv. Det är mycket som inte fungerar. Men jag anpassar mig. Gång efter gång.

Men herregud du verkar ju behöva stödsamtal eller nåt, som är så konflikträdd o inte kan hantera de här grejerna. Egen terapi för det. Eftersom du känner att han fortfarande kan manipulera dig o tar sig in i ditt huvud!  

Att han dyker upp tidig morgon o väcker dig, menar du att han fortfarande gör det trots ny tjej o snart barn??  Och du öppnar snällt för honom? Jo jag tycker faktiskt att du ska anmäla, ändå..

Jag har gått på stödsamtal. Hos kvinnofrid. Har även fått träffa psykolog. På kvinnofrid sa de till mig att han hade utsatt mig för psykisk misshandel. Under alla år. Även de år som jag glatt berättade om.

Jo, han var förbi mig för en 8 dagar sedan.

Är både konflikträdd och har svårt för beslut och förändringar. Vet att det är illa ställt med min knopp då jag inte ens gläds åt att fatta roliga beslut. Tex mamma som vill överraska mig och bjuda mig på en omtapetsering. Och jag får panik. Finns för många tapeter att välja på. Jag överdriver inte. Så illa är det.

Då börjar du där, med att lösa dina psykiska problem.

Men varför släpper du in honom då, du skulle lika gärna kunna låta bli att öppna dörren. Fortsätter han då ringa på, så ringer du polis som får plocka bort honom. Ofredande liksom.