Hur gör jag slut?

Jag och sambon har varit tillsammans i flera år. Men under en längre tid har jag känt att jag har tappat känslor för henne. Jag älskar henne men jag är inte kär, attraheras inte längre. Har många gånger rannsakat mig själv om det verkligen är så jag känner men alltid kommit tillbaka till samma svar, jag har helt enkelt tappat känslorna. Det ligger hos mig.

Men hur fan gör jag slut? Hon är en helt fantastisk människa som ALDRIG någonsin gjort mig illa. Alltid tagit hand om mig. Så det har inget att göra med det, ibland önskar jag att hon hade varit ett as så att det skulle bli ?lättare? att lämna. Vet att hon skulle bli totalt knäckt av detta.

Dessutom är det struligt med rent praktiska saker. Lägenheten vi bor i ägs av henne (jag skulle alltså få flytta hem till mina föräldrar) och vi har även ett gemensamt husdjur (vem ska ta hand om honom, vem ska han bo hos?).

Det känns helt vidrigt att lämna en sån fin, vacker och fantastisk människa. Att lämna det som har varit min trygghet de senaste åren. Samtidigt känner jag att är för ung för att gå runt och slösa tid på att vara olycklig, vilket jag ÄR eftersom jag går runt och känner såhär. Men hur fan hanterar man att man ska krossa någons hjärta totalt, någon som man älskar och bryr sig om?

Anonym (Olycklig) Trådstartaren

Äldre 22 Jan 00:24

#1

Ibland har jag undrat om det skulle vara ?enklare? att vara otrogen och låta henne upptäcka det så att hon kan be mig dra åt helvete. Självklart vet jag att det inte finns någon logik i det och jag skulle aldrig göra så mot henne heller.

Något som gör det hela miljarder ggr mer komplicerat är också att vi lever i ett samkönat förhållande men under senaste tiden har jag känt väldigt mycket attraktion till killar. Känns som att jag tänder mer på tanken av att vara med en kille eller bara någon okänd än att vara med henne. Har försökt neka de känslorna så jävla länge. Det här äter upp mig inifrån, känner mig som världens vidrigaste människa. Det har gått så pass långt att jag överväger att ta mitt liv istället för att det är så djävulskt jobbigt att må såhär dåligt.

Anonym (K)

Äldre 22 Jan 00:36

#2

Anonym (Olycklig) skrev 2019-01-22 00:24:53 följande:

Ibland har jag undrat om det skulle vara ?enklare? att vara otrogen och låta henne upptäcka det så att hon kan be mig dra åt helvete. Självklart vet jag att det inte finns någon logik i det och jag skulle aldrig göra så mot henne heller.

Något som gör det hela miljarder ggr mer komplicerat är också att vi lever i ett samkönat förhållande men under senaste tiden har jag känt väldigt mycket attraktion till killar. Känns som att jag tänder mer på tanken av att vara med en kille eller bara någon okänd än att vara med henne. Har försökt neka de känslorna så jävla länge. Det här äter upp mig inifrån, känner mig som världens vidrigaste människa. Det har gått så pass långt att jag överväger att ta mitt liv istället för att det är så djävulskt jobbigt att må såhär dåligt.

Om du verkligen vet att det är helt över för din del, att det inte går att fixa eller reparera, då är det bara att lämna. Så fort som möjligt helst, för er bådas skull. Och såra henne inte mer än nödvändigt, vilket du skulle göra om du var otrogen. Då är det bättre att vara ärlig. Säg precis det du skrivit i din ts. Berätta hur du känner. Säg att du önskar att det inte var så. Hur bra hon är och att du trodde att det skulle vara ni, men att du inte kan rå för att du känner såhär nu. Att det inte är något hon gjort, eller inte gjort. Att det inte är något fel på henne på något sätt.

Men vad du än gör, var inte otrogen. Det kommer att såra henne så mycket värre, och potentiellt skada henne och hennes tillit till andra i framtiden, det kan göra oerhörd skada på sikt, kanske tom påverka hennes förhållanden och relationer under resten av hennes liv. Att vara otrogen och på så sätt lämna över dumpandet på henne är elakt, orättvist och en ?cowards way out?.

Tiffany

Äldre 22 Jan 02:47

#3

Nej du ska verkligen inte vara otrogen. Otroligt själviskt att tänka så..en otrohet gör ju inte bara så att man kanske glr slut...den pajjar ens förtroende för män i helhet. Eller kvinnor om det nu är en kvinna aom är otrogen.

Sätt dig ner o prata med henne att du lessamt nog tappat könslorna o hur ni kan lösa seperationen på bästa sätt? Alt. Kanske ta en break o se om dem kommer tillbaka el om det känns skönare

Anonym (Olycklig) Trådstartaren

Äldre 22 Jan 11:39

#4

Anonym (K) skrev 2019-01-22 00:36:19 följande:

Om du verkligen vet att det är helt över för din del, att det inte går att fixa eller reparera, då är det bara att lämna. Så fort som möjligt helst, för er bådas skull. Och såra henne inte mer än nödvändigt, vilket du skulle göra om du var otrogen. Då är det bättre att vara ärlig. Säg precis det du skrivit i din ts. Berätta hur du känner. Säg att du önskar att det inte var så. Hur bra hon är och att du trodde att det skulle vara ni, men att du inte kan rå för att du känner såhär nu. Att det inte är något hon gjort, eller inte gjort. Att det inte är något fel på henne på något sätt.

Men vad du än gör, var inte otrogen. Det kommer att såra henne så mycket värre, och potentiellt skada henne och hennes tillit till andra i framtiden, det kan göra oerhörd skada på sikt, kanske tom påverka hennes förhållanden och relationer under resten av hennes liv. Att vara otrogen och på så sätt lämna över dumpandet på henne är elakt, orättvist och en ?cowards way out?.

Tack för ditt svar!

Jag är nästan helt hundra på att kärlekskänslorna är borta men intalar mig hela tiden att ge det lite tid till så kanske det ändras, men så känner jag ändå samma sak. Är så fruktansvärt rädd för att lämna henne, hon är min trygghet, min klippa och min bästa vän. Jag älskar henne och det kommer jag alltid att göra. Dessutom har jag väldigt bra kontakt med hennes släkt så om vi gör slut så är det inte bara henne jag förlorar, utan en hel familj som jag också tycker om.

Sedan är jag skyldig henne mycket pengar pga ekonomiska problem och det ska jag naturligtvis betala tillbaka. Men det gör också allt svårare.

Vi har dessutom nyligen skaffat hund och jag vet inte vart vi skulle göra av honom i sådana fall.

Vet att otrohet är bland det värsta man kan göra mot någon och det kommer jag aldrig göra mot henne. Men tankarna om det kommer ibland bara för att jag mår så jävla dåligt över det här, kommer dock ALDRIG göra något sånt!

Anonym (Olycklig) Trådstartaren

Äldre 22 Jan 11:46

#5

Tiffany skrev 2019-01-22 02:47:10 följande:

Nej du ska verkligen inte vara otrogen. Otroligt själviskt att tänka så..en otrohet gör ju inte bara så att man kanske glr slut...den pajjar ens förtroende för män i helhet. Eller kvinnor om det nu är en kvinna aom är otrogen.

Sätt dig ner o prata med henne att du lessamt nog tappat könslorna o hur ni kan lösa seperationen på bästa sätt? Alt. Kanske ta en break o se om dem kommer tillbaka el om det känns skönare

Vet att det är själviskt, kommer aldrig göra det mot henne heller. Det är bara desperata tankar. Men tack ändå för att du säger det!

Men hur säger man något sånt? Och flytta tillbaka till mina föräldrar känns så himla förnedrande. Dessutom vet jag inte ens om jag kan flytta tillbaka dit. Om inte, så blir jag hemlös. Det är så mycket ekonomiskt som trasslar till det. Och rädslan att vara utan henne såklart. För om vi gör slut så kommer hon aldrig vilja veta av mig igen, det har hon sagt själv. Och jag står inte ut med den tanken, jag älskar ju henne och bryr mig om henne. Förstår dock hur hon tänker.. men mår illa av tanken.

Hur gör jag slut?

INNEHÅLL