Komvux Gymnasieutbildning eller Jobb? (Börjat om gymnasiet 3 gånger)

Ett tips är att jobba men ändå har lite ork för att ta en kurs i taget. Fortsätt på komvux om det har fungerat för dig, så att du ändå till slut har de betyg du hade tänkt dig. 

Ett annat förslag är att gå folkhögskola. Du får tillgodoräkna dig det du har betyg i så du kanske skulle behöva gå 1-2 år på folkhögskola, beroende på hur mycket du har fått ihop. Då kan du välja en inriktning någonstans i Sverige som verkar kul! Något du verkligen skulle tänka dig att jobba med sen. Om du söker på folkhögskolor så ser du att de är väldigt olika så man måste in på deras hemsidor och läsa. 

Hej,

När jag gick ut gymnasiet vid 19 års ålder hade jag 8 IG vilket ledde till ett ofullständigt slutbetyg som jag antar att även du har idag?

Jag spelade bort större delen av gymnasiet, så kunde inte skylla på någon annan än mig själv. Jag var så skoltrött att blotta tanken på studier gav mig ångest. Ändå sökte jag till komvux och försökte fixa betygen. Det slutade med att jag återigen slutade plugga och tog istället pengarna (lån+bidrag) för att kunna betala hyra+uppehälle (flyttade hemifrån till egen lght i samma veva).

Levde i förnekelse när ett brev damp ner i brevlådan, adresserat CSN. Återbetalningsskyldig inom 3 månader, 28 000 kr.

Inte nog med att inte ha pengar till uppehälle och hyra, nu var jag även skyldig pengar på kort varsel.

Sökte jobb via arbetsförmedlingen, vänner och deras kontakter (tex. föräldrar). Vuxna med inblick i arbetslivet kan hjälpa en med jobb, så tala med dem i din närhet. Men den största tillgången är DU själv.

Gå till affärer, butiker, restauranger och presentera dig själv och din ambition; dvs, varför du söker jobbet. Var ärlig och skäms inte, ingen förväntar sig att du ska ha erfarenhet när du är så ung. Men företagen vill ändå satsa på en person för att de tror på personen, att denne har vad som krävs för att överträffa förväntningarna.

Du verkar vara en smart tjej, att ordna till en Twitch-stream och dessutom tjäna pengar är en mycket bra prestation, sträck på dig.

Så hur slutade min historia?

Jag lyckades få två jobb samtidigt genom att just knacka på och presentera mig och mina ambitioner; diskare på kvällarna, industriarbete på dagarna. Industriarbetet var tuffare och gav också mest ångest, jag lärde mig vad jag inte ville göra.

Inom 3 månader betalades CSN pengarna tillbaka, och senare uppgraderade jag mig från diskare till bartender. Tjänade då runt 13 000 kr och var, med tanke på tidigare, mycket nöjd med tillvaron, i två år.

Jag insåg vid 22 års ålder att studier var den enda rätta vägen om jag ville garantera mig själv en trygg tillvaro.

Flyttade till Stockholm, pluggade på dagarna och bartender på de kvällarna det gick. Efter 6 mån hade jag pluggat upp gymnasiebetygen till ett fullständigt slutbetyg. Känslan var så oerhört upplyftande, att åstadkomma något som man tidigare hade haft så mycket ångest över.

I mitt fall hade jag plugga natur och ville vidare på den banan så jag sökte till Civilingenjörsprogrammet. Studietiden på universitet var det absolut roligaste jag någonsin har gjort. Du får bara inte missa detta. Ta med dig det.

Idag är jag 35 år och har en lön på strax under

50 000 kr och en lägenhet för några miljoner.

Jag reser genom arbetet till världens alla hörn och trivs bättre med livet för varje dag som går.

Det största misstaget man som ung oftast gör är att se livet i svart eller vit. Antingen är man eller är man inte. Men allt eftersom tiden går, och man skaffar sig erfarenhet, förstår man att svackorna är en naturlig del av livet, det betyder absolut inte slutet. Svackorna ska snarare ses som början på något nytt!

Jag är övertygad om att du kommer greja galant. Så sätt dig ned vid ett bord, ta fram papper och penna och börja planera vad du behöver göra för att lösa situationen du befinner dig i idag.

Bryt ut det i steg och fundera på varje steg, vad krävs för att du ska lyckas med just det steget.

När du har bilden klar för dig är det bara sätta igång att verkställa.

Du är din största tillgång, glöm inte det.

Lycka till

/Astons

Tack så mycket för svaret!

Jag ser upp till dig väldigt mycket för att du fixade det och verkligen lyckades tillslut, det får mig att känna mig lite mindre hopplös i situationen haha. Att ta sig från absoluta botten till toppen och verkligen känna att man gjort något rätt- vilken dröm! Jag vill nästan säga att jag är stolt över dig haha!

Ojdå, har aldrig använt denna sidan innan! Mitt svar i tråden var till dig haha!

Tack för svaret!

Jag är inte säker på hur jag skulle ta mig in på en högskola utan gymnasiekompetens, Jag trodde man pluggade där efter gymnasiet för att plugga vidare?

Oavsett så är jag varken intresserad av högskola (av samma anledning som jag vägrar lita på ett annat gymnasium) eller att plugga under tiden jag jobbar. Jag vet att jag redan pga min hälsa kommer ha svårt att jobba som det är, så det lär bli endast jobb eller endast plugg för min del. 

Jag uppskattar dock ditt svar- det kanske är värt att skaffa ett jobb och försöka fortsätta plugga och sedan lägga ner plugget ett tag ifall det inte går. Det är väl värt en chans iallafall? 

 

Ge inte upp studierna! Ta det från en som gjort det, och har flera vänner i samma situation. 2 är i dagsläget 40+ och har aldrig haft ett riktigt jobb, en hankar sig runt på div låglönejobb och blir uppsagd nästan varje år med problem att få nytt jobb.

Jag har iof klarat mig jävligt bra ändå men det är säkrare att skaffa sig en utbildning än att ha tur, kontakter och rätt tajming.

Bra, min förhoppning var att få dig att förstå att din situation inte är olik många andras, och att det alltid finns flera vägar fram som alla leder till positiva resultat :)

Utifrån vad du skriver tror jag att det vore klokt att vila plugget ett tag och satsa på att komma ut i arbetslivet. Körkort är bra att ha, så det är alltid en investering att skaffa det. Men känn inte att det är ett måste för att få jobb, utan ta det om det gynnar dig och din situation med att ni bor på landet. Går det bussar hade jag istället koncentrerat mig på att skriva ett snyggt cv och ett personligt brev där du beskriver varför du söker jobb och vilka egenskaper hos dig som du tror är eftertraktad för just det specifika jobbet.

Ut sedan och presentera dig för den ansvarige på arbetsplatsen, vad den nu än må vara. Räck över ditt cv och förklara att du söker jobb. Svårare än så är det inte.

Detta borde vara prioritering 1 för dig.

När du sedan har börjat tjäna lite pengar kommer allt det andra som du känner saknas idag att bli möjligt; träffa vänner, umgås, shoppa, resa etc...

Men som sagt, den enda rätta vägen framåt är plugget, dock är det ingen stress alls, glöm det bara inte och ha det alltid i bakhuvudet.

Fast blir dom verkligen uppsagda av samma anledning jag hade blivit? Är det pga att man inte har utbildning, eller är det personerna själva som är problemet? För det låter jävligt skumt att få sparken såpass ofta utan en större, personlig anledning. 

Känns bara så jävla tradigt att behöva fortsätta plugga när man egentligen skulle vart klar, och man inte kunde påverka situationen alls. Hade liksom inget val. "Ge inte upp studierna" är lätt att säga men svårt att göra för tillfället- men jag uppskattar att du tar din tid och skriver, samt hjälper mig stanna motiverad! 

Tack! 

Haha joja... fast många väljer vägen själva för att dom är skoltrötta, vilket inte var min anledning till varför jag börjat om så många gånger. Så lite skillnad är det nog. Speciellt med att man blivit en del rubbad med att behöva lita på framtida skolor/arbetsplatser där någon har kontroll över ens framtid- men vad kan man göra åt det? Livet är orättvist. 

Tror dock att ett körkort hade vart det bästa valet för tillfället! Har vart inne på en av tre affärer två gånger och frågat. Tog tillåmed arbetsledaren i hand sist jag var där, och han verkade extremt intresserad och glad. Mailade mitt CV till honom och fick inget svar, hände båda gångerna. Så lite surt är det, eftersom det verkar som om antingen mitt CV eller Skoluppgifterna är problemet. Men ska försöka på de övriga. även om jag är rätt säker på att jag hellre skulle ansöka till det min syster jobbar på. Hon fick fast anställning efter att hon blev omredigerad av ett bemanningsföretag. Förstår dock att det är väldigt osäkert att jobba med det ifall man får sparken, men jag bor ju ändå bara hemma- så vad har jag att förlora? Det betalar ju bättre än ett affärsjobb! 

Uppskattar även att du påminner mig om att inte stressa, för det är något som händer allt för ofta när jag tänker på hur framtiden kommer bli. Vill ju inte vara fast i mina föräldrars hus förevigt med ett skitigt deltidsjobb haha. 

Tack igen för svaret! Ser fram emot ditt svar haha. Du har många bra saker att säga! 

Tänkte berätta lite kort om hur jag haft det med skola mm. Pluggade 10 år i grundskolan. På totalt 3 skolor. Gick om åk 6. Har dyslexi och fik ingen hjälp i första skolan. Skola 2 var bra för utom att dom inte hade något högstadium. Skola 3 var trevlig. Sen kom gymnasietiden... Totalt 7 år fördelat på 3 skolor och 5 program. Bytte skola efter 2 år i första gymnasieskolan pga allergier. Dummaste jag någonsin gjort men lätt att vara efter klok. Började sen på industri design men funkade inte med lärarna i den skolan och inriktning så bytte till NV och tragglade med det i ett år. Kom sen överens med min handledare på skolan att nv vart för tungt och tog bort dom tunga kurserna men fick gå kvar med klassen. Såg dock ingen framtid med en så nerkortad linje så vi kollade om jag kunde byta skola igen och hittade en skola som var villig att ta emot mig. Började åk 2 där. Hade gått samma inriktning på första skolan så hade en del kurser redan. Naturbruk. Skolan som sådan var inget vidare. På 3 år slet dom ut 4 rektorer. Fans en del annan skit som hände också men tar inte upp det här. Traktor läraren var bra. Efter jag gått klart åk3 där fick jag komma till baka för att jag blivit lovad att gå vissa kurser som inte blivit genomförda. Fick då ett komplett slutbetyg.

Efter detta har jag försökt mig på 1 år på universitet och komvux för att kunna plugga vidare men insåg att det kommer bli för tungt (och för dåligt betalt med 3 års högskola med den yrkesinriktningen jag var intresserad av).

Lyckades via arbetsförmedlingen hitta jobb i ridsportsbutik och mitt första stalljobb.

Tog Lastbilskort 2009. Är nog det som gett mig mest i dagsläget. Jobbade med det 2 somrar i rad har där i mellan varit brödplockare och det jag skrev ovan.

Var på första stalljobbet i 2 år. Fick där efter tips via kontakt om en ridskola som behövde personal och hamnade där i 3 år. Blev uppsagd pga ekonomi (även om det står annat på uppsägnings avtalet). Hittade inga häst jobb efter detta som faktiskt går att leva på. Men hade mitt C körkort.

Har nu gått 2 år inom yrket som bemannings chaufför. Trivs för det mesta och är fast anställd. Dock gravid ledig just nu. Har under mina 2 år fått ett par erbjudanden om fast anställning från ett par åkerier men valt att stanna på firman jag är nu då jag mesta dels trivs.

Du kan kolla med arbetsförmedlingen om inte dom kan hjälpa dig med tex körkort eller truckkort eller helt enkelt vad dom har som förslag. Plugga klart gymnasiebehörigheten kan man ofta göra samtidigt. Vet att det är många som vill att man har den men många bemanning är inte så kräsna. Se bara till att det företag du väljer har bemannings avtal så du inte själv hamnar i kläm. Finns några få företag inom bemanning som inte är så super seriösa. Dom flesta är dock bra.

Ursäkta detta blev betydligt längre en tänkt.

Tråkigt att det blev så fel med dina gymnasieskolor!

Folkhögskola som någon tipsade om är inte samma som högskola. Folkhögskolor erbjuder ofta möjlighet att läsa in gymnasiebehörigheten och/eller har skräddarsydda program för en viss yrkesinriktning. Olika folkhögskolor har olika inriktningar och på många bor man dessutom under studietiden. Ger en möjlighet att uppleva en del roliga saker tillsammans istället för att sitta ensam hemma. Min äldsta dotter gick ett sådant år och trivdes jättebra!

Min yngsta dotter däremot påbörjade gymnasiet på en skola, men trivdes inte och bytte skola efter en termin (samma stad, samma program). Skolorna hade olika upplägg så efter första året stod hon med två tunga kurser som hon bara hade klarat hälften av i varje. Hon valde att börja om i ettan på ett annat program på en annan ort och gick där i tre terminer, trivdes inte med sin klass och inriktning utan bytte inriktning och klass och gick en termin till (slutförde alltså årskurs två). Längtade hem och bytte till ytterligare en skola på hemorten och gick ett år till. Fick efter det veta att kursplanerna varit för olika för att hon skulle få slutbetyg och skulle behöva gå ett år till. Så efter 4 hela år i gymnasiet skulle hon fortfarande behöva gå kurser för ett helt år till för att få ut en gymnasieexamen. Det orkade hon inte och hade turen att få ett helgjobb där hon hade gjort sin praktik. Hon valde då att jobba helger samtidigt som hon läste in de kurser hon saknade på komvux på distans. Det gick bra och efter det valde hon att plugga vidare till högskoleingenjör. Det tog lite tid för henne att hitta något som hon ville syssla med men nu verkar hon ha hittat rätt. Det kommer du också att göra om du bara vågar testa!