• bligravid123

    Bred nackspalt 3,5 o 1:2 för kromosonfel

    Jag var på kub idag och nu är jag så otroligt ledsen våran lilla bebis hade bred nackspalt 3,5 vilket blev att jag fick höga värden för kromosomfel 1:2

    jag har fått tid för nipt eller moderskaps prov på onsdag...

    Nu till min fråga :är det kört för mitt barn? Har det Downs syndrom eller hjärtfel eller annat eller kan man ha bred nackspalt i början av graviditeten men ändå födas frisk?

    vilket ska jag göra - nipt som är inte lika säkert utan visar sannolikhet eller moderskapsprov som ger en förhöjd risk för missfall?

    spontant vill jag göra nipt! Men är det tillförlitligt? Är det någon som vet... barnmorskan kunde inte svara på någonting för att hon skulle ta in en ny patient.

    Snälla ni jag behöver alla uppmuntran. Jag är så ledsen orkar nästan inte leva längre med det här

    Finns det någon som haft dåliga värden på kub -bred nackspalt men ändå för att friska barn?

  • Svar på tråden Bred nackspalt 3,5 o 1:2 för kromosonfel
  • Tjoddan

    Min bästa kompis för hög risk på kub pga bred nackspalt och nått mer. Gjorde fostervattenprov dom va ua. Födde en helt frisk, men stor pojke ????

  • bligravid123

    Nu har jag gjort moderkakspro. Jag tycker att det gjorde ont Och har haft molvärk sedan dess.

    rädd för missfall men ännu mera rädd på något underligt vis att det är fel på barnet .... risken är ju ganska överhängande.

    Hur står man ut med väntan till man får besked och sen Vad gör man med skedet om det är dåligt???

    Mina tankar far fram och tillbaka. Jag har så mycket ångest att det pirrar i hjärnan och sticker i fingrarna konstant hela tiden

  • Anonym (nipt)

    Nipt sägs vara mkt tillförlitligt vad jag förstått. 

    Sedan om du inte litar på resultatet kan du göra fostervattenprov då istället.

  • Anonym (K)
    bligravid123 skrev 2019-05-09 07:07:19 följande:

    Nu har jag gjort moderkakspro. Jag tycker att det gjorde ont Och har haft molvärk sedan dess.

    rädd för missfall men ännu mera rädd på något underligt vis att det är fel på barnet .... risken är ju ganska överhängande.

    Hur står man ut med väntan till man får besked och sen Vad gör man med skedet om det är dåligt???

    Mina tankar far fram och tillbaka. Jag har så mycket ångest att det pirrar i hjärnan och sticker i fingrarna konstant hela tiden


    Det går typ inte att tänka på nåt annat, tyvärr. Tankarna far åt alla möjliga håll och man slits mellan hopp och förtvivlan. När jag var i din situation googlade jag mycket på trisomierna för att få veta så mycket som möjligt om dem och hur de påverkar barnet. Vi ville ha bestämt oss för hur vi ville gå vidare innan vi väl fick svaret.
  • Anonym (nipt)
    bligravid123 skrev 2019-05-09 07:07:19 följande:

    Nu har jag gjort moderkakspro. Jag tycker att det gjorde ont Och har haft molvärk sedan dess.

    rädd för missfall men ännu mera rädd på något underligt vis att det är fel på barnet .... risken är ju ganska överhängande.

    Hur står man ut med väntan till man får besked och sen Vad gör man med skedet om det är dåligt???

    Mina tankar far fram och tillbaka. Jag har så mycket ångest att det pirrar i hjärnan och sticker i fingrarna konstant hela tiden


    ok, håller tummarna för dig!
  • Bunny on speed
    bligravid123 skrev 2019-05-09 07:07:19 följande:

    Nu har jag gjort moderkakspro. Jag tycker att det gjorde ont Och har haft molvärk sedan dess.

    rädd för missfall men ännu mera rädd på något underligt vis att det är fel på barnet .... risken är ju ganska överhängande.

    Hur står man ut med väntan till man får besked och sen Vad gör man med skedet om det är dåligt???

    Mina tankar far fram och tillbaka. Jag har så mycket ångest att det pirrar i hjärnan och sticker i fingrarna konstant hela tiden


    Jag grät mycket. Tog reda på om jag fick begrava, ifall det skulle vara dödlig trisomi och abort. Tittade på gravstenar. Funderade på namn. Kanske låter sjukt, men det var viktigt för mig.
    Bunnies, it must be bunnies!
  • stor grön drake
    bligravid123 skrev 2019-05-09 07:07:19 följande:

    Nu har jag gjort moderkakspro. Jag tycker att det gjorde ont Och har haft molvärk sedan dess.

    rädd för missfall men ännu mera rädd på något underligt vis att det är fel på barnet .... risken är ju ganska överhängande.

    Hur står man ut med väntan till man får besked och sen Vad gör man med skedet om det är dåligt???

    Mina tankar far fram och tillbaka. Jag har så mycket ångest att det pirrar i hjärnan och sticker i fingrarna konstant hela tiden


    Jag håller tummarna för att allt är bra <3
  • bligravid123

    Hej alla som följt mig.

    i lördags fick jag den där tabletten som ska avstanna graviditeten samt mjuka upp livmodern och nu är jag på väg till sjukhuset för att föda fram vårat älskade lilla barn.

    Jag är i chock fortfarande och sorg vet inte hur jag ska klara av detta.

  • bligravid123

    för er som i framtiden kommer att göra samma sak så ska jag bara tala om att tabletterna jag tog i lördags inte har gjort ont. man fick åka till gynakuten och sälja dem framför en sköterska sedan fick jag vänta en timme för illamående.

    jag har inte börjat blöda eller fått mensvärk.

    Däremot har det strålat litegrann i livmodern.

    Det var min stora fasa att förlossningen skulle starta hemma i att jag skulle få föda fram det själv- men som sagt det är ingenting har hänt.

    Nu ska jag till sjukhuset och få cytotek som ska göra att livmodern drar ihop sig och startar igång värkarna så att barnet/fostret pressas ut.

    Egentligen vill jag inte skriva eller vara på nätet överhuvudtaget utan bara vara i min egen sorgebubbla..... men jag vet själv hur värdefull det har varit för mig att kunna googla runt att få information om hur andra har hanterat den här situationen så jag gör det för alla er andra.

    Jag kommer i eftermiddag eller imorgon (när jag orkar ) skriva hur det har gått.

  • Anonym (sessan)

    Beklagar. Ta hand om dig.

  • Anonym (c)
    bligravid123 skrev 2019-05-20 05:35:38 följande:

    för er som i framtiden kommer att göra samma sak så ska jag bara tala om att tabletterna jag tog i lördags inte har gjort ont. man fick åka till gynakuten och sälja dem framför en sköterska sedan fick jag vänta en timme för illamående.

    jag har inte börjat blöda eller fått mensvärk.

    Däremot har det strålat litegrann i livmodern.

    Det var min stora fasa att förlossningen skulle starta hemma i att jag skulle få föda fram det själv- men som sagt det är ingenting har hänt.

    Nu ska jag till sjukhuset och få cytotek som ska göra att livmodern drar ihop sig och startar igång värkarna så att barnet/fostret pressas ut.

    Egentligen vill jag inte skriva eller vara på nätet överhuvudtaget utan bara vara i min egen sorgebubbla..... men jag vet själv hur värdefull det har varit för mig att kunna googla runt att få information om hur andra har hanterat den här situationen så jag gör det för alla er andra.

    Jag kommer i eftermiddag eller imorgon (när jag orkar ) skriva hur det har gått.


    Jag beklagar, får sån klump i magen och gråt i halsen. har gått igenom samma sak som du nu gör. Den värsta tiden i hela mitt liv. men på nått sätt tar man sig upp från det värsta mörkret. <3 Man "lär" sig leva med denna hemska sorg. jag kan fortfarande 3 år senare börja gråta över sorgen. Det jag önskade någon hade sagt till mig innan var att man kommer få värkar och det kommer göra ont. Trodde morfin skulle ta bort den mesta smärtan.
    Jag vill ge dig världens största kram och låt sorgen ta sin tid. var hemma, gråt, skrik, sörj och ta hand om varandra <3 gör allt i din/er takt, ingenting är fel/för lång tid. 
  • larssonc
    bligravid123 skrev 2019-05-20 05:35:38 följande:

    för er som i framtiden kommer att göra samma sak så ska jag bara tala om att tabletterna jag tog i lördags inte har gjort ont. man fick åka till gynakuten och sälja dem framför en sköterska sedan fick jag vänta en timme för illamående.

    jag har inte börjat blöda eller fått mensvärk.

    Däremot har det strålat litegrann i livmodern.

    Det var min stora fasa att förlossningen skulle starta hemma i att jag skulle få föda fram det själv- men som sagt det är ingenting har hänt.

    Nu ska jag till sjukhuset och få cytotek som ska göra att livmodern drar ihop sig och startar igång värkarna så att barnet/fostret pressas ut.

    Egentligen vill jag inte skriva eller vara på nätet överhuvudtaget utan bara vara i min egen sorgebubbla..... men jag vet själv hur värdefull det har varit för mig att kunna googla runt att få information om hur andra har hanterat den här situationen så jag gör det för alla er andra.

    Jag kommer i eftermiddag eller imorgon (när jag orkar ) skriva hur det har gått.


    Jag beklagar så, verkligen ledsen för din skull. Vår bebis hade 3,6 i nackspalt men nipt visade frisk bebis så vi andades ut. Vid rul upptäcktes det att bebis hade somnat in.. detta var i mars. Fick föda fram honom dagen efter och det var det jobbigaste jag gjort i hela mitt liv. Det gör ont i hjärtat varje dag och vi saknar honom så. Men du kommer klara det, man gör det. Det finns en grupp på Facebook som heter änglamammor som gett mig massor av stöd. Gå med där om du vill <3 all styrka till dig
  • Hawk

    Jag har också gått igenom det och känner med dig! Jag fick ?dödsbeskedet? dagen efter KUB-ultraljudet när jag fick träffa en läkare pga de upptäckt en grav avvikelse. Så på ett bra sätt slapp jag gå igenom alla extra tester som du gjorde och dra ut på det ytterligare. Var i v 15 när jag avbröt, detta i november. Det var så oerhört tungt och sorgligt, är fortfarande, men för mig gick det fysiskt jättelätt. Ingen smärta, inga komplikationer.

    Tiden efter var otroligt jobbigt. Ville bara att kroppen skulle återhämta sig så jag kunde bli gravid på nytt och läka (det gör man inte). Tog två månader av hormonella blödningar till jag fick ägglossning sen blev jag gravid på nästa. Bör vara i ca v 15 nu och har gjort utökat NIPT och allt ser bra ut men det har fortfarande varit tungt och har gråtit varje gång jag varit hos BM/ultraljud. Har fortfarande inte kommit över det men det blir bättre.

    Styrka till dig ??

  • Anonym (samma sitts)

    Hej TS. är i precis samma sitts som dig. enligt min läkare som gjorde moderkaksprov på mig är missfallsrisken minimal . jag har läst 1 på 200 å hon avfärdade de i princip. då man aldrig gör nån å verkan på fosterhinnan eller miljön som bebis är i. man tar endast lite från moderkakan å deb sitter ju som utanpå. min bm mätte 3.47 alla blodprov såg bra ut. så endast måttet dom går på. ficl 1på 2 i risk. tydligen så ger man inte nån annan skala på själva risken. antingebe man låg risk eller högrisk å högrisk så är de oavsätt 50/50.

    jag väntar nu på resultatet av mitt prov å håller på att gå sönder. gjorde i tisdags å väntan e sjukt jobbig...

    läkarn som tog mitt prov sa att kom ihåg bara för att de är hög risk betyder inte de att dd är nått fel. men svårt som tusan

  • Anonym (Lite salt)
    bligravid123 skrev 2019-05-06 14:41:15 följande:

    Vet du varför man rekommenderas att göra moderkaksprov istället för nipt när man kan göra nipt först och om det blir konstiga resultat kan man höra moderkaksprov då? Jag är så rädd för missfall samt så ska man ju vila efte moderkaksrov och det har jag ingen möjlighet att göra med en 10 månaders son o 3 fosterbarn och djur ...

    exakt hur går moderkaksprov till Hur länge behöver man vila Har du lust och ork att ge mig lite information om det?


    Anledningen är väl att om nipt visar avvikelser måste ni ändå ta mkp, och när ni fått svar på det har det hunnit gå många veckor, och många veckors stress plus att göra abort i v 18-20 är nog ingen höjdare,milt uttryckt.
Svar på tråden Bred nackspalt 3,5 o 1:2 för kromosonfel