Anonym (Ledsen)

Äldre 28 Jun 12:09

63 svar

Han vill skilja sig

Detta är en lång historia men ska försöka hålla den kort. Min man och jag träffades för 10 år sedan. Har 2 barn tillsammans. En på 3 och en på 1.5.

Min mamma dog i cancer förra året så hela det året var katastrof.

Året innan var jag höggravid men jobbade ändå heltid och tig hand om allt hemma.

Detta året har jag studerat på heltid på distans. Varit hemma med våran yngsta och tagit hand om hushållet.

Vi har jättefint hemma, alla som kommer hit säger att det är som på hotell.

Dock har vi inte ordning på tex våra kläder, vi har inte mycket utrymme och har därför mycket vikta kläder i tvättstugan osv. Min man har byggt garderober. Jag skulle ha flyttat kläder från tvättstugan och gjort i ordning. Inte hunnit denna våren. Jag skulle ha städat ur skafferiet. Inte hunnit denna våren. Jag har inte gått igenom garderoberna med kläder och sorterat ut och torkat av hyllor osv.

Jag har inte gått igenom förrådet.

Det är mycket storstäd på djupet som är omöjligt att hinna med när man studerar heltid på distans (sitter redan som det är till 3-4 på nätterna) tar alla uppvak, lägger barnen själv, lagar mat själv, städar själv osv. Jag gör i princip allt!

Nu till problemet. Han orkar inte med mig. För jag hinner inte med allt?! Ni såg ju så mycket som måste göras på djupet, men är svårt att hinna med. Han jobbar till 8-9 på kvällarna så jag får sköta allt.

Idag säger han ?jag ger det till jul och har vi inte fått ordning på allt går vi skilda vägar?.

Otroligt!! Älskar han mig ens?

Jag gör så mycket som många andra tjejer hade lyft på ögonbrynet och sagt ?vi ska göra lika mycket.?

Jag lever dessutom på min föräldrapenning och nu CSN. Så han bidrar inte med så mycket på den punkten heller.

Jag skriver ett sms till honom och säger att det gjorde mig ledsen och att det är sjukt han vill gå skilda vägar pga det. Då skriver han ?jag älskar dig men orkar inte ha sån här röra ich ligga 1000 steg back?.

Vad ska jag göra? Agera kyligt framöver? Visa att jag på riktigt skiljer mig denna gången (han har hotat med det flera gånger men inte så här).

Jävla sits.

Anonym (Hanna)

Äldre 30 Jun 13:37

#52

Det låter som du är medberoende i hans sjukliga pedanteri. Han mår säkert jättedåligt men du kan inte fortsätta försöka lösa det genom att ställa upp på hans sjuka krav. Han behöver söka hjälp och du behöver sätta gränser.

Anonym (A)

Äldre 30 Jun 17:10

#53

Anonym (Hanna) skrev 2019-06-30 13:37:07 följande:

Det låter som du är medberoende i hans sjukliga pedanteri. Han mår säkert jättedåligt men du kan inte fortsätta försöka lösa det genom att ställa upp på hans sjuka krav. Han behöver söka hjälp och du behöver sätta gränser.

Ja, det låter som ett medberoende.

Anonym (Lana)

Äldre 30 Jun 17:17

#54

Anonym (happ) skrev 2019-06-30 13:34:59 följande:

Vad som är otroligt är snarare att du fortfarande älskar honom och stannar hos den hör nitlotten för jag kan garantera att inte många i den här tråden skulle vilja ha den där nitlotten

Sen beror det ju på hur man är själv. Ingen man hade satt sig på mig iaf. Det hade jag gjort klart från början. Å hade hans pedanteri visat sig senare, ja då hade han fått ta hand om det själv. Att hon dansar efter hans pipa är väl ändå hennes ansvar. Eller är ts ett menlöst våp som inte kan ansvara för hur hon lever sitt liv? För det är så ni här i tråden framställer henne. Att hon inte kan ta ansvar för henne själv.

Anonym (M)

Äldre 30 Jun 17:26

#55

Bleha skrev 2019-06-30 13:29:33 följande:

TS, det där låter ju hemskt ; ( blir ledsen av att läsa.

Min första känsla blir ju såklart; DUMPA ASET

Men det är såklart kanske inte det du vill.

Men du måste få honom att förstå det arbetet du lägger ner i hemmet. Jag tror det bästa vore om ni kunde byta. Du börjar jobba och han tar städning, matlagning, barn 100% av tiden och sedan provar en 100% utbildning och se om han hinner med dessa projekt också.

Han kan inte se ditt perspektiv och han behandlar dig illa. Att hota med skilsmässa är så fult.

Ärligt tror jag det blir svårt att få en vettig relation med en sådan typ.

Japp, behöver verkligen byta

TS, kommer han ta halva föräldraledigheten? När börjar han?

För att han verkligen ska förstå så gör precis som han gör första veckan. När du kommer hem och har ätit sätter du dig i soffan osv.

När jag började jobba var det väldigt dubbelt. Så skönt att få gå på toaletten själv och att få prata med vuxna om intellektuella saker. Samtidigt jobbigt att lämna den lilla hemma och behöva gå undan och pumpa på jobbet. De flesta jag känner tycker det är mindre jobbigt att vara på jobbet än att vara hemma och ta hand om små barn. Men då har vi roliga akademiker jobb... Och att det är mer jobb och tar mer energi med att vara hemma betyder inte att det är tråkigt.

Det är bara mer vila på jobbet än hemma...

Bleha

Äldre 30 Jun 21:29

#56

Anonym (M) skrev 2019-06-30 17:26:12 följande:

Japp, behöver verkligen byta

TS, kommer han ta halva föräldraledigheten? När börjar han?

För att han verkligen ska förstå så gör precis som han gör första veckan. När du kommer hem och har ätit sätter du dig i soffan osv.

När jag började jobba var det väldigt dubbelt. Så skönt att få gå på toaletten själv och att få prata med vuxna om intellektuella saker. Samtidigt jobbigt att lämna den lilla hemma och behöva gå undan och pumpa på jobbet. De flesta jag känner tycker det är mindre jobbigt att vara på jobbet än att vara hemma och ta hand om små barn. Men då har vi roliga akademiker jobb... Och att det är mer jobb och tar mer energi med att vara hemma betyder inte att det är tråkigt.

Det är bara mer vila på jobbet än hemma...

Hahah ja, jag som jobbar i förskola har SVÅRT att tänka mig att det är jobbigare att ta hand om ett barn istället för 5-10 själv.

Anonym (M)

Äldre 1 Jul 10:22

#57

Bleha skrev 2019-06-30 21:29:37 följande:

Hahah ja, jag som jobbar i förskola har SVÅRT att tänka mig att det är jobbigare att ta hand om ett barn istället för 5-10 själv.

Ja, det beror ju på vad man har för jobb och vad man "mår bra" av i livet. Jag mår bra av intellektuellt utbyte. Det tröttar inte ut mig, ger mig snarare energi.

Kanske beror det också på vilket barn man får. Mitt barn sov aldrig ensam. Om jag fick henne att somna och gick därifrån tog det max 10 minuter, oftast bara någon minut, för henne att vakna och märka att ingen var tätt intill och skrek till hon fick vara tätt intill. Barnvagnspromenader med andra mammor slutade alltid (blev inte mer än ett 10-tal för mig) med att jag bar i baby-björn och sköt en tom barnvagn framför mig. STORT närhetsbehov helt enkelt.

Det är ju också skillnad på hur barn är med sina föräldrar och hur de är med pedagoger på förskolan.

Slutligen hoppas jag verkligen att du inte tar hand om 10 barn själv på förskolan.

Anonym (Ola)

Äldre 1 Jul 13:08

#58

Anonym (Ledsen) skrev 2019-06-28 14:46:22 följande:

För att svara lite på det jag läst.

Jag håller med många. Har satt mig själv i detta på ett sätt för ?servat? honom sen vi först blev tillsammans. När han kommer hem från jobbet är det städat. Dammsuger minst 2 ggr per dag, allt är i ordning. Det är inte det som är problemet, det är de stora sakerna. Som att städa ur förråd och sortera, slänga. Jag hinner inte göra det också om allt annat ska vara iordning.

För att tillägga, min man är pedant. Så när folk kommer hem till oss blir de förvånade över hur fint vi har det. Det ser inte han.

Så det är komplicerat. Tror aldrig att det kommer duga att kämpa som ett svin, man får väl jobba hela nätter istället för att få det funka.

Han kommer dessutom hem från jobbet och äter, sen är det alltid jag som städar undan det sista i köket, moppar golv, sätter igång diskmaskin etc. när han ligger på soffan och slappnar av.

Men VARFÖR gör DU allt detta? Vad är ANLEDNINGEN till att du behandlar honom så gott? KÄRLEK? Är han mannen i ditt liv som du måste skämma bort så här? Det är ju som om han har gift sig med sin egen morsa.

Snälla säga nåt!

Anonym (M)

Äldre 1 Jul 15:49

#59

Bleha skrev 2019-06-30 21:29:37 följande:

Hahah ja, jag som jobbar i förskola har SVÅRT att tänka mig att det är jobbigare att ta hand om ett barn istället för 5-10 själv.

Vi bytte när vår dotter var 8 månader och jag antar att du aldrig har hand om 10 stycken 8-månaders ensam på jobbet(!?)

De flesta jag jobbar med byter innan barnet är 1 år eller kring 1 år och oftast är kvinnan hemma först och mannen är sedan hemma minst 6 månader.

Så de män som kommer tillbaka och också säger att det är mer vila att vara på jobbet än att vara hemma med barn och hem har varit hemma med en kring 1 åring till den blir ca 1,5 år. Kanske något äldre syskon hemma att ha koll på också. Här får de äldre syskonen vara 15 h / vecka på förskolan när en förälder är hemma, oftast fördelat på tre dagar.

Linnie

Äldre 2 Jul 18:50

#60

Anonym (M) skrev 2019-07-01 10:22:01 följande:

Ja, det beror ju på vad man har för jobb och vad man "mår bra" av i livet. Jag mår bra av intellektuellt utbyte. Det tröttar inte ut mig, ger mig snarare energi.

Kanske beror det också på vilket barn man får. Mitt barn sov aldrig ensam. Om jag fick henne att somna och gick därifrån tog det max 10 minuter, oftast bara någon minut, för henne att vakna och märka att ingen var tätt intill och skrek till hon fick vara tätt intill. Barnvagnspromenader med andra mammor slutade alltid (blev inte mer än ett 10-tal för mig) med att jag bar i baby-björn och sköt en tom barnvagn framför mig. STORT närhetsbehov helt enkelt.

Det är ju också skillnad på hur barn är med sina föräldrar och hur de är med pedagoger på förskolan.

Slutligen hoppas jag verkligen att du inte tar hand om 10 barn själv på förskolan.

Alltså detta är ju helt off topic, men jag har inte barn och kommer aldrig få, så frågan kanske är väldigt konstig. Men varför hade du med dej en tom barnvagn när du visste att barnet ville vara i bärsele?

(kanske finns något självklart svar på det, men tyckte det lät så lustigt att jag var tvungen att fråga: ) )

Anonym (M)

Äldre 3 Jul 13:52

#61

Linnie skrev 2019-07-02 18:50:25 följande:

Alltså detta är ju helt off topic, men jag har inte barn och kommer aldrig få, så frågan kanske är väldigt konstig. Men varför hade du med dej en tom barnvagn när du visste att barnet ville vara i bärsele?

(kanske finns något självklart svar på det, men tyckte det lät så lustigt att jag var tvungen att fråga: ) )

Jag hoppades alltid att det skulle funka, blev ju inte mer än ca 10 barnvagnspromenader som jag skrev. Men en annan sak var ju att jag hade skötväskan och vatten till mig och sånt hängt på/under barnvagnen.

När jag gick till öppna förskolan så slutade jag ens försöka lägga henne i barnvagnen efter ett tag, men hade ofta med barnvagnen ändå pga skötväskan mm.

När hon blev lite äldre köpte jag en sån där "vandrar"-väska att ha på ryggen som barnet kan sitta i. Gick ned lite ombyte och någon blöja i ett fack också. Hade en spegel så vi kunde se varandra lite när vi gick till öppna förskolan eller hem till andra.

Anonym (M)

Äldre 3 Jul 14:14

#62

Anonym (M) skrev 2019-07-03 13:52:44 följande:

Jag hoppades alltid att det skulle funka, blev ju inte mer än ca 10 barnvagnspromenader som jag skrev. Men en annan sak var ju att jag hade skötväskan och vatten till mig och sånt hängt på/under barnvagnen.

När jag gick till öppna förskolan så slutade jag ens försöka lägga henne i barnvagnen efter ett tag, men hade ofta med barnvagnen ändå pga skötväskan mm.

När hon blev lite äldre köpte jag en sån där "vandrar"-väska att ha på ryggen som barnet kan sitta i. Gick ned lite ombyte och någon blöja i ett fack också. Hade en spegel så vi kunde se varandra lite när vi gick till öppna förskolan eller hem till andra.

Fanns också en liten affär nära öppna förskolan och jag kunde handla något litet och lägga under vagnen, men ändå bära barnet i baby-björnen, hela tiden. Var lättare att dra vagnen än att gå med matkassar, men som sagt gjorde ju inte alltid så.

Den större "ryggsäcken" hon kunde sitta i var ju efter att hon kunde sitta upp.

Bleha

Äldre 3 Jul 21:53

#63

Anonym (M) skrev 2019-07-01 10:22:01 följande:

Ja, det beror ju på vad man har för jobb och vad man "mår bra" av i livet. Jag mår bra av intellektuellt utbyte. Det tröttar inte ut mig, ger mig snarare energi.

Kanske beror det också på vilket barn man får. Mitt barn sov aldrig ensam. Om jag fick henne att somna och gick därifrån tog det max 10 minuter, oftast bara någon minut, för henne att vakna och märka att ingen var tätt intill och skrek till hon fick vara tätt intill. Barnvagnspromenader med andra mammor slutade alltid (blev inte mer än ett 10-tal för mig) med att jag bar i baby-björn och sköt en tom barnvagn framför mig. STORT närhetsbehov helt enkelt.

Det är ju också skillnad på hur barn är med sina föräldrar och hur de är med pedagoger på förskolan.

Slutligen hoppas jag verkligen att du inte tar hand om 10 barn själv på förskolan.

Jo det är klart! Tror dock att vilket barn jag än får så blir det inte tuffare än på förskolan! Men vi är alla olika, som du säger.

Tyvärr så är det ju så delar av dagen! Vi är tre pedagoger på 16 barn 1-3 En på rast och en byter blöjorna, då har du ibland 15 barn själv. Flera kan ha diagnoser, det är inte så roligt kan jag säga. Vi är sällan 3 heller, alltid något som behövs göras så oftast har vi iaf 8 barn själva och då är alla barnen 1-3 år, om de vore äldre hade vi haft fler. Ibland får jag vänta på rasten med att gå på toa, alltså halva dagen, det känns inte som att det går att gå iväg och lämna någon med alla 16 barn.

Meeen så kommer jag söka mig bort från förskolan inom en snar framtid då arbetsvillkoren enligt mig är långt ifrån okej. Stackars barn. Det positiva blir då som sagt att föräldraledigheten lär vara som en fet paus i jämförelse.

Han vill skilja sig

INNEHÅLL