• Anonym (Behöver råd)

    Drifterna dödar mig

    Hej,

    Jag har googlat runt nästan frenetiskt för att få ett svar på mitt problem.

    Jag har frågar i hintar till min närhet såväl som kollegor, familj och vänner. Ja, till och med min sambo...!

    Följande är inget nytt problem utan har alltid funnits. Dock har jag aldrig reflekterat över det förrän nu och tagit för givet att jag är ett renodlat asshole, trots att jag vill vara något annat.

    Det handlar om otrohet. Inte att jag är det, utan att jag vill och trånar så efter det. Inte heller efter en specifik person utan bara av känslan av allt som kommer med situationen.

    Jag attraheras så av känslan och tanken på att ha en affär med en annan kvinna, trots att jag älskar min sambo av hel mitt hjärta. Under de år vi varit ett par har jag ännu aldrig haft en affär, men tankarna cirkulerar i mitt huvud flera gånger om dagen i såväl vaket tillstånd som i sömnen.

    Jag tänker på det, längtar efter det och önskar det en jag vill inte kvinnan i mitt liv något ont.

    För ett antal år sedan sa jag länge att jag är polygam och jag har haft flertalet öppna relationer, har varit på klubbar och, självklart, gått bakom ryggar.

    Problemet är dock att jag inte är poly.

    När jag har ett öppet förhållande är det inte alls vad jag vill ha och längtar efter, utan det måste vara den här okunskapen, hemlighetsmakeriet, spänningen och risken för att bli påkommen.

    Många gånger känns det som om jag vore en gayperson som önskar i hemlighet av rädsla och av skam, som följer "naturens lag" för att han eller hon inte har något val.

    Jag är deprimerad. Full av ångest förtvivlan och känner hur mitt liv är tomt.

    Smutskastar dagligen mig själv för att jag tänker tanken och känner en åtrå att göra vad som skulle såra min stora kärlek till sin yttersta gräns.

    Är det NÅGON där ute som känner som jag? Som har haft mitt problem och funnit ett bot? En lösning?

    Jag känner att min ork och mitt hopp är slut och hur jag slits sönder inombords av dessa två världar. Vad ska jag göra?

  • Svar på tråden Drifterna dödar mig
  • Anonym (T)

    Jag är en man(50) och har samma problem. Jag tänder också på otrohet men har en het fru hemma som jag älskar. Det är det hemliga och förbjudna som är upphetsande. Lider dock inte så mycket av det. Söker älskarinna på nätet utan framgång och har inte haft en affär de senaste 15 åren. Är ganska kräsen när det gäller damer så det blir kanske inget mer och det ör ok för min del också!

  • Anonym (man)

    En psykolog eller terapeut skulle kanske vara nåt?
    Alltså på riktigt, vi går till terapeut när vi känner oss för stressade eller andra saker, men för saker som potentiellt kan fucka upp livet för både oss själva, vår partner och våra barn kan vi absolut inte tänka oss söka hjälp för.... jävla konstigt egentligen.

    Personligen tror jag hela den där "driften" skulle försvinna om du fick erfara vad en otrohet (det som du tänder på) kan ställa till med i verkligheten. Så länge det förblir en snuskig lite hemlighet som man kan gotta sig åt i smyg så är det ju bara härligt. Men när man ned egna ögon får se sin partner helt jävla knäckt, när samma person som älskar dig nu hatar dig, när du får se dina ungar gråta sig till söms efter att ni skilt er och de saknar den andra föräldern eller om de är tillräckligt stora för att förstå vänder dig ryggen och vill inte ha med dig att göra, när ni får sälja hus och bil, när släkt och vänner vänder dig ryggen, osv.... då är det nog inte lika spännande och pirrigt längre... och vips så är du botad.

  • Anonym (T)

    Oj... har det gått så illa för dig eller ritar du bara upp värsta scenariot? Det kan ju utan tvekan ställa till det.

  • Anonym (man)
    Anonym (T) skrev 2019-09-03 15:24:10 följande:

    Oj... har det gått så illa för dig eller ritar du bara upp värsta scenariot? Det kan ju utan tvekan ställa till det.


    Om det är mig du syftar på så var det inte mig det gick så för utan mitt ex, eller rättare sagt det gick ju illa för oss alla för vi (jag och barnen) fick ju äta upp bajsmackan vi med.

    Dessutom är det inte ett "värsta scenario" utan ett väldigt vanligt scenario som ganska många kan känna igen sig i. Det kan gå betydligt sämre än så. Folk som är eller vill vara otrogna vill oftast inte tänka att det kan bli så utan intalar sig att det aldrig kommer hända dem, bara andra. Och om det skulle komma fram så kommer det lösa sig.

    Så det är nog bra för TS att veta vad det han längtar efter kan få för konsekvenser. Spänningen och pirret kan snabbt förvandlas till ett helvete.
  • Anonym (Ta en chans)

    Livet är kort.

    Ta en chans.

    Går det så går det.

  • Anonym (Camilla)

    Lyssna till de tidigare. Men du måste träffa en terapeut för att reda ut lite om ditt känsloliv. Du kommer aldrig att bättra dug annars. Drift? Ja du kan välja att agera efter driften eller inte. Du behöver reda ut mekanismen och vad som triggar dig. Låter inte ett dugg genomtänkt utan att du har ett glorifierat synsätt. Ta tag i det här. Det ör taskigt mot dig själv och mot partnern.

  • Anonym (Nix)
    Anonym (Ta en chans) skrev 2019-09-03 15:59:44 följande:

    Livet är kort.

    Ta en chans.

    Går det så går det.


    Tror man på karma är det här tipset om att TS ska vara otrogen helt åt fanders
  • Anonym (man)
    Anonym (Ta en chans) skrev 2019-09-03 15:59:44 följande:

    Livet är kort.

    Ta en chans.

    Går det så går det.


    Kommer du sitta och förklara dig för TS fru och barn sen om/när det går åt helvete? Nä det kommer du inte... så då är det ju jävligt lätt att sitta och uppmuntra honom att "ta chansen" det är ju inte du som kommer få ta skiten.

    Personligen tycker jag dit "tips" är extremt korkat, oempatiskt och narcissistiskt, det tyder på minimal empati för andra människor.
  • Anonym (G)

    Låter som att detta blivit något av en besatthet för dig, en tvångstanke som du mår väldigt dåligt över. Skulle kila iväg till en terapeut om jag var du.

  • Anonym (Ta en chans)
    Anonym (man) skrev 2019-09-03 16:17:14 följande:

    Kommer du sitta och förklara dig för TS fru och barn sen om/när det går åt helvete? Nä det kommer du inte... så då är det ju jävligt lätt att sitta och uppmuntra honom att "ta chansen" det är ju inte du som kommer få ta skiten.

    Personligen tycker jag dit "tips" är extremt korkat, oempatiskt och narcissistiskt, det tyder på minimal empati för andra människor.


    Jag har varit otrogen många,många gånger.

    Hittills har det gått bra.

    Tag chansen!

    Livet är kul.
  • Anonym (man)
    Anonym (Ta en chans) skrev 2019-09-03 17:06:47 följande:
    Jag har varit otrogen många,många gånger.

    Hittills har det gått bra.

    Tag chansen!

    Livet är kul.
    Mmm hittils... men du verkar ju totalt skita i vad som händer när det kommer fram. Så mao skiter du fullkomligen i din partner och barn (om ni har några). Allt du bryr dig om är att du får det du vill ha och att livet bli kul för dig.... och det är ju som sagt väldigt narcissistiskt och empatilöst. Du borde inte vara i ett förhållande.
  • Anonym (T)
    Anonym (man) skrev 2019-09-03 15:52:20 följande:

    Om det är mig du syftar på så var det inte mig det gick så för utan mitt ex, eller rättare sagt det gick ju illa för oss alla för vi (jag och barnen) fick ju äta upp bajsmackan vi med.

    Dessutom är det inte ett "värsta scenario" utan ett väldigt vanligt scenario som ganska många kan känna igen sig i. Det kan gå betydligt sämre än så. Folk som är eller vill vara otrogna vill oftast inte tänka att det kan bli så utan intalar sig att det aldrig kommer hända dem, bara andra. Och om det skulle komma fram så kommer det lösa sig.

    Så det är nog bra för TS att veta vad det han längtar efter kan få för konsekvenser. Spänningen och pirret kan snabbt förvandlas till ett helvete.


  • Anonym (T)

    Det var tråkigt att läsa! I min relation har det funnits otrohet från oss båda men vi har rett ut det!

  • lindalicious
    Anonym (man) skrev 2019-09-03 14:45:10 följande:

    En psykolog eller terapeut skulle kanske vara nåt?

    Alltså på riktigt, vi går till terapeut när vi känner oss för stressade eller andra saker, men för saker som potentiellt kan fucka upp livet för både oss själva, vår partner och våra barn kan vi absolut inte tänka oss söka hjälp för.... jävla konstigt egentligen.

    Personligen tror jag hela den där "driften" skulle försvinna om du fick erfara vad en otrohet (det som du tänder på) kan ställa till med i verkligheten. Så länge det förblir en snuskig lite hemlighet som man kan gotta sig åt i smyg så är det ju bara härligt. Men när man ned egna ögon får se sin partner helt jävla knäckt, när samma person som älskar dig nu hatar dig, när du får se dina ungar gråta sig till söms efter att ni skilt er och de saknar den andra föräldern eller om de är tillräckligt stora för att förstå vänder dig ryggen och vill inte ha med dig att göra, när ni får sälja hus och bil, när släkt och vänner vänder dig ryggen, osv.... då är det nog inte lika spännande och pirrigt längre... och vips så är du botad.


    Väl talat! Håller med
    Don't get mad, get even.
  • Anonym (Provat)

    Kan lugnt säga att gräset är inte grönare på andra sidan staketet. Har du det bra med din fru så ta vara på det.

Svar på tråden Drifterna dödar mig