Drifterna dödar mig
Hej,
Jag har googlat runt nästan frenetiskt för att få ett svar på mitt problem.
Jag har frågar i hintar till min närhet såväl som kollegor, familj och vänner. Ja, till och med min sambo...!
Följande är inget nytt problem utan har alltid funnits. Dock har jag aldrig reflekterat över det förrän nu och tagit för givet att jag är ett renodlat asshole, trots att jag vill vara något annat.
Det handlar om otrohet. Inte att jag är det, utan att jag vill och trånar så efter det. Inte heller efter en specifik person utan bara av känslan av allt som kommer med situationen.
Jag attraheras så av känslan och tanken på att ha en affär med en annan kvinna, trots att jag älskar min sambo av hel mitt hjärta. Under de år vi varit ett par har jag ännu aldrig haft en affär, men tankarna cirkulerar i mitt huvud flera gånger om dagen i såväl vaket tillstånd som i sömnen.
Jag tänker på det, längtar efter det och önskar det en jag vill inte kvinnan i mitt liv något ont.
För ett antal år sedan sa jag länge att jag är polygam och jag har haft flertalet öppna relationer, har varit på klubbar och, självklart, gått bakom ryggar.
Problemet är dock att jag inte är poly.
När jag har ett öppet förhållande är det inte alls vad jag vill ha och längtar efter, utan det måste vara den här okunskapen, hemlighetsmakeriet, spänningen och risken för att bli påkommen.
Många gånger känns det som om jag vore en gayperson som önskar i hemlighet av rädsla och av skam, som följer "naturens lag" för att han eller hon inte har något val.
Jag är deprimerad. Full av ångest förtvivlan och känner hur mitt liv är tomt.
Smutskastar dagligen mig själv för att jag tänker tanken och känner en åtrå att göra vad som skulle såra min stora kärlek till sin yttersta gräns.
Är det NÅGON där ute som känner som jag? Som har haft mitt problem och funnit ett bot? En lösning?
Jag känner att min ork och mitt hopp är slut och hur jag slits sönder inombords av dessa två världar. Vad ska jag göra?