Nån med ångest för att berätta på jobbet?

Man måste bara berätta så är det. Jobbar själv i ett litret5 företag med lägre lön än vad jag borde ha efter 4 år på högskola. Jag drog mig för att berätta, men var tvungen när jag var i vecka 14 för då syntes det verkligen på mig och det gick inte att dölja längre. Jag trodde att jag skulle få sparken på en gång, men nu får jag fast anställning i stället.

Jag jobbar iofs på ett större företag, men vår lilla grupp på 3 pers är de enda med denna arbetsuppgift. Gruppen är väldigt tajt och 2 av oss har det stressigt etc etc, så jag kommer känna väldigt dåligt samvete den dagen då det är dax för mig. Den andra tjejen kommer nämligen få dra mitt lass då också...

Tycker oxå det känns lite olustigt, jag har knappt varit på stället i ett år. Men det är ju ett måste och även om det är en påfrestning för chefen så borde ju h*n bli glad för ens skull, eller hur för så tänker jag!

Hej ..jag jobbar också på ett litet företag (3 anställda inkl chefen)...men jag har löst det på detta sätt jag kommer att även denna gång att arbeta ända fram till BF och sedan kommer jag att jobba hemifrån i början och sedan efter ca 3 månader kommer jag att jobba 2 dagar i veckan och vara mammaledig 3 dagar i veckan och tvärtom för min sambo.

Min chef vart överlycklig då jag kom med detta förslag åt honom.....vilket innebär att jag slipper ha dåligt samvete + att jag slipper sätta honom i skiten !

//Mullelina

Jag har ruskig ångest. Börjar på nytt jobb nu efter den 7 veckor långa semestern och är i v.17 då. Vi är bara två på min avdelning som gör samma sak. Var ju gravid redan innan semestern men då var det ju så himla tidigt och jag flyttade bara över mina saker och sedan var jag ledig fram tills snart.
Ska på UL samma vecka oxå och helst hade jag velat veta att allt var ok innan jag berättar men det syns... eller ja, det är klart om man har lite lösare kläder kan det ju gå för att jag haft en frosserisemester med. Näe, det får nog bli på direkt på måndag. Hinner ju bara jobba ett halvår innan föräldrarledigheten och under den tiden är det en hel del utbildning inplanerad. Dåligt samvete är bara förnamnet... inte för att jag på nått sätt hade velat att det var annorlunda men vi har ju ändå försökt i 2,5 år och trodde aldrig att det skulle bli nått...
Undrar varför man brottas med samvetet egentligen... så synd när man är världens lyckligaste.

Hej Susie!
Jag blev i princip gravid samtidigt som jag bytte jobb och hade verkligen jätteångest för att berätta. Berättade för min chef i samb. med ul och sade som det var att jag verkligen gruvat mig för att berätta. Han tog det inte jättebra, men nu tycker han det är ganska kul (har typiskt mansyrke, så han har aldrig haft detta "problem" förr.
Var ärlig och säg hur du känner dig, det är viktigt!Och kom ihåg att det går ju faktiskt inte att planera sådär hemskt noga!

Jag drar mej lite för att berätta på jobbet.
Började jobba i måndags efter att ha varit hemma i över två år med min sista kille+ att jag blivit sjukskriven i v 12 båda gångerna pga blödningar och sen varit det tills BF. Enligt läkaren får jag räkna med att det blir likadant denna gången, vilket ju betyder att jag hinner jobba kanske bara 4-5 veckor till!!
De blir nog inte jätteglada...
Kram.

Håller helt med. För mig är det samma känsla som att jag ska säga upp mig. Bedrövligt. Går snart in i vecka 23 och har inte sagt något än..

Jag har jobb liknande era. Ensam eller nästan ensam med min kompetens. Jag resonerade som så att ju tidigare jag berättar desto längre tid har min arbetsgivare på sig att hitta en lösning. Man kan börja flytta om arbetsuppgifter, anpassa fördelning av ordrar mm. 

Ett flexibelt förslag. MEN var noga med att detta är vad DU vill och mår bra av. För det här med lojalitet mot ett jobb.. Man är inte oumbärlig och slutar man en tjänst (hur duktig man än var) så är man glömd inom två veckor. Man blir alltid ersatt och allt går vidare. Chefen har alltid möjlighet att fixa situationen, det kräver bara omprioritering. Men klart han/hon bli glad när den anställde själv går in och löser situationen och gör hens jobb.