Otrogen som fan!

Frågan är om DU verkligen mår bättre eller sämre efter ha varit otrogen. Får det dig att må bra så fortsätt, om du mår dåligt så sluta.

Om din partner inte vill ha sex fråga om du får träffa andra, ser ingen mening med att ha ett sexlöst förhållande, då är man ju bara kompisar.

Om man redan från början inte hittar en balans i frekvens av sex baserat på bådas behov så pratar man väl om det och hittar en lösning tillsammans eller var och en för sig, en lösning är att inte fortsätta tillsammans. I början, under eller i slutet av en relation gäller väl samma sak? Lösningen kan väl inte vara att börja gå bakom ryggen på den andra? Det tar ju inte hand om grundproblem, t ex att man är osynkade eller inte trivs ihop på vissa områden eller vad det nu är. Man kan ju inte heller vara helt matchade i allt men man måste kunna leva med den omatchningen, den får inte vara jätteviktig. Man stannar ju bara om man är bekväm av sig, rädd för att vara ensam eller andra väldigt dåliga skäl.

Att börja smyga o inte ge sin partner en chans att också välja är fegt och oftast är ju inte bara en part missnöjd med relationen när man inte är ?synkade? i stort eller smått. Men ofta är det självkänslan som gör att man vågar stå för sin åsikt och konfrontera, tänk om ens partner väljer bort en och man blir ensam. Vågar man inte konfrontera o se sin del i en icke-fungerande relation kan man väl vara respektabel nog att åtminstone lämna först innan man börjar söka strula runt, och tro att man kan fylla en brist hos en partner med tillfälliga lindringar i form av t ex ligg. Är du beredd att ta konsekvensen att hon lämnar dig för att du är ett svin? I så fall ge henne den chansen. Eller har du ens tänkt på att det kan vara en risk du tar? Eller tror du att du är så smart att det aldrig kommer fram? Det brukar många tro för påfallande många har inte insett vilken risk de tar. Varför lämnar du inte om detta är viktigt för dig, 17-18 kvinnor är ju liksom ?normal? konsumtion ens om man är singel utan ansvar, men det ska ju inte jag bedöma för då är upp till var och en för det drabbar ingen annan. Försöker du bevisa något? Hur är det med självkänslan?

Vad skulle du göra om din partner hade gjort detta mot dig istället för att ge dig chansen? Lite empati och stolthet för sitt egna beteende måste man ha. Vill du verkligen vara en sådan person som du just nu är? En lögnaktig, rundknullande fegis. Det är ganska avstötande och inte det minsta macho.

Bra skrivet och sant, men grejen är såhär..... Du kommer aldrig få människor att erkänna att de är fega, bekväma och egoistiska, för ingen vill ju se sig själv så. Deras självbild hänger på att det på nåt sätt ska kunna snacka bort sin feghet och egoism för sig själva (och andra) och därför hittar man på alla möjliga fantasifulla förklaringsmodeller som gör det "rätt" att gå bakom ryggen på sin partner istället för att lösa problemen på ett ärligt och värdigt sätt.

Detta är anledningen till att man söker och ger varandra medhåll på forum. Den som söker medhåll vill kunna döva sitt samvete och få det bekräftat av andra att det man gör eller tänker göra är ok. Den som ger medhåll ser sitt eget samvete speglas i den andra och kommer såklart ge sitt medhåll (att tycka någon annan som gör likadant som man själv gjort är ju att bekräfta att man själv gjort fel).

Kort sagt, 9 av 10 såna här trådar handlar inte om att få råd för hur man ska agera, det handlar om att få andras godkännande för att göra det man redan tänkt göra från början. Och 9 av 10 som ger sitt medhåll är människor som själva har liknande saker på sitt samvete.

Nu vet jag faktiskt inte riktigt varför jag startar den här tråden, kanske bara behöver skriva av mig lite då detta är min egna hemlighet!

Så här lyder min historia och bekännelse!

Sedan 10 år är jag i ett förhållande med en kvinna där allt verkligen är toppen förutom en sak och just den här ena saken är varför det nu har blivit som det har blivit! Hon har aldrig haft någon sexlust medans min egna sexlust mer eller mindre är dopad. I början av vårat förhållande hade vi umgänge ca en gång i veckan som sedan blev en gång i månaden som sedan....ja ni förstår nog. Under 2018 hade vi sex sammanlagt två gånger. Under dessa år har jag fått stilla mina begär ensam vilket inte är detsamma som att ha en kvinna till hjälp.

November 2018 via just familjeliv kom jag in på två stycken kontaktsidor som är inriktade på sex och jag blev medlem på dem båda. Nu ett år senare har jag träffat 18 olika kvinnor och haft sex med 17 av dessa och några av dem vid flera tillfällen utan min partners vetskap. Ska tilläggas att alla kvinnorna har varit medvetna om min relationsstatus och de flesta av dem har varit i samma situation som mig.

Fråga på och berätta vilket svin jag nu är

Tycker du gjort helt rätt. Man lever bara en gång och varför ska du gå runt sexlös. Hon har inte makten över ditt sexliv.

Då förmodar jag att du visat din frustration för sexlösheten i ert förhållande för sambon. Att ni försökt komma fram till en lösning osv men att hon inte tagit tag i problemet (väldigt vanligt fenomen idag).

Vänta med att berätta det för henne tills den dagen hon dumpar dig istället, eller när hon vart otrogen mot dig. 

Jag håller med helt och hållet, man kan inte neka någon att ha sex om man själv har en extremt låg sexdrift, det finns verkligen flera olika skalor här har man ju märkt i olika förhållanden.

Dessutom är det fult av partnern att kräva ett monogamt förhållande om man själv inte vill ställa upp, det är fan psykisk misshandel om något att hela tiden neka sin partner, då kan man lika gärna vara kompisar och skita i förhållandet.

Visst kanske är det lite svårare med barn i bilden. Men att neka någon sex eller att inte alls vilja ha sex med sin partner då kan man undra vad den personen håller på med, den människan är troligen sjuk och borde gå till en psykolog.

Jag håller med helt och hållet, man kan inte neka någon att ha sex om man själv har en extremt låg sexdrift, det finns verkligen flera olika skalor här har man ju märkt i olika förhållanden.

Dessutom är det fult av partnern att kräva ett monogamt förhållande om man själv inte vill ställa upp, det är fan psykisk misshandel om något att hela tiden neka sin partner, då kan man lika gärna vara kompisar och skita i förhållandet.

Visst kanske är det lite svårare med barn i bilden. Men att neka någon sex eller att inte alls vilja ha sex med sin partner då kan man undra vad den personen håller på med, den människan är troligen sjuk och borde gå till en psykolog.