• Anonym (H)

    Är jag för extremt svartsjuk ?

    Min kille och jag har varit ihop i 2 år. I början av vårt förhållande var han alltid inne på instagram och sökte på sitt ex , något jag var sjukt på honom om och tillslut slutade han (vad jag vet).

    Sen började han istället följa massa tjejer från vårat gym, minst 20 st och han gillade deras bilder. En kväll var han ute med sin kompis i en bar och 2 på natten såg jag hur han gillade en tjejs bild , frågade dagen efter vem det var och han sa att dom träffade henne i baren, hon var tydligen känd politisk och därför var hon intressant. Men varför gilla en bild på hennes ansikte ?? det var ingen politisk bild.

    En annan gång kom jag på honom att smsa med sin kvinnliga kollega, där hon skrev något i stil med att hon skulle sova. Min man frågade då på flörtig skämt Sova med dig ?

    Som att han ska sova med henne alltså. De här blev jag rasande på. Senare sa han till mig att han skulle gå på middag med henne ensam , dom skulle prata jobb bara. Detta tillät jag inte och efter bråk gick han inte på middagen.

    Har sen dess haft tillitsproblem med hans mobiltelefon och har under ilska tagit sönder den 1 gång.

    Allt det här är cirka 1 år sen , vi är nu förlovade och har gått vidare från det här i förhållandet men jag kan fortfarande innerst inne inte släppa de och får ibland fortfarande misstanke samt drömmer mardrömmar.

    Är jag extrem ?! Var detta oskyldigt beteende ? Han har bett om ursäkt för allt och sagt att han inte vetat bättre hur han ska bete sig och har förändrats då han raderade instagram och har inte kontakt med kollegan längre.

    Vi har haft det bra nu under 1 år utan bråk om sånt här , men jag kan fortfarande inte släppa de.

    Måste jag bara släpp de här nu och se det bra som vi har nu ? Känner att jag lever i de förflutna, då han e världens bästa man nu.

  • Svar på tråden Är jag för extremt svartsjuk ?
  • Anonym (E)

    Du skriver själv att han är bättre nu, att du inte märkt nåt mer under det senaste året, så det bästa är om du släpper det som vatit och ger detta en chans. Skulle det i framtiden upprepas, ta det DÅ.

    Men det kan vara jättesvårt att släppa en sån här sak. Det blir ju en spricka i tilliten och den är svår att fixa men jag tänker att för både hans och framförallt din egen skull så bör du lämna detta bakom dig, annars går det ju inte att vara riktigt lycklig i relationen.

    Sen tror jag att man mer eller mindre kommer ha ögonen med sig efter sånt här, och det är väl kanske bra, men man bör inte lägga sin energi på att oroa sig när inga tecken finns...

    Skriver det här p.g.a att jag var i precis samma situation som du och vet att det enda som blir av det är att man bara går runt och mår dåligt när man har chansen att vara väldigt lycklig.

    Och detta förutsatt förstås att han ångrar sig och du inte märkt av nåt mer! Vilket verkar ju vara ditt fall.

    Lycka till!

  • Anonym (op)

    Jag vet hur det blir när man har en partner som är gränslös,jag har blivit likadan i en av mina relationer. Ja, det är extremt att ha sönder någons mobil, och du borde nog ha gjort slut istället, men jag förstår varför du reagerade så.

  • Anonym (G)

    Försök att släppa det som varit och se framåt. Tänk på att man ska vårda ett förhållande, inte övervaka. Du kommer förlora din man om du inte kan lära dig att lita på honom. Om det senare visar sig att han inte är att lita på är han ändå inget att ha.

  • Anonym (jury)

    Tycker inte det er ok, att ha småflirtig korrespondans där man önskar varann godnatt om kvällen, eller att träffas till middag på tu mans hand utan större anledning.

    Ni bör nog framför allt prata om vilka som är era gränser för umgänge med kollegor av motsatt kön i fritiden. Det är inte extremt svartsjukt att vilja att ens partner upprätthåller klara gränser mellen privatliv och arbetsliv, som din man tydligvis inte gör.

  • Anonym (op)
    Anonym (jury) skrev 2019-12-18 11:30:26 följande:

    Tycker inte det er ok, att ha småflirtig korrespondans där man önskar varann godnatt om kvällen, eller att träffas till middag på tu mans hand utan större anledning.

    Ni bör nog framför allt prata om vilka som är era gränser för umgänge med kollegor av motsatt kön i fritiden. Det är inte extremt svartsjukt att vilja att ens partner upprätthåller klara gränser mellen privatliv och arbetsliv, som din man tydligvis inte gör.


    Håller med.

    Såhär hade jag det i många år innan jag gav upp, helt enkelt för att hans gräns typ var fysisk kontakt.
  • Anonym (H)

    Tack alla för svar vad fina ni är.

  • Oerhörd

    Tror att ett sånt beteende inte försvinner, han blir bara bättre på att dölja det du inte vill veta.

  • Kungsholmsbo

    Han beter sig lite på gränsen med vissa saker, typ det han skrev till kollegan, men du beter sig riktigt illa. Ha sönder någons telefon? Har du ingen impulskontroll? Hade du varit en man skulle folk ha kallat dig för kontrollerande och aggressiv. Jag hade varit rädd att denna aggression skulle bli värre och kanske rikta sig mot mig personligen.

    Hade din kille varit min bror hade jag varnat honom och givit honom rådet att tänka mycket noga på om du var tjejen för honom.

    Skärp dig! Han är inte livegen - klart han får gilla ansiktsbilder på insta och äta middag med kvinnliga kolleger. Det bestämmer inte du. Håller man en fågel för löst kanske den flyger, men håller man den för hårt - då dör den. Tänk på det.

Svar på tråden Är jag för extremt svartsjuk ?