Har ni sett artikeln om bonusföräldrar på Familjeliv?
"Så blir du en lycklig bonusförälder - experten tipsar", har ni läst den? Vad tycker ni andra styvföräldrar?
-
-
Svar på tråden Har ni sett artikeln om bonusföräldrar på Familjeliv?
-
Får jag fråga en sak? Hade du själv barn innan du gick in i relationen? Och tog männen något ansvar för att ni skulle få ihop relationerna? Det blev två frågorsmulpaj01 skrev 2019-12-21 10:48:31 följande:Personligen har jag omedvetet agerat så som hon beskriver och jag har aldrig haft minsta problem i bonusfamiljer. Så jag tycker hennes rådgivs är vettiga.
Hade en bonusdotter som var 5 år när jag och pappan flyttade ihop för många år sedan. Levde ca 1-2 år med hennes pappa (ca15-16 år sedan) och för nån vecka sedan skrev hon till mig att hon älskar och saknar mig.
Ett senare ex och hans barn levde jag med i drygt 9 år och hade som sagt aldrig några problem med hans barn eller barnets mamma.
-
Det tror inte jag heller.Ess skrev 2019-12-21 10:11:33 följande:+1
Jag tror inte alls på det där med att bli någon form av förälder. -
Ja mitt barn var 6 år i senaste bonusfamiljen, hans barn 11 och 17 och mitt ex är fortfarande mitt barns (bonus)pappa/enda pappa.Anonym (reader) skrev 2019-12-21 11:35:09 följande:Får jag fråga en sak? Hade du själv barn innan du gick in i relationen? Och tog männen något ansvar för att ni skulle få ihop relationerna? Det blev två frågor
Men när jag levde med mitt barns biopappa gick jag in i relationen som barnlös medans han hade en 3 åring.
Ja båda exen tog ansvar för hela familjen precis som även jag gjorde.
Ingen större skillnad. -
Finns väl ingen som sagt att den nya inte ska bjuda till?smulpaj01 skrev 2019-12-21 10:02:59 följande:Hur tänker du att föräldern ska kunna få ihop relationerna om den nya partnern inte bjuder till själv? Partnern är vuxen och är därav den som behöver få ihop relationen med barnen.
Jag tycker hon skrev bra saker. Dels att en bonusförälder kommer få ta en mamma/pappa roll om barnen är väldigt små men att den rollen bör ändras till en nära vuxenroll ju äldre barnen blir. Även tipset om att göra saker enskilt med barnen för att lära känna varandra var klokt tycker jag.
Men huvudansvaret för att få ihop barnen och den nya tillfaller den som känner alla inblandade bäst. -
Vad menade du med "ingen större skillnad"?smulpaj01 skrev 2019-12-21 11:53:00 följande:
Ja mitt barn var 6 år i senaste bonusfamiljen, hans barn 11 och 17 och mitt ex är fortfarande mitt barns (bonus)pappa/enda pappa.
Men när jag levde med mitt barns biopappa gick jag in i relationen som barnlös medans han hade en 3 åring.
Ja båda exen tog ansvar för hela familjen precis som även jag gjorde.
Ingen större skillnad.
-
Vadå för "ansvar" som bonusförälder. Barnet har två föräldrar. Behöver barn till skilda föräldrar fler?
Personligen skulle jag haft svårt för att man inte delar på allt jobb som uppstår hemma, men att gå in i en föräldraroll till barn som redan har föräldrar är verkligen inte för alla.
Tänker snarare att man är som en moster/farbror som bor under samma tak: Jag älskar min syster som älskar sitt barn. Det betyder inte att jag älskar hennes barn bara för att vi delar hus, även om vi antagligen får en närmre relation än annars. Och det är fortfarande förälderns uppgift att se till att barnet uppför sig. Blir det väldigt illa måste naturligtvis vilken vuxen som helst säga till. Och barnvakt är man beroende på vad man kommer överens om och vilken relation man fått till barnet. -
Jag reflekterade över detta också.Brumma skrev 2019-12-21 09:19:43 följande:
Blir riktigt irriterad på följande mening:
"Margit Ekenbark tror att det är ganska vanligt att en förälder tvingas välja mellan sina barn och en ny kärleksrelation, eftersom den nya kärleken inte klarar av att axla ansvaret som det innebär att bli bonusförälder"
Om så blir fallet, är det inte för att den nya kärleken inte klarar av att axla ansvaret som bonusförälder, utan föräldern som inte klarat av att axla ansvaret med att få ihop de nya relationerna.
Skulle vilja se vad hennes syn på föräldern som skaffar ny relation är.
För det stora ansvaret är faktiskt föräldern som väljer att ta in en ny människa i sina barns värld. -
Varför sprack det då både i din första bonusfamilj och i din andra då, tror du? Har du startat en tredje bonusfamilj nu? Du verkar vara ganska ung, i trettioårsåldern?smulpaj01 skrev 2019-12-21 11:53:00 följande:
Ja mitt barn var 6 år i senaste bonusfamiljen, hans barn 11 och 17 och mitt ex är fortfarande mitt barns (bonus)pappa/enda pappa.
Men när jag levde med mitt barns biopappa gick jag in i relationen som barnlös medans han hade en 3 åring.
Ja båda exen tog ansvar för hela familjen precis som även jag gjorde.
Ingen större skillnad.
-
Hon säger ju visseeligen att man bör tydliggöra för barnet att man inte är en ny mamma eller pappa, att inte ta en "mammaroll".Phalaenopsis skrev 2019-12-22 01:27:45 följande:
Vadå för "ansvar" som bonusförälder. Barnet har två föräldrar. Behöver barn till skilda föräldrar fler?
Personligen skulle jag haft svårt för att man inte delar på allt jobb som uppstår hemma, men att gå in i en föräldraroll till barn som redan har föräldrar är verkligen inte för alla.
Tänker snarare att man är som en moster/farbror som bor under samma tak: Jag älskar min syster som älskar sitt barn. Det betyder inte att jag älskar hennes barn bara för att vi delar hus, även om vi antagligen får en närmre relation än annars. Och det är fortfarande förälderns uppgift att se till att barnet uppför sig. Blir det väldigt illa måste naturligtvis vilken vuxen som helst säga till. Och barnvakt är man beroende på vad man kommer överens om och vilken relation man fått till barnet.
Jag tycker artikeln har många fel - det finns inte en klar mall på hur man "ska" vara för att en bonusfamilj ska funka - det finns lika många sätt som det finns bonusfamiljer. Bättre att trycka på att kommunikation och lyhördhet är viktiga, och att man sedan, utifrån hur familjen ser ut, vilka önskningar och förväntningar alla inblandade har, bildar den nya familjen med dess reaoektive roller.
Tror artikeln kan skapa än fler missriktade förväntningar på bonusfamiljer, stjälpa snarare än hjälpa. -
Det finns inget recept för lycka, det är så många saker som spelar in och många av dem rår man inte över när det finns barn och ex osv som spelar med i matchen.Anonym (reader) skrev 2019-12-21 10:35:55 följande:Ja, många nappar nog på att läsa artikeln men om det är lycka de vill förmedla så borde de inte lova lycka till en person som just är på väg att ta steget in i en komplicerad konstellation.
Vill man lära ut "lycka" till en person som är på väg att ta steget in i den mest komplicerade konstellation av relationer som finns så är det andra saker som ska läras ut, inte vilka ansvar och roller som ska axlas.
Däremot så borde hon tagit upp vilka frågor man bör prata om innan man flyttar ihop, för att undvika missförstånd och bråk när man väl sitter fast i samma bostad.
Ekonomi, tycker jag är viktig. Hur ser den andra på hur kostnaderna ska fördelas för boendet, förväntar hen sig att allt ska delas lika. Förväntar hen sig att man även ska betala för barnet.
Arbetsfördelningen i hemmet, är också viktig. Kommer han att ta barnets stök och stå för matlagning osv, eller tror han att kvinnan som flyttar in ska stå för allt, även tex gympapåsar till hans barn osv.
Klarar föräldern av kritik mot barnet, eller sig själv.
Vilka förväntningar har föräldern på partnern gentemot barnet.
Sedan är det löpande kommunikationen viktig. Funkar inte kommunikationen och man känner att man inte kan ta upp känsliga ämnen med partnern, då finns det heller inget att bygga på.
-
Ja, precis! Stjälper snarare än att hjälper. Alla dessa välmenande råd och så skapar det i stället större problem för dom som redan kämpar. Eller för dom som är på väg in i en relation och som tar med sig detta och sen när det inte flyter på så bra och de är allt annat än lyckliga, tror att det är för att de inte har kämpat tillräckligt.Brumma skrev 2019-12-22 08:37:43 följande:
Hon säger ju visseeligen att man bör tydliggöra för barnet att man inte är en ny mamma eller pappa, att inte ta en "mammaroll".
Jag tycker artikeln har många fel - det finns inte en klar mall på hur man "ska" vara för att en bonusfamilj ska funka - det finns lika många sätt som det finns bonusfamiljer. Bättre att trycka på att kommunikation och lyhördhet är viktiga, och att man sedan, utifrån hur familjen ser ut, vilka önskningar och förväntningar alla inblandade har, bildar den nya familjen med dess reaoektive roller.
Tror artikeln kan skapa än fler missriktade förväntningar på bonusfamiljer, stjälpa snarare än hjälpa.
-
Jag tycker det känns som mallen utgår från kärnfamiljer, och synen på att barnen inte kommer att va lyckliga om man inte leker kärnfamilj.Brumma skrev 2019-12-22 08:37:43 följande:Hon säger ju visseeligen att man bör tydliggöra för barnet att man inte är en ny mamma eller pappa, att inte ta en "mammaroll".
Jag tycker artikeln har många fel - det finns inte en klar mall på hur man "ska" vara för att en bonusfamilj ska funka - det finns lika många sätt som det finns bonusfamiljer. Bättre att trycka på att kommunikation och lyhördhet är viktiga, och att man sedan, utifrån hur familjen ser ut, vilka önskningar och förväntningar alla inblandade har, bildar den nya familjen med dess reaoektive roller.
Tror artikeln kan skapa än fler missriktade förväntningar på bonusfamiljer, stjälpa snarare än hjälpa.
-
Ja, det är nog vanligt, även för "experter" att göra det misstaget. Det är vanligt att många föräldrar försöker att återskapa den förlorade kärnfamiljen med sin nya kärlek och blir besvikna när den nya partnern inte är beredd att hoppa på det tåget. Däri finns så många besvikelser och krossade förväntningar.Ess skrev 2019-12-22 10:23:25 följande:Jag tycker det känns som mallen utgår från kärnfamiljer, och synen på att barnen inte kommer att va lyckliga om man inte leker kärnfamilj.
Man kan ha det bra och säkert mycket bättre om man släpper den mallen och accepterar att kärnfamiljen aldrig kommer att uppstå igen.